Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att arbeta fram hur vi får i gång svensk livsmedelsproduktion och hur vi skapar fler jobb i våra gröna näringar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten till en översyn av kostnader inom livsmedelsproduktionen med en harmonisering med övriga europiska lantbrukare som mål.
Svensk livsmedelsproduktion skapar jobb på landsbygden, utvecklar svenskt jordbruk och är miljösmart. Sverige har goda förutsättningar att fortsätta utveckla vår livsmedelsproduktion och att bli en exportör av livsmedel där kvalitet och smak sätts i centrum. Då krävs att vi planerar för vår framtida livsmedelsproduktion.
För det första måste arbetet med regelförenklingar för livsmedelsföretagen intensifieras. Företagare ska lägga sin tid på att utveckla sin verksamhet och sina produkter, inte på att fylla i blanketter och annat administrativt arbete. I detta sammanhang bör det ses över om det är möjligt att avskaffa flertalet övernitiska regler som styr hantering och produktion av livsmedel.
För det andra bör det strävas efter lika förhållanden i konkurrensen mellan svenska och utländska bönder. Här finns en rad olika skatter, regler och lagar som det bör göras en översyn av, exempelvis byråkrati, kontrollavgifter, företagscertifiering. I dagsläget är Sverige ett av de länder i Europa där det importeras mest livsmedel som andel av konsumtionen. Det är inte hållbart om svensk livsmedelsproduktion ska överleva och utvecklas, och det är inte positivt för miljön, djurskyddet eller jobben på den svenska landsbygden.
För det tredje är det bra att vi ställer krav på hur vår mat produceras, men krav som leder till extraarbete, krångel och ökade kostnader gör att vår egen produktion minskar och importen ökar, i många fall från länder där kraven är betydligt lägre. Svenska arbetstillfällen riskeras och vi mister kontrollen över hur livsmedlen produceras. Många konsumenter vill köpa svensk mat, men det är lätt att av misstag välja utländska produkter i affären eftersom ursprungsmärkningen kan vara otydlig. Det skulle därför vara positivt om handeln kan stimuleras att påskynda högre krav när det gäller ursprungsmärkning.
För det fjärde så är lika konkurrensvillkor inom Europa en grundläggande förutsättning för att det svenska lantbruket ska växa. Skillnaderna i produktionskostnader är idag till fördel för bönder utanför Sverige, vilket resulterat i att importen av utländska livsmedel till Sverige ständigt ökar. Dessvärre går förändringarna av EU:s jordbrukspolitik långsamt, och det är därför angeläget att Sverige på egen hand ser över hur vi kan förbättra villkoren för de svenska bönderna.
För det femte är en viktig aspekt här hur energi- och drivmedelsskatter påverkar det svenska lantbruket. Det är självklart positivt att Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik, men när länder i vår omvärld inte åtar sig samma mål riskerar konsekvenserna att bli negativa för Sverige. Det är därför angeläget att vi noga följer utvecklingen av energi- och drivmedelsskatter i Europa så att svenskt jordbruk inte åläggs ytterligare konkurrensnackdelar. Idag är t ex dieselskatten i Sverige en av de högsta inom EU. Samtidigt är det angeläget att det svenska lantbruket också fortsätter att utvecklas i riktning mot att använda mer miljövänliga energialternativ, men en sådan förändring sker inte över en natt eller inom endast några år. Därför bör det göras en översyn av energi- och drivmedelsskatternas inverkan på svenskt lantbruk med målet att gå mot en harmonisering av samma skatter i relation till övriga europeiska bönder.
Det behövs därför en översyn av svensk livsmedelsproduktion med målet att Sverige ska klara av sin livsmedelsproduktion i framtiden.