Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om återkrav i fråga om gårdsstöd.
En stark känsla av rättslöshet och uppgivenhet sprider sig bland många gotländska lantbrukare och förtroendet för den svenska förvaltningsmodellen svajar betänkligt. När nu granskningen av gårdsstödet för 2010 är klar kan man se att 140 gotländska lantbrukare, var tionde som fick gårdsstöd, krävs på återbetalning. Många krävs på stora summor för att de fått stöd för marker som i efterhand inte godkänts som betesmarker.
Det är inte lätt för den enskilde lantbrukaren att avgöra vad som är godkända betesmarker eller inte. Systemet borde vara mer flexibelt. De lantbrukare som helt uppenbart på felaktiga grunder sökt gårdsstöd ska naturligtvis göra en återbetalning. Men i de flesta fall har lantbrukaren sökt i god tro. Det är istället definitionen av vad som är jordbruksmark som har ändrats över tiden.
Systemet är idag krångligt och inte rättssäkert och det är kännbart för en ekonomiskt hårt ansatt jordbrukare att efter flera år få dessa återkrav. Regeringen bör aktivt verka för att systemet med gårdsstöd blir mer rättssäkert och får en större transparens så att återkraven minskar.