Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillåta skyddsjakt på vikaresäl i dess nordliga utbredningsområde.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillåta skyddsjakt på säl i allt vatten i de berörda länen, inte bara i de särskilda skyddsområdena.
Under senare år har Naturvårdsverket medgett skyddsjakt på gråsäl i syfte att minska de skador sälen orsakar yrkesfisket. Detta har skett mot bakgrund av att gråsälen ökat i antal och på vissa håll gjort yrkesmässigt fiske mer eller mindre omöjligt.
Norrbotten är det län som fått den största tilldelningen av gråsälar under denna skyddsjakt. I länet har man också haft en god framgång med jakten. Men detta är inte tillräckligt.
I Bottenviken är gråsälen bara en av två vanliga och ökande sälarter. Den andra är vikaresälen. Den är enligt många kustbor den som orsakar fisket störst problem. Det är en spridd uppfattning att vikaresälen i dag har en numerär som gör att stammen skulle tåla en omfattande skyddsjakt, men jakten hindras av en omfattande byråkrati kring vikaresälens skyddsstatus.
Ska fiskets problem med sälskador kunna kontrolleras genom skyddsjakt på säl måste även jakt på vikaresäl tillåtas. Enskilda skadegörande sälar kan då fällas, och övriga sälar kommer att bli skyggare och mindre benägna att angripa fiskeredskap. Beroende på tilldelningens storlek kan även stammens storlek kontrolleras och vid behov begränsas.
Skyddsjakten på gråsäl i Norrbotten har varit framgångsrik, men med anledning av den gränsdragning Naturvårdsverket gjort av de så kallade skyddsområdena, och det jaktförbud som råder i områden som tidigare gjorts till sälskyddsområden så har jakt på skadegörande sälar i anslutning till fiskeredskapen försvårats.
Skyddsjakt på vikaresäl bör tillåtas i dess nordliga utbredningsområde, i praktiken i Norrbotten och Västerbotten. Skyddsjakten på säl bör dessutom tillåtas på allt vatten i de berörda länen, inte bara i de särskilda skyddsområdena.