Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krisen inom den svenska mjölknäringen.
De svenska mjölkbönderna har idag en svår ekonomisk situation och pressas av såväl låga mjölkpriser som höga foderpriser. De senaste åren har mjölkpriserna varierat mycket kraftigt till följd av en mer globaliserad marknad och det har varit svårt för svenska mjölkbönder att anpassa sig till en osäker prisutveckling. Mer än var tredje mjölkbonde har valt att lägga ner sin verksamhet under de senaste fem åren. År 2006 fanns det drygt 8 000 mjölkbönder i Sverige. Förra året var motsvarande siffra knappt 5 300, vilket är en minskning med 35 procent.
Antalet kor har inte minskat i samma takt, vilket beror på att de gårdar som finns kvar har blivit större och att det finns fler kor på varje gård. Utvecklingen går mot större besättningar och enligt branschorganisationen Svensk Mjölk har besättningarnas storlek ökat från i snitt 35 år 2001 till 65 år 2011.
Det finns ett idag ett stort överskott av mjölk, vilket bland annat är en följd av ökad mjölkproduktion i Australien och minskad efterfrågan på mjölkprodukter i Europa. Literpriset på mjölk har det senaste året sjunkit med närmare en krona, vilket i år innebär omkring tre miljoner kronor i minskade intäkter för en normalstor mjölkproducent. Samtidigt gör torkan i USA att foderpriserna stiger.
Läget är nu akut för många mjölkbönder. Enligt beräkningar av Thord Karlsson, konsulent vid institutionen för ekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet, har inte ens de gårdar med de bästa förutsättningarna möjlighet att vara lönsamma idag.
Sverige kan göra mer för att öka de svenska böndernas konkurrenskraft genom att stimulera produktionsutveckling och effektiviseringar. Det kan handla om att använda de tillgängliga medel som vi har, exempelvis EU:s landsbygdsprogram, till att stödja effektiviseringar i sektorn samt att säkerställa att de satsningar som görs leder till mer konkurrenskraftiga företag. Det kan också handla om att genomföra investeringar som stödjer utvecklingen på landsbygden, t ex i form av ny teknik, vägar och energi.
Även det svenska mervärdet, där djurskyddet ingår, är en nödvändig konkurrensfördel. Om svenska konsumenter kopplar fler positiva egenskaper till svensk mat än till konkurrerande länder kommer efterfrågan på inhemsk produktion att stiga. Därför är det viktigt att vi har ett bra regelverk och en stark djurskyddstillsyn som försvarar det svenska mervärdet.