Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av konkreta åtgärder för att säkra användandet av biodrivmedel med hög klimatprestanda.
Inom regeringskansliet pågår för närvarande två parallella utredningar som syftar till att formulera styrmedel och andra åtgärder som behövs för att nå uppsatta mål på klimat- och energiområdet för transportsektorn. Dessa utredningar är dels kvotpliktsutredningen och dels utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Energiminister Anna-Karin Hatt (C) har gett uttryck för högre ambitioner inom dessa områden, men utan ytterligare åtgärder riskerar den viktigaste effekten, nämligen minskad klimatpåverkan, att utebli.
De aviserade höjningarna av låginblandning av FAME till 7 procent och etanol till 10 procent är viktiga steg för att minska transporternas klimatpåverkan. Klimatpåverkan avgörs emellertid inte endast av mängden biodrivmedel, utan minst lika mycket av klimatprestandan för de biodrivmedel som används. Det är alltså inte så enkelt att det finns ett linjärt samband mellan mängden biodrivmedel och minskad klimatpåverkan.
I Sverige utvecklas, produceras och används biodrivmedel med väldigt hög klimatprestanda, bland de högsta i världen. Den etanol som användes under 2011 reducerade utsläppen av växthusgaser med i genomsnitt 62 procent jämfört med bensin. I USA är motsvarande siffra 19 procent. Detta exempel tydliggör behovet av att säkerställa att de biodrivmedel som används har en hög klimatprestanda för att klimatpåverkan från transporterna verkligen ska minska. Förvisso ställer EU:s hållbarhetskriterier för biodrivmedel ett krav på 35 procent, men det är ändå en betydande skillnad mellan 35 och 62 procent.
I samband med kvotpliktsutredningen diskuteras att slopa kravet på att enbart odenaturerad etanol får användas för låginblandning i bensin. En konsekvens av detta kan bli att etanol från USA med betydligt sämre klimatprestanda kommer att användas i Sverige, något som hittills inte möjliggjorts genom just kravet på odenaturerad etanol. Nuvarande svenska krav på odenaturerad etanol är ingen unik svensk lösning utan återfinns i flertalet europeiska länder, ungefär fyra femtedelar av EU:s etanolproduktion sker i länder med krav på odenaturerad etanol.
En höjning av låginblandningen genom en kvotplikt leder förvisso till ökade volymer etanol, men den positiva effekten för klimatet riskerar att utebli om den etanol som kommer att användas endast åstadkommer ungefär hälften så hög reduktion av växthusgaser som med dagens etanol.
Vad gäller övriga biodrivmedel, till exempel FAME och biogas, så är det viktigt att även dessa åstadkommer en hög reduktion av växthusgasutsläppen per volym biodrivmedel. För dessa förefaller dock inte variationen vara lika stora som mellan den sämsta och bästa etanolen. Här saknas emellertid instrument som att kräva odenaturerad etanol för att garantera hög klimatprestanda. En generell reglering för högre klimatprestanda än EU:s 35 procent bör därför också införas. Ett alternativ är diversifierade ekonomiska incitament som beroende på klimatprestanda kan varieras. En så kallad klimatbonus eller diversifierade skatter som utifrån klimatprestandan premierar biodrivmedel med bäst klimatprestanda är möjliga lösningar. Ett andra alternativ är att införa krav på redovisning av klimatprestandan för de biodrivmedel som säljs. Det sistnämna alternativet är ett mjukare styrmedel, men med tanke på allmänhetens och bilägarnas intresse för miljöfrågor kan det, rätt utformat, ändå få en betydande positiv verkan.
Ytterligare en positiv effekt av krav på klimatprestanda för biodrivmedel är att man på så sätt också skapar starkare incitament för investeringar i ny teknik, produktion samt forskning och utveckling i Sverige. Detta skapar gröna jobb och hållbar tillväxt i landet, något vi i dag behöver mer än någonsin.
Alla styrmedel bör premiera användandet av biodrivmedel med hög klimatprestanda. Detta är samhällsekonomiskt rättfärdigat då det leder till en större mängd sparad koldioxidutsläpp per krona som används för biodrivmedel.
Det finns ett starkt behov av att regeringen kompletterar sina två pågående utredningar med krav på konkreta åtgärder för att garantera användande av biodrivmedel med hög klimatprestanda.
Riksdagen bör ge regeringen som sin mening tillkänna vad den anser i syfte att säkerställa att styrmedel för biodrivmedel inte endast leder till ökad användning av biodrivmedel utan även att dessa biodrivmedel håller högsta möjliga klimatprestanda.