Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att revidera det kommunala vindkraftsvetot.
Riksdagen har beslutat att det ska skapas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh till år 2020. En viktig förutsättning för att det ska bli möjligt är att politiker och boende accepterar att vindkraft ska kunna etableras i hemkommunen.
Den 1 augusti 2009 infördes nya regler för prövning av vindkraftsanläggningar. Skälet var att påskynda handläggningstiderna och främja vindkraftsutbyggnaden i landet, med bibehållen rättssäkerhet. Bland annat innebar detta att bygglovsplikten togs bort för tillståndspliktiga anläggningar samt för de som söker ett frivilligt miljötillstånd. Kommunerna fick istället, enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (MB 16:4), så kallad vetorätt där tillstånd till vindkraftsanläggning endast får meddelas om den kommun där anläggningen skall uppföras aktivt har tillstyrkt det.
Införandet av 16 kap 4 § MB har dels inneburit att handläggningstiderna för vindkraftsärenden har förlängts avsevärt, dels har de nya reglerna medfört att förutsägbarheten i tillståndsprövningen för vindkraftsanläggningar helt försvunnit.
Det skapar en osäkerhet när det är oklart på vilka grunder kommunerna fattar beslut om vilka projekt som godkänns eller avslås. Precis som vid annan myndighetsutövning ska även vindkraftsärenden baseras på en rättssäker och förutsägbar prövning. Ärendet ska tas upp inom rimlig tid, beslutet ska motiveras och det ska finnas möjlighet att överklaga beslutet.
Regeringen bör skyndsamt se över och revidera den nuvarande lagstiftningen utan att för den skull påverka det kommunala självstyret. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening.