Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en aktiv näringspolitik i hela Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klustertänkandet bör vara en del av svensk innovationsstrategi.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten måste kunna garantera en grundläggande service i hela landet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram en statlig aktiv regional utvecklingsstrategi.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att bygga ut fibernät för bredband.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av fler kompetensplattformar.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att satsa på regionala resurscentrum för kvinnor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att utreda frågan om generationsväxlingen på arbetsmarknaden.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av fler regionala exportrådgivare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att stödja finansieringen av lokala innovationer.
1 Yrkande 3 hänvisat till KU.
2 Yrkande 5 hänvisat till TU.
3 Yrkandena 6 och 8 hänvisade till AU.
Sverige och Värmland behöver en aktiv näringspolitik med fler och växande företag som skapar efterfrågan på arbetsmarknaden, och en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik som rustar människorna så att de kan ta de nya jobben när de växer fram. Sverige ska konkurrera med kunskap och innovation – inte med sänkta löner och dåliga arbetsvillkor. Vi behöver en aktiv näringspolitik med mer av samarbete mellan politiken, näringslivet och akademin, det ger nya jobb och det utvecklar befintliga företag och nya startas.
Och just nu pågår arbetet med ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2014–2020. Det är angeläget att frågor som berör företagande och konkurrenskraft får hög prioritet i det arbetet. En levande landsbygd och fungerande landsbygdsföretag är grundläggande för att klara framtidens utmaningar när det gäller såväl mat- och energiförsörjning som arbetstillfällen i glesbygden. Det är nödvändigt att öka den svenska livsmedelsproduktionen i både volym och värde. Därför behövs också en satsning på den tillämpade forskningen. Som ett led i detta arbete bör det föras en diskussion om ett nationellt mål för den svenska livsmedelsproduktionen. Vikten av konkurrenskraftiga landsbygdsföretag och en utvecklad djurproduktion över hela landet kan inte underskattas. Offentlig upphandling är ett verktyg för att stödja lokala företag. Det är angeläget att kommuner och landsting får stöd i att utveckla upphandlingsfunktionen.
En klusterorganisation är samverkan mellan politik, näringsliv och samhälle. Arbetet går ut på att föra samman olika aktörer genom att bygga broar. När dessa olika aktörer möts uppstår nya tankar och idéer. Det kan i sin tur leda till nya innovationer, som leder vidare till nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen. ”Klustren” blir många gånger en motor i den regionala tillväxten. Detta går att studera närmare genom SLIM-projektet, som betyder ”Systemledning för innovativa miljöer i norra Mellansverige”.
Där deltog ett antal klusterorganisationer tillsammans med cirka 700 företag och 60 000 medarbetare. År 2011 vann de EU-kommissionens utmärkelse ”Regiostars Award” som bästa regionala utvecklingsprojekt i Europa. SLIM-projektet kan bli ett pilotområde för att utveckla klustertänkandet. ”Compare” är ett av flera bra exempel i Värmland på hur samverkan genom kluster bygger de enskilda företagen starka. ”Compare” har satsat på att utveckla samverkan med Norge och it-företagen runt Oslo. Detta leder till fler arbetstillfällen och att de värmländska företagen växer och utvecklas. Utifrån den här bakgrunden bör en nationell innovationsstrategi tas fram, där klustertänkandet ingår samt de lärdomar detta har resulterat i.
Staten måste garantera tillgång till en grundläggande service när det gäller post, telefoni, el och it och annan basal infrastruktur i hela landet. En möjlig utveckling är att varje kommun ska ha minst ett statligt servicekontor som representerar myndigheter som arbetsförmedling, försäkringskassa och skatteverk och polis. Det kan till exempel ske i samarbete med en lanthandel. I Årjäng, för att nämna ett exempel, har Svensbyns Ica-handel ett serviceavtal där ett EU-projekt ingår samt egen finansiering bidragit till att invånarna har mer service än på andra ställen. Detta är nödvändigt för att människor ska kunna bo och företag ska kunna verka på mindre orter.
Sverige behöver en statlig aktiv regional utvecklingsstrategi. Det behövs för att Värmland och resten av landet ska utvecklas på bästa sätt. Strategin ska kunna tillvarata varje regions och kommuns unika kvaliteter, dess särskilda resurser och specifika förmåga att bidra till hela samhällets sociala, miljömässiga, ekonomiska och sysselsättningsmässiga tillväxt och välfärd. Strategin ska bygga på principen om att ”hela landet ska leva”.
Målen för EU:s sammanhållningspolitik är ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Den ska stärka EU:s konkurrenskraft gentemot resten av världen.
Den svenska statliga regionala utvecklingspolitiken måste kopplas ihop med EU:s sammanhållningspolitik, som är avgörande för det regionala utvecklingsarbetet. Det finns en tydlig koppling mellan sammanhållningspolitiken och den nationella tillväxtambitionen. Utan EU:s sammanhållningspolitik finns ingen regional utvecklingspolitik.
Den borgerliga regeringen anser att kommunerna ska vara med och finansiera statliga infrastrukturinvesteringar – genom kommunal ”medfinansiering”. Det är inte rimligt. Infrastrukturinvesteringar ska styras efter behov, inte av enskilda kommuners ekonomi. Ett sådant exempel är utbyggnaden av fibernät för bredband. Det är en viktig fråga för att hela landet ska kunna leva. Därför bör man kunna använda EU:s strukturfonder för att medfinansiera utbyggnaden utanför storstäderna. Staten måste säkerställa stöd till de delar av landet där marknadskrafterna inte når fram. I till exempel Torsby kommun räknar man med att det kan komma att kosta upp till 200 miljoner kronor att bygga ut nätet. Detta är inte hållbart för en kommun på 10 000 invånare.
En kompetensplattform är en mötesplats där representanter från arbetslivet och utbildningsanordnare träffas och diskuterar effektiv matchning på arbetsmarknaden. Syftet är att bidra till ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Målsättningen är att samverkan ska leda till att arbetsgivarna får den kompetens de behöver för att kunna utvecklas och växa vidare. Studerande ska också erbjudas möjlighet att välja utbildningar som efterfrågas av arbetsgivarna.
Det behövs en sammanhållande länk på regional nivå som klarar av att hantera kontakterna mellan de olika myndigheterna. Kompetensförsörjningsfrågorna måste hanteras på ett klokt och genomtänkt sätt.
Syftet med resurscentrum för kvinnor är att bidra till jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet genom att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande. I Värmland har man startat ett regionalt resurscentrum för kvinnor där man anställt två genuspedagoger. Dessa satsningar ger resultat, och därför bör det ske en fortsatt satsning på denna verksamhet.
Norge är inget EU-land, men ett viktigt land för Sverige när det gäller handel, arbetsmarknad och företagskontakter. För Värmland är närheten till Norge väldigt viktig av flera orsaker, men främst för att över 6 000 värmlänningar arbetar i grannlandet. Årligen flyger 1,2 miljoner människor mellan Stockholm och Oslo. Det finns behov av en nationell svensk-norsk strategi för att hantera alla hinder och möjligheter som gränser skapas.
Vi står inför en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. Det är av avgörande betydelse att erfarna medarbetares kompetens tas tillvara på ett strategiskt sätt. Därför behövs en medveten strategi för generationsväxling på arbetsmarknaden och på enskilda arbetsplatser. Det finns redan idag goda exempel som mentorer inom äldreomsorgen, traineeanställningar med handledning, lärlingsmodeller med mera som behöver vidareutvecklas. Detta är ett ansvar för både stat, kommuner och landsting samt för arbetsmarknadens parter. Det är också viktigt att hitta lösningar tillsammans med näringslivets organisationer.
Sverige behöver investeringar i ökad produktivitet, förstärkt innovationskraft och global konkurrenskraft. Vi vill ha fler regionala exportrådgivare som verkar nära småföretagen i landets alla län och ger kostnadsfri exportrådgivning. Rådgivningen kan vara det som gör att företaget vågar ta steget ut i världen och bli exportör.
Det är viktigt med kapital i tidigt skede vid innovationer för att de ska kunna kommersialiseras och bli nya produkter och tjänster. Den lokala och regionala finansinfrastrukturen är avgörande för att många företag på landsbygden ska kunna etablera sig. Det blir problem när de stora affärsbankerna flyttar från orten. Där lokala sparbanker finns där blomstrar näringslivet. Därför är det viktigt att se över möjligheten att stödja finansieringen av lokala innovationer. De regionala företagsinkubatorerna fyller här en viktig roll i att utveckla nya företag och omsätta idéer till produkter och tjänster som ger nya jobb. Det är angeläget att dessa, för vår del i Värmland Inova, ges ekonomiska förutsättningar att stärkas och utvecklas.