Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om salmonelladrabbade gårdar.
Sverige började bekämpa salmonella redan på 1950-talet och sedan 1961 finns en särskild salmonellalagstiftning. Lagen innebär att livsmedel som är smittade med salmonella inte får säljas.
Salmonellakontrollen bygger på att hela kedjan kontrolleras – från produktion av foder och uppfödning av djur till slakt och kontroll av livsmedel. Detta är oerhört viktigt för att smittorisken ska minimeras.
Misstanke om salmonella är anmälningspliktig och utredning sker för att klarlägga om en besättning är smittad. Därefter sker en smittspårning för att kunna identifiera och eliminera smittkällan och eventuell vidare smittspridning.
Det sker också rutinmässiga provtagningar. Om man hittar salmonella avlivas hela flocken och smittan når därmed aldrig konsumenterna. Om man finner salmonella spärras hela gården av och saneras. Först efter att provtagning visar att smittan är helt borta släpps spärren.
För den gård som drabbas av salmonella kan detta få stora ekonomiska konsekvenser. En gård kan ha en djurbesättning värd flera miljoner kronor beroende på vilken djurhållning gården har. Om gården misstänks eller blir drabbad av salmonella försvinner värdet i ett slag. Det bör göras en översyn av nuvarande system av de ekonomiska skadorna för den enskilde djurägaren i samband med salmonellautbrott. Idag har gården även ansvar för att själv ta in all information, vilket i det akuta skedet kan bli problematiskt. Ansvarig myndighet bör få ett uppdrag att ta fram saklig information som man kan delge drabbade djurägare.