Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över ägardirektivet så att Sveaskog kan ta initiativ till att höja skolungdomars och allmänhetens kunskaper om skogens betydelse.
Många svenskar rör sig sällan i naturen trots ett ökat intresse för ekologiska produkter samt miljö- och hållbarhetsfrågor. Det urbana samhället har gjort att det är färre människor som är medvetna om skogens betydelse för svensk välfärd och att skogen måste skötas för att den ska växa bra. Svenska skogsägare producerar skogsråvaror av högsta kvalitet som säljs till vidareförädlingsindustrin. Det är viktigt att stimulera och utveckla nya användningsområden för både skogen och virket, eftersom det skapar nya företag och arbetstillfällen. Det finns i dag vanföreställningar och misstro mot skogsproduktionen. Det beror på att allt färre personer rör sig i skogen och allt flera bor i städer. Fortsätter den utvecklingen riskeras framtida jobb och stora ekonomiska värden i samhället. Det är självklart också viktigt att fortsätta att diskutera skogen i ett framtidsperspektiv.
Den ökande biofobin får även stora konsekvenser för friluftslivet, markägare och skogsindustrin. Hur kommer engagemanget för naturen och viltvården att påverkas om allt färre besöker skogen?
Det finns önskemål om att skolan ska göra mer i dessa frågor, men skolan kommer inte enskilt att klara uppdraget. Därför krävs det gemensamma insatser från både skolan och skogsindustrin. Det kan ske i nära samarbete med kultursektorn, till exempel med några av våra museer.
Sverige är det enda landet i Norden, utom Island, som inte har ett centralt skogsbruksmuseum med ett övergripande ansvar för att dokumentera skogshistoria och utvecklingen i skogsbruket. Med tanke på den enorma betydelse som skogsbruket har för Sveriges utveckling och ekonomi är detta otillfredsställande.
Skogsmuseet i Lycksele är det museum som i dag har bäst förutsättningar att fungera som en rikstäckande kunskapsbas för skogsnäringen. Men intresset att skapa ett nationellt historiskt skogsmuseum har tyvärr varit svagt i Sverige. Museet har ett brett nätverk som omfattar skogsnäringen samt de kultur- och skogshistoriska museerna i Sverige och i Norden. De har också ett nätverk med forskare på Umeå universitet och SLU. Vid SLU i Umeå bedrivs Sveriges högsta skogliga forskning och utbildning. De har i sin tur tillgång till skogsbibliotek och forskning inom biologi, miljö, skogshistoria och skogsbruk. Genom Umeå universitet har de tillgång till arkeologi, miljö och teknisk naturvetenskaplig forskning.
Skogsmuseet i Lycksele har länge utbildat skogstjänstemän och maskinförare i kulturmiljövård. Det innebär att ta till vara på fornminnen och kulturspår i skogen för att förebygga skador på träden. Det är viktigt att höja kunskapen om skogens betydelse ur ett kulturhistoriskt perspektiv.
Sveaskog är det statliga bolag som skulle kunna ta initiativ till ett fördjupat samarbete mellan skogsindustrin och skolan. I det arbetet är det viktigt att ta vara på den kompetens som finns dokumenterad på bland annat Skogsmuseet i Lycksele.