Motion till riksdagen
2012/13:N248
av Pia Nilsson m.fl. (S)

Motion om gruvnäring – vad händer sedan?


S35065

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beredskapen efter en gruvnedläggning.

Motivering

I mer än tusen år har malmen och gruvorna tillsammans med skogen i Bergslagen, Västerbotten och Norrbotten utgjort grunden för vårt lands tekniska och ekonomiska utveckling. Ur dessa naturresurser har vi byggt vårt välstånd. Ur dessa naturresurser har ny, världsledande industri byggts upp i Sverige.

Vi har naturresurser som är unika och den svenska gruvindustrin är en viktig näring även ur ett globalt perspektiv. Den globala efterfrågan på mineraler och metaller väntas vara fortsatt hög inom en överskådlig framtid.

Samtidigt innebär gruvbrytningen stor påverkan på omgivningen. Vi måste därför hantera våra naturresurser på ett klokt sätt och ange ett långsiktigt hållbart perspektiv så att kommande generationer kan dra nytta av de möjligheter som dessa naturresurser utgör.

Ett sammanhållet program för gruv- och mineralindustrin i samverkan med näringsliv, akademi och offentlig sektor skulle sannolikt leda till många intressanta innovationer.

För att optimera denna samverkan finns ett antal frågeställningar som behöver lyftas fram, som exempelvis kommunernas roll vad gäller att möta en ökad efterfrågan på bostäder, skolor, och barnomsorg.

Att gruvorna är belägna i de mindre kommunerna gör att kraven på utökad offentlig service kan bli en tung börda. Därför behövs mer av samverkan mellan politiken, näringen och kommunerna på ett betydligt tidigare stadium än idag.

Betydelsen av välutbildad arbetskraft, för att säkerställa kompetensförsörjningen, är en annan stor utmaning för områden med litet befolkningsunderlag.

Vad händer med regionen och lokalsamhället när det som naturen tillhandahåller är utvunnet eller inte längre tillräckligt attraktivt? I norra Västmanland har vi bittert fått erfara vad som kan drabba en bygd när en gruva stängs: arbetslösheten ökar, utflyttningen tilltar och framtidshopp är svårt att finna.

Beredskapen för nedläggningar och nödvändiga strukturomvandlingar bör därför öka där berörda gruvbolag, regioner och kommuner tar ansvar för att tillskapa långsiktiga och hållbara lösningar.

Stockholm den 2 oktober 2012

Pia Nilsson (S)

Anna Wallén (S)

Olle Thorell (S)