Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hantering av viltkött.
Viltkött är klimatsmart kött, som produceras lokalt och för vilket det inte behövs någon utfodring. I dag behålls den största andelen av viltköttet av jägarna själva, men en del når även marknaden.
De senaste åren har utbudet av viltkött ökat i butikerna genom att allt fler människor vill veta vad det är för kött man äter, hur det har hanterats och man vill gärna att det är närproducerat. Med ökande viltstammar lär mer viltkött nå butikerna. En förutsättning för det är dock att det finns lokala slakterier som kan ta emot vilt för vidareförädling.
Enligt EU-förordningen om animaliska biprodukter ska biprodukter från slakt och styckning av vilt av hälsoskäl tas om hand på samma sätt som kött från tama hov- och klövdjur. Det innebär ökade kostnader för slakterier och därigenom ökar priset på köttet.
Enligt förordningen delas avfallet i tre riskkategorier, där kategori 3-material i många fall kan komposteras, gå till biogasproduktion eller användas som foder till hundar och pälsdjur. Övrigt material måste oftast samlas in och destrueras vid godkänd anläggning. I vissa områden tillåts nedgrävning efter tillstånd från Jordbruksverket.
Det är angeläget att mindre slakterier och andra anläggningar för vilthantering har möjlighet att finnas kvar. De bidrar till sysselsättning på landsbygden samtidigt som konsumenterna får tillgång till naturligt, närproducerat kött. Därför bör regeringen minska deras kostnader genom att förenkla reglerna och exempelvis göra det möjligt att i fler kommuner i glest bebyggda områden än i dag ge tillstånd att kunna gräva ner avfallet eller använda det som bränsle.