Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kontroll av hygienartiklar som innehåller skadliga ämnen.
En kvinna använder upp till 11 000 tamponger under sitt liv, och i världen förbrukas ca 45 miljoner bindor på ett år. De flesta bindor, trosskydd och våtservetter innehåller syntetmaterial av plast, vilket inte bryts ner i jorden på hundratals år. Vid användningen av sanitetsbindor förväntar man sig att de ska innehålla till största del bomull men innehållet är oftast polypropylen, polyakrylat, ytbehandlingsmedel, plast, klorblekt pappersmassa och ibland doftämnen. Rayon är det vanligaste materialet i traditionella tamponger, vilket är en högabsorberande fiber som tillverkas av pappersmassa som ofta är klorblekt. För att färdigställa en tampong krävs en mängd kemiska processer.
Användning av klor innebär att dioxiner frigörs i miljön, både vid tillverkning och förbränning. Dioxiner är ett av de giftigaste ämnena som människan skapat och bryts inte heller ner i naturen. Giftet dioxin passerar inte kroppen utan lagras i kroppens fettceller. Det finns forskare som misstänker att dioxiner kan orsaka lever- och hjärtsjukdomar, cancer, endometrios, hormonrubbningar och låg spermaproduktion. En undersökning som publicerades av USFDA (Federal Drug Administration i USA) påvisade att av sju undersökta välkända tampongmärken innehåller alla mätbara halter av dioxin.
I Sverige finns ingen myndighet som kontrollerar halterna av kemikalier i tamponger och bindor. Vi anser att en myndighet skyndsamt ska kontrollera halterna av kemikalier i tamponger och bindor samt upplysa om hur dessa enligt forskning påverkar kroppen. En upplysningskampanj kring användningen av hygienartiklar som innehåller kemikalier som är skadliga för kroppen bör denna myndighet också verkställa.
Läkemedelsverket har uppdraget att kontrollera eventuell förekomst av skadliga ämnen i många närbesläktade s.k. medicinsktekniska produkter som plåster, bandage och kondomer, dock inte bindor och tamponger. Kemikalieinspektionen har inte heller någon kontroll på menstruationsskydd, men det skulle sannolikt gå bra att ta upp dessa produkter inom ramen för det pågående projektet ”giftfri vardag”. Miljö- och jordbruksutskottet hänvisar till handlingsplanen där det bl.a. framgår att Läkemedelsverket tillsammans med Kemikalieinspektionen ska identifiera vilka kemiska ämnen i kosmetiska och hygieniska produkter som kan medföra risker i människors vardag. Myndigheterna har också påbörjat åtgärder inom sina respektive ansvarsområden.
Eftersom vi anser att det är identifierat att hygienartiklar kan medföra risker i människors vardag så bör de kontrolleras och skadliga och giftiga kemikalier bör skyndsamt bytas ut mot icke skadliga ämnen.