Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av en förnyad elitsatsning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en framtida årlig pris- och löneomräkning av det statliga stödet till idrotten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vidta åtgärder i syfte att säkerställa äldres tillgång till
idrott och fysisk aktivitet över hela landet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om blivande barn- och ungdomsledares rätt att få begränsade utdrag ur polisregistret.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förändra lagstiftningen så att arrangörer av idrottsevenemang i framtiden befrias från betalningsansvar vid polisinsatser.1
1 Yrkande 5 hänvisat till JuU.
Idrottens betydelse för samhället kan knappast överskattas. Sverigedemokraterna känner stolthet över vårt lands breda och folkrörelsebaserade idrottsrörelse och den betydelse som denna har inte bara för folkhälsan utan också för vårt lands demokratiska utveckling och sociala sammanhållning. Vi är naturligtvis också stolta över alla de fantastiska prestationer som våra svenska idrottsmän och kvinnor har stått för och fortfarande står för. Trots att vi är ett litet land har vi länge stått oss relativt väl i den internationella konkurrensen.
För att ytterligare stärka den svenska idrottens internationella konkurrenskraft och ge oss nya framgångsrika idrottsstjärnor och förebilder som kan locka fler barn och ungdomar till idrottsrörelsen lanserades år 2009 den så kallade elitsatsningen. Enligt studier vid Centrum för idrottsforskning innebar satsningen ett viktigt resurstillskott för idrottsrörelsens många landslagstrupper, satsningen kom i särskilt hög utsträckning handikappidrotten till del och dessutom förbättrades samordningen av det samlade stödet till svensk elitidrott. Tyvärr beslutade regeringen att avsluta satsningen år 2012. Vi menar att detta var ett felaktigt beslut och föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att stödet till elitsatsningen bör förnyas.
Förutom de medel som den svenska idrottsrörelsen går miste om på grund av den avslutade elitsatsningen, så minskar också i praktiken det statliga grundstödet till idrotten för varje år. Detta på grund av att nivån på anslaget ligger fast och att stödet till idrotten inte räknas upp enligt pris och löneomräkning, PLO. Vi befarar att detta i förlängningen riskerar att drabba idrottsrörelsens basverksamhet inklusive barn- och ungdomsidrotten och föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att stödet till idrotten i framtiden årligen skall räknas upp enligt pris- och löneomräkning.
Att säkra barn- och ungdomars tillgång till idrott och fysisk aktivitet är en angelägen uppgift. Lika viktigt är det dock att göra detsamma för våra äldre medborgare. Vi vet att idrott och friskvård kan motverka många ålderssjukdomar, bidra till att förhindra fallolyckor och också bidra till att bryta den ensamhet och sociala isolering som många av våra äldre tyvärr lider av. Satsningar på idrott för äldre är dock inte bara bra för den enskilde. Det gynnar hela samhället. Studier från bland annat det danska socialdepartementet har visat att satsningar på äldreidrott är en samhällsekonomisk vinst genom att det medför minskade vårdbehov. Tyvärr är de regionala skillnaderna när det gäller äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet fortfarande väldigt stora. Pensionärernas riksorganisation (PRO) uppger till exempel att man i nästan hälften av landets kommuner inte får något stöd alls för sin motionsverksamhet för äldre och att bristen på aktivitetslokaler är stor. Vi föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ytterligare åtgärder bör vidtas i syfte att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet.
Även om landets idrottsföreningar i de allra flesta fall är en fin och trygg miljö för barn och ungdomar där den helt övervägande delen av idrottsledarna gör ett fantastiskt arbete, dessutom oftast helt ideellt, finns det människor som söker sig till dem med helt andra syften än barnens bästa. Idrottsrörelsen har tagit sitt ansvar genom att ta fram en gemensam policy och handledning för arbetet mot sexuella övergrepp. Riksidrottsförbundet samverkar också med Rädda Barnen kring en så kallad föräldratelefon dit föräldrar och ledare kan vända sig. Den satsning, ”Värdefullt”, Riksidrottsförbundet i samarbete med SISU Idrottsutbildarna inlett för att stärka föreningarnas värdegrund bidrar vidare till att skapa en öppen atmosfär i föreningarna som i sig kan verka förebyggande. Men idrottsrörelsen behöver hjälp. Därför har Riksidrottsförbundet vid flera tillfällen fört fram önskemålet att blivande barn- och ungdomsledare ska ha rätt att, i likhet med sökande till tjänster inom skola och barnomsorg, få ut begränsade utdrag ur polisregistret, en möjlighet som saknas idag. Vi delar Riksidrottsförbundets uppfattning och föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att blivande barn- och ungdomsledare bör få rätt att få begränsade utdrag ur polisregistret.
Svensk elitfotboll och i viss mån även ishockeyn är i dag hårt pressade av ekonomiska svårigheter och spelarflykt. De senaste åren har allt fler klubbar, i hopp om att skapa sig bättre ekonomiska förutsättningar, valt att organisera sin elitverksamhet i bolagsform, samtidigt som andra väljer att fortsätta driva elitverksamheten i ideell form. I realiteten fungerar det på samma sätt oavsett i vilken form verksamheten drivs.
Genom en dom i kammarrätten har det ställts krav på att de elitklubbar som valt att driva verksamheten i bolagsform ska stå för kostnaden för polisinsatser i samband med arrangemang. Polisen har också uttalat ett intresse för att driva frågan om att detta ska gälla även för elitverksamhet som drivs i ideell form. Sammantaget skapar detta en oro inom svensk klubbidrott och riskerar att ytterligare försvåra den ekonomiska situationen. Den lagstiftning som idag råder på området kom till på en tid då idrottsaktiebolag inte existerade och det inte fanns en debatt om huruvida elitidrotten ska jämställas med underhållningsindustrin.
Att öka den ekonomiska belastningen för svenska idrottsarrangörer står enligt vår uppfattning i strid med målsättningen om en stark och konkurrenskraftig svensk idrottsrörelse. Vi anser också att polisens brottsbeivrande verksamhet, av principiella skäl, i största möjliga utsträckning bör vara finansierad via skattsedeln. Vi föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den nuvarande lagstiftningen bör förändras så att arrangörer av idrottsevenemang i framtiden befrias från betalningsansvar vid polisinsatser.