Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om forskningens betydelse för framtida skydd av hotade arter.
Forskning och vetenskaplig kunskapsuppbyggnad kring olika arters betydelse för fortsatta livsbetingelser på jorden kan inte nog betonas.
Sambanden i naturen för att upprätthålla, och utveckla, en biologisk mångfald som bidrar till en mängd ekosystemstjänster och dessutom skapar en buffert vid framtida klimatförändringar är områden där fortsatt kunskap krävs, men också spridning av de forskningsrön och kunskaper som redan finns på bordet.
Sverige har under ett decennium bedrivit en värdefull kartläggning, under benämningen Svenska artprojektet, där forskare upptäckt 850 nya arter, sett ur ett globalt perspektiv. Detta har stärkt vårt land som en forskningsnation. Sveriges aktiva roll i internationella sammanhang kring hållbar utveckling har dessutom stärkts ytterligare tack vare vårt nationella forsknings- och kunskapsengagemang.
För svenskt vidkommande kan dessutom de totalt 2 500 nya arter som upptäckts vara värdefulla pusselbitar i arbetet med att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv”.
Kontakter och information till skolor och allmänheten samt samverkan med naturhistoriska museer skapar den förståelse som krävs inför framtiden. En vetenskaplig kunskapsuppbyggnad och spridning är den bas som ett framtida hållbart samhälle vilar på.
Forskningen är därför nödvändig, då vi i dagsläget inte har tillräcklig kunskap kring varje arts betydelse, och behov av skydd, en betydelse som också måste kunna sättas in i ett klimatsammanhang, något som ges regeringen tillkänna.