Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att svenska restauranger ska vara skyldiga att redovisa vilka tillsatser, enligt EU:s tillsatsförordning, maten innehåller samt om den varit fryst.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att större restauranger med mer eller mindre standardiserade menyer ska vara skyldiga att redovisa matens näringsinnehåll.
På senare år har trenden mot storskaligt tillagad mat blivit allt starkare. Samtidigt blir reaktionen mot att maten blir allt mer anonym, näringsfattig, full av kemiska tillsatser och allt mer smaklös, allt starkare. Trenden mot mer processad och näringsfattig mat har gått hand i hand med ökad frekvens av allergier, diabetes, cancer och andra välfärdssjukdomar. Att den mat vi äter spelar roll för hur vi mår står utom allt tvivel, även om alla detaljer i ämnesomsättningen och olika ämnens väg genom kroppen inte är fullständigt utredda.
I livsmedelsbutikerna kan konsumenterna välja rena, näringsrika livsmedel och välja bort varor med tillsatser, genom att läsa varornas innehållsförteckningar.
Det är ofta svårare att få reda på vad den mat som serveras på svenska restauranger innehåller.
I Tyskland däremot redovisar krogar på sina menyer vilka tillsatser maten innehåller, enligt uppgift i Mats-Eric Nilssons och Henrik Ennarts bok Döden i grytan från 20101.
Det är ett gott exempel som Sverige bör ta efter. Vare sig man besöker en krog eller en lunchrestaurang, eller äter på restauranger på sjukhus, skolor, förskolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter, bör man få veta vad olika maträtter som erbjuds innehåller. Med tydligt redovisade innehållsförteckningar lika väl på privata restauranger som offentligt finansierade, kan matgästerna undvika oönskade tillsatser eller ingredienser.
En rimlig ambitionsnivå är att kräva att alla restauranger ska redovisa vilka E-nummerlistade (enligt EU:s tillsatsförordning) tillsatser maten innehåller. Även tillsatser i prefabricerade ingredienser ska redovisas, liksom om någon vara varit fryst.
Vad gäller större restauranger, med mer eller mindre standardiserade menyer, är det rimligt att kräva att även näringsinnehåll deklareras. Det handlar framför allt om större snabbmatskedjor och större restauranger i skolor, sjukhus och annan offentlig verksamhet. Med tanke på hur många måltider som serveras i dessa stora restauranger, har matens kvalitet stor betydelse för många människors hälsa.
En öppen redovisning av matens innehåll, enligt ovan, skulle öka matgästernas makt att välja god kvalitet och välja bort oönskade tillsatser och onyttig mat. Det skulle kunna sätta en hälsosam press på restauranger att välja bra råvaror.
Därför föreslår jag att relevanta regelverk uppdateras så att svenska restauranger åläggs att redovisa för sina matgäster vilka tillsatser, enligt EU:s tillsatsförordning, maten innehåller, samt om den varit fryst. Därtill föreslår jag att större restauranger med mer eller mindre standardiserade menyer åläggs att även redovisa matens näringsinnehåll. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.
| [1] | Mats-Erik Nilsson och Henrik Ennarts, DN debatt, 10 augusti 2010. |