Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillåta utökad skyddsjakt på säl i närheten av fasta fiskeredskap.
Diskussionen går hög när det gäller hur mycket säl som finns runt den svenska kusten. Oavsett hur många det finns så kan alla konstatera att antalet har ökat och att det i samband med denna ökning har inträffat stora skador vid de fasta fiskeredskapen. Skadorna består av både förstörda redskap och mer eller mindre uppätna fiskar i redskapen. För många fiskare är problemen enligt uppgift så stora att det kraftigt påverkar deras försörjningsmöjligheter. Om vi i Sverige ska ha, vilket jag tycker, en livskraftig kustfiskarkår och en levande skärgård så måste problemet åtgärdas. Vi har idag förvaltningsplaner för säl och möjlighet till skyddsjakt för att fiskarnas fasta redskap och fångsterna i dessa ska kunna skyddas. Men de jaktmetoder som idag är tillåtna räcker inte till och kvoterna som tilldelas vid skyddsjakt kan inte uppfyllas. Jaktmetoderna behöver ses över så att förvaltningen av sälbestånden ska kunna skötas.