Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av möjligheterna att undanta industrianläggningar som har en mindre installerad effekt än 20 MW och är anslutna till fjärrvärmenätet från systemet med utsläppsrätter.
En av de största utmaningarna för samhället idag är att förhindra den pågående klimatförändring som drivs av mänskliga aktiviteter. En viktig del i detta arbete är att minska utsläppen av växthusgaser från våra energisystem. En del i detta arbete är införandet av ett handelssystem för koldioxid inom Europeiska unionen. Systemet innebär att förbränningsanläggningar som släpper ut koldioxid ska ha tillstånd för detta och att företagen årligen ska redovisa utsläppsrätter som motsvarar utsläppen av koldioxid.
De svenska reglerna om utsläppsrätter (lag och förordning om handel med utsläppsrätter) bygger på EU-direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.
Vid införandet av direktivet tolkade regeringen och Naturvårdsverket direktivet på så sätt att anläggningar som visserligen har en lägre installerad effekt än 20 MW men som är anslutna till ett fjärrvärmenät med högre effekt än 20 MW ska omfattas av systemet med utsläppsrätter.
Denna tolkning innebär att även relativt små förbränningsanläggningar som ansluts till ett fjärrvärmenät kommer att omfattas av systemet med utsläppsrätter.
Även industrianläggningar som primärt inte är byggda för att leverera värme till fjärrvärmenätet (t.ex. smältverk och torkanläggningar på sågverk) men där spillvärmen från förbränningen kan tas om hand i fjärrvärmenätet kommer därmed att omfattas av utsläppsrättssystemet.
Dessa anläggningar måste således söka tillstånd för utsläpp av koldioxid samt redovisa utsläppsrätter till Energimyndigheten. Att spillvärme, som annars skulle gå förlorad, omhändertas innebär att man slipper producera den energin på andra ställen och innebär en hushållning med resurser och även minskade utsläpp av växthusgaser.
Den ökade administrativa börda som det innebär för ett mindre industriföretag att söka tillstånd för koldioxidutsläpp samt hanteringen av utsläppsrätterna riskerar att skrämma bort mindre verksamhetsutövare från att ansluta sig till fjärrvärmenäten. Med stränga straffavgifter som är kopplade till redovisningen av utsläppsrätterna riskerar att ha en avskräckande effekt. En översyn skulle sannolikt leda till både regelförenkling och påverka klimatet på ett gynnsamt sätt. Då ökade kostnader för administration slår särskilt hårt mot mindre bolag är det särskilt viktigt för dessa bolag att denna fråga ses över för att vi inte ska gå miste om de energibesparingar som omhändertagandet av spillvärme innebär.
Detta bör ges regeringen till känna då det utifrån ovan anförda argument finns anledning att se över om den gjorda tolkningen av direktivet är rimlig och ändamålsenlig.