Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inför den kommande perioden av EU:s strukturfondsprogram (2014–2020) även inkluderar näringslivet i strukturfondsprojekten.
Strukturfonderna är EU:s främsta redskap i politiken för att utveckla unionens regioner. Fonderna ska utjämna skillnader mellan regionerna och skapa välfärd och utveckling i hela EU. Det finns därför ett antal strukturfondsprogram som tillsammans syftar till att öka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsländerna. Tillsammans utgör strukturfonderna drygt en tredjedel av EU:s budget.
Ett krav för att få bidrag från EU:s strukturfonder är att det finns nationell medfinansiering i form av offentliga medel eller offentliga och privata medel. Inför varje ny programperiod fattar medlemsländerna själva beslut om hur de ämnar lösa medfinansieringen.
Sverige har för den innevarande programperioden, 2007–2013, valt att enbart räkna in offentliga medel i potten för den nationella medfinansieringen, trots att Europeiska rådets förordning om den europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) säger att vi också kan välja att inkludera privat finansiering när stödet beräknas. Bland de länder som även räknar in privata medel när EU-medlen växlas upp finns Estland, Frankrike, Nederländerna, Polen, Storbritannien och Tyskland.
Frågan om hur Sverige väljer att lösa frågan om den nationella medfinansieringen när EU-medlen växlas upp ska avgöras i förhandlingarna inför den kommande programperioden 2014–2020.
Det är viktigt att näringslivets insatser görs synliga i projektens budget och ligger till grund för prioriteringar när de pengar som Sverige tilldelas från Eruf ska fördelas. Det skulle öka intresset och engagemanget från näringslivets sida och utgöra ett viktigt incitament att vara med och påverka både utformningen och genomförandet av projekten. Rimligtvis bör det också leda till ett ökat samarbete mellan företagen, det civila samhället och den offentliga sektorn – men även mellan näringsliv och akademi när det till exempel gäller forskningsdriven innovation.
Näringslivet kan, förutom att bidra med kapital, även tillföra engagemang, innovationsförmåga, viktig kunskap och i förekommande fall även experimentell utrustning. Erfarenheten visar att det är i de fall näringslivets medarbetare aktivt deltar i projekten som kapaciteten att nyttiggöra resultaten frigörs inom företagen.
Hösten 2012 är förhandlingarna på EU-nivå om utformningen av nästa periods inriktning och regleringar ännu inte avslutade. Inför den kommande programperioden bör näringslivets medverkan i de regionala utvecklingsprojekten vara inkluderad från Sveriges sida. Detta bör ges regeringen till känna.