Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om efterbehandling av förorenade områden.
Att skydda miljön runt omkring oss har dessvärre inte alltid varit självklart. Oförstånd, okunskap och bristande ansvar har gjort att det runt om i vårt land finns flera områden som förorenats svårt. Föroreningar som ibland kan härledas till verksamhet som bedrevs på platsen för flera hundra år sedan.
I samband med att riksdagen 1999 antog de nationella miljömålen har inventeringen av förorenade områden kommit alltmer i fokus. De områden som har högst riskklass har identifierats och nu återstår det tunga och kostsamma arbetet med att efterbehandla desamma. Ett arbete som är mycket viktigt för människor, växter och djur.
Sedan alliansregeringen tillträdde har budgetanslaget för att åtgärda förorenade områden ökat väsentligt. Detta är viktigt eftersom alltför många högriskklassade objekt återstår och att takten för att sanera desamma måste intensifieras. Med tanke på behovet och de oerhörda kostnaderna som väntar för sanering är det viktigt att de företag som orsakat problemen också får stå till svars för sitt handlande.
I ett antal vägledande rättsfall från miljödomstolen 2010 visar det sig att företagens ansvar då det gäller efterbehandling av förorenade områden är mindre än vad som tidigare förmodats. Detta bör föranleda en översyn av situationen som helhet, eftersom domsluten innebär att den statliga finansiering då måste blir högre och att vi följaktligen kan sanera färre områden för de statliga resurser som står till förfogande.
Då riksdagen antog de nationella miljömålen var syftet att miljöarbetet skulle bli mer fokuserat och målinriktat, så att vi kan lämna över ett bättre samhälle till kommande generationer. Ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det är fortfarande angeläget.
Därför bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att om möjligt skyndsamt göra en översyn och även en konsekvensanalys av att färre företag än förmodat dömts att bekosta sanering av förorenade områden.