Motion till riksdagen
2012/13:N214
av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (M)

Utvärdering av energipolitiska mål


M1137

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten till en utvärdering av kostnader och samhällsnytta av vindkraftsutbyggnaden i Sverige.

Motivering

En långsiktigt stabil och hållbar energiförsörjning till rimliga priser är av största vikt för människor och företag i Sverige. Till år 2020 har Sverige satt upp fler bra och viktiga mål som t ex 50 % förnybar energi, 10 % förnybar energi i transportsektorn, 20 % effektivare energianvändning m.m.

Sverige har redan idag en mycket klimatvänlig elproduktion genom vattenkraft, kärnkraft och förnyelsebara energislag som vindkraft och biobränslen, och vi är redan nu nära att nå EU-målet för 2020 på 49 % förnybar energi, vilket är väldigt positivt. 2011 tillförde vindkraften ungefär 6 TWh, medan vatten- och kärnkraften fortfarande är den helt dominerande elproducenten på ca 125 TWh per år tillsammans. Den stora utmaningen ligger i att ställa om transportsektorn från fossila bränslen till mer utsläppssnåla alternativ.

Vindkraft är beroende av vinden och kräver därför alltid reglerkraft; en omfattande ombyggnad av vårt kraftnät skulle behövas och grannländer som Danmark och Tyskland saknar god reglerkraft och efterfrågar därför i första hand import av svensk och norsk vattenkraft, och inte svensk förnybar el. Därför ter sig Sveriges enskilda planeringsmål för vindkraften på 30 TWh år 2020, som skulle innebära en dryg femdubbling av nuvarande (2010) vindkraftsproduktion, inte helt genomtänkt. Att ensidigt peka ut höga planeringsmål endast för vindkraften, när Sverige behöver mer stabil snarare än oregelbunden elproduktion, kan ifrågasättas ur energisäkerhetssynpunkt. Det är också viktigt att ta hänsyn till natur och närboende när man placerar vindkraftverk och att kommunernas vetorätt respekteras.

Men några exakta siffror på vad den planerade vindkraftsutbyggnaden kommer att kosta skattebetalarna finns inte och inte heller vad den kostat hittills, men det lär röra sig om miljardbelopp. Vindkraftsleverantören garanteras nämligen inkomst genom elcertifikaten vare sig vindkraftverken producerar ström eller inte. Då kunderna kan välja denna elkraft till ett högre pris redan idag bör vindkraften kunna stå på egna ben. Sverige har redan en klimatvänlig elproduktion och en kraftig vindkraftsutbyggnad gör inte samma nytta, varken för miljön eller samhällsekonomiskt, i Sverige som den skulle göra i länder som idag använder sig av fossila bränslen i högre utsträckning.

Självfallet är elproduktion från olika energislag mycket bra. Vindkraft är en viktig ingrediens i den svenska elproduktionen i flera avseenden. Dock ter sig målet för framtida vindkraftsproduktion något överdimensionerat och en helhetssyn på samhällsnyttan saknas. Svenska företag och hushåll behöver en tillförlitlig energiförsörjning till rimliga priser. Därför bör det göras en översyn av möjligheten till en utvärdering av kostnader och samhällsnytta av vindkraftsutbyggnaden i Sverige.

Stockholm den 1 oktober 2012

Sten Bergheden (M)

Lars-Arne Staxäng (M)