Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om svensk hästforskning.
Regeringens budgetproposition för 2012 innebar att hela det statliga stödet om 9 miljoner kronor per år för svensk hästforskning avskaffades. Konsekvenserna av detta är att hästforskningens resurser i ett slag mer än halverats, vilket innebär ett hårt slag mot forskningsområden som bland annat omfattar hästens hälsa och djurskydd.
Inför 2013 års utlysning av forskningsmedel på området, som sker i oktober 2012, finns nu endast 5 miljoner kronor från ATG och Agria säkrade. Detta innebär en minskning med ca 10 miljoner kronor jämfört med det som Stiftelsen Hästforskning (SHF) kunnat utlysa med hjälp av den statliga medfinansieringen via Formas.
Formas har, på uppdrag av SHF, låtit genomföra en utvärdering av SHF:s verksamhet 2004–2011 som presenterades i juni 2012. I denna utvärdering framkommer att det är hästforskning med hög kvalitet och god relevans för samhället och näringen som finansierats av SHF.
De senaste fyra årtiondena har antalet hästar i Sverige femdubblats och idag räknar man med att det finns ca 360 000 hästar i landet. Sverige är numera det EU-land som har flest antal hästar per capita.
Hästnäringen blir en allt mer betydelsefull näring i Sverige och omsätter tiotals miljarder kronor per år och genererar en stor efterfrågan på varor och tjänster. Allt fler är sysselsatta inom näringen och enligt Hästnäringens Nationella Stiftelse är nu motsvarande 30 000 heltidsanställda i branschen.
Värt att notera är också att hästnäringen spelar stor roll ur flera samhälleliga utgångspunkter. Landsbygdsutveckling, samverkan inom utbildningssystemet och bevarande av odlingslandskapet är några. Ridsportens roll inom ungdomsidrotten, med dess unika förmåga att engagera flickor är en annan, liksom det faktum att ridsporten är Sveriges näst största idrott för funktionshindrade.
Den nedmontering av stödet till hästforskningen som regeringen genomfört kommer att drabba näringen i ett läge där alla övriga tendenser är positiva och branschen växer. Detta riskerar att motverka bilden av Sverige som föregångsland.
Den tidigare och pågående forskningen, som nu riskeras spänner över ett brett fält. Det handlar bland annat om hästens välbefinnande, reproduktion och avel, antibiotikaresistens och arbetsmiljöfrågor. Men också om tillväxt och företagande för att bidra till branschens mognad.
Branschens företrädare har, med rätta, ifrågasatt regeringens beslut och förklarat sig villiga att genom dialog hitta en modell för att säkra den samverkan mellan näringsliv och staten som gjort svensk hästnäring och hästforskning världsledande.
I detta sammanhang måste också nämnas att SHF sedan 2009 har en samverkan med norska intressenter kring utlysningar, finansiering och administration av forskningsprojekt genom ett avtal som löper ut 2013. Den norska staten har genom Norges Forskningsråd och tillsammans med Norsk Rikstoto vidtalat SHF om en förlängning av denna samverkan till och med 2017 förutsatt att det finns en fortsatt liknande svensk hästforskningsstruktur. Möjligheterna för ett fortsatt svenskt engagemang är under nuvarande förutsättningar högst osäkra.
Mot denna bakgrund är det angeläget med att säkra ett fortsatt statligt stöd för svensk hästforskning.