För Sverigedemokraterna spelar kulturen en central roll i politiken och samhällsbygget. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kultur och en kulturpolitik där barns, äldres och funktionshindrades rätt till kultur särskilt beaktas. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv som är värt att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhället. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla som vill befrämja en positiv samhällsutveckling.
Inom utgiftsområdet minskas anslag till mångkultur och samtidskonst. Dessutom minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Stöd till organisationer som baseras på kön eller etnicitet dras också in.
Satsningarna inom utgiftsområdet fördelar sig vad gäller kultur mellan insatser för att bevara och levandegöra det svenska kulturarvet och insatser som syftar till att tillgängliggöra kulturen för de yngsta barnen, för de äldre och för personer med funktionshinder. Därutöver tillförs idrotten medel för att permanenta elitsatsningen och för särskilda satsningar på idrott för äldre. Vi ger också idrotten ökade anslag till följd av en pris- och löneomräkning.
Riksdagen beslutar att anta de kulturpolitiska mål som anges nedan att gälla från den 1 januari 2013.
Riksdagen anvisar anslagen för 2013 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverigedemokraternas kulturpolitik grundar sig på den fasta övertygelsen att kulturen innehar en central roll i samhällsbygget. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv som är värt att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhället. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla som vill befrämja en positiv samhällsutveckling.
Kulturen är inte bara en central byggsten i vårt samhälle och vår nationella identitet, den är dessutom en värdefull beståndsdel i varje individs liv. Att skapa och ta del av kulturupplevelser bidrar till den personliga utvecklingen och höjer livskvaliteten. Sverigedemokraterna ser det som självklart att denna möjlighet ska finnas för människan genom hela hennes liv. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kultur och en kulturpolitik där barns, äldres och funktionshindrades rätt till kultur särskilt beaktas.
Sverigedemokraternas uppfattning är att staten har ett tungt ansvar vad gäller att skapa goda grundförutsättningar för ett levande kulturliv, säkerställa en god infrastruktur för kulturarbetare, bland annat genom att tillhandahålla utbildningar och statliga kulturinstitutioner av hög kvalitet liksom ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor, och föra en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Det är samtidigt vår övertygelse att Sveriges kulturskapare bildar en kompetent och resursstark grupp och att de är fullt kapabla att i något högre utsträckning än idag ta ansvar för sin egen försörjning och för spridandet av sina verk. Vår uppfattning är därför att graden av direkta och indirekta statliga subventioner riktade till samtidskulturen och enskilda kulturskapare skulle kunna vara något mindre än idag.
I de kulturpolitiska målen bör tydligt framgå att staten har ett ansvar för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, men att samtidskulturen i något högre utsträckning än idag bör kunna stå på egna ben.
Med dessa tre aspekter i åtanke, kulturens roll för samhälle, individuell livskvalitet och arbetsmarknadens förutsättningar, föreslår Sverigedemokraterna att de nuvarande nationella målen för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av följande nationella kulturpolitiska mål:
Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutiden, förvalta dess historia och arv samt stärka gemenskapen i samhället och den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska uppmuntras att i hög utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
främja kulturarvsvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande, stärkande och levandegörande
främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden
särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionshinder säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och de däri verkande kulturarbetarna
främja en hög grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.
Tabell 1 Anslagsförslag 2013 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslaget tillförs 5 miljoner kronor för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond. Under 2013 och 2014 ges dessutom extra medel om 15 miljoner kronor årligen för arbetet med att ta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon.
Satsningen Kulturbryggan avslutas, vilket innebär en besparing på 25 miljoner kronor. Därutöver sparas 5 miljoner kronor på interkulturell verksamhet. Samtidigt tillförs anslaget 5 miljoner kronor riktade till samisk kultur. Totalt minskas således anslaget med 25 miljoner kronor.
Anslaget tillförs 50 miljoner kronor för att utöka satsningen till att omfatta även förskolan.
Anslaget tillförs 20 miljoner kronor för att stödja projekt som syftar till att via nyttjande av ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionshinder. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med den av regeringen föreslagna kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp.
Anslaget tillförs 5 miljoner för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
Till följd av förändrat fokus för kulturpolitiken och avvecklat offentligt stöd till i första hand mångkulturalistiska verksamheter beräknar vi kunna minska anslaget med 50 miljoner kronor.
Tabell 3 Flerårsplan inom Teater, dans och musik
Statens musikverk tillförs totalt 6 miljoner kronor i syfte att i ökad omfattning bevara och sprida kulturarvet och levandegöra den traditionella, folkliga, svenska kulturen. Cirka 1,5 miljoner kronor avsätts för att rädda och stärka visarkivet i Västervik och till att bättre samordna visarkiven i Sverige.
Tabell 4 Flerårsplan inom Litteratur, läsande och språk
Anslaget tillförs 5 miljoner kronor för ökade satsningar på läsfrämjande insatser. Vidare minskas anslaget med 52 miljoner kronor då stöd till kulturtidskrifter samt litteraturstödet, undantaget stöd till utgivning av böcker på minoritetsspråk och stöd till skolklassiker, tas bort. Totalt minskar således anslaget med 47 miljoner kronor.
Anslaget tillförs 5 miljoner kronor i syfte att bland annat höja ambitionsnivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och vad gäller bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv.
Tabell 5 Flerårsplan inom Bildkonst, arkitektur, form och design
Till följd av ett minskat uppdrag gällande konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön minskas anslaget med 1 miljon kronor.
Anslaget minskas med 10 miljoner kronor i linje med vår principiella hållning om att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam.
Anslaget tillförs 5 miljoner kronor i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse kring och sprida kunskap om äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
Tabell 6 Flerårsplan Kulturskaparnas villkor
Anslaget minskas med 33 miljoner kronor i linje med vår principiella hållning om att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam.
Tabell 7 Flerårsplan inom Kulturmiljö
Anslaget tillförs 40 miljoner kronor. Ökningen ska täcka kostnader i samband med införandet av ett svenskt fartygsvärn såväl som ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet.
Anslaget tillförs 160 miljoner kronor till ersättningar i samband med införandet av kulturarvs-ROT.
Anslaget tillförs 50 miljoner kronor under 2013 och 2014 samt 65 miljoner kronor under 2015 och 2016, jämfört med regeringens föreslagna budget. Utöver en generell ambitionshöjning gällande basverksamheten syftar ökningen särskilt till att möjliggöra insatser för bevarande av det immateriella kyrkliga kulturarvet samt förbättrad vård och tillgängliggörande av äldre inventarier.
Tabell 8 Flerårsplan inom Museer och utställningar
Stödet till Statens världskulturmuseer minskas med 15 miljoner som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Vidare minskas stödet till Moderna Museet med 20 miljoner kronor, i linje med vår principiella hållning om att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. Stödet till Statens historiska museer ökas med 4 miljoner kronor och stödet till Statens maritima museer ökar med 3 miljoner kronor. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas således 15 miljoner inom anslaget. Resterande 20 miljoner kronor överförs till anslag 8:2.
Anslaget tillförs 20 miljoner kronor från anslag 8:1. Medlen syftar till en förstärkning om 10 miljoner kronor vardera till stiftelsen Skansen och stiftelsen Nordiska museet.
Anslaget tillförs 1 miljon kronor i syfte att utveckla verksamheten vid Zornsamlingarna och Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.
Tabell 9 Flerårsplan inom Trossamfund
Anslaget minskas med 5 miljoner kronor för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbunden till dess de förhållanden som uppdagats gällande kvinnodiskriminering och bristande respekt för det svenska rättssamhället har utretts på ett tillfredsställande sätt. Anslaget minskas med ytterligare 25 miljoner kronor då vi är kritiska till regeringens svagt motiverade kraftiga höjningar i de senaste två budgetarna. Totalt minskas alltså anslaget med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens budgetförslag.
Tabell 10 Flerårsplan inom Ungdomspolitik
Anslaget minskas med 5 miljoner kronor då vi, som ett led i vårt arbete med att motverka segregation och återupprätta gemenskapen i samhället, har för avsikt att avveckla det skattefinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige.
Tabell 11 Flerårsplan för Politik för det civila samhället
Anslaget tillförs 70 miljoner kronor för att låta verksamheten med att stärka svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft fortsätta inom ramen för en permanentad elitsatsning. Anslaget ökas vidare med 20 miljoner kronor årligen till följd av en pris- och löneomräkning. Slutligen tillförs anslaget 35 miljoner kronor i syfte att stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre. Totalt tillförs anslaget med, i förhållande till regeringen, 125 miljoner år 2013, 145 miljoner kronor år 2014, 165 miljoner kronor år 2015 och 185 miljoner kronor år 2016.
Anslaget dras in i sin helhet då vi anser att Sveriges kvinnor är en resursstark och kompetent grupp som inte behöver ett särskilt riktat stöd för sin organisering.
Anslaget tillförs 5 miljoner kronor för att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – om det svenska immateriella kulturarvet som är kopplat till naturen.
Anslaget dras in i sin helhet då vi anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget och att eventuella kvinnoorganisationers verksamhet bör kunna finansieras inom ramen för detta.
Tabell 12 Flerårsplan inom Folkbildning
Anslaget minskas med 80 miljoner kronor. Minskning härleds till förändrade villkor för bidragsgivningen, innebärande att samhällssplittrande, mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter präglade av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna uppbära statligt stöd. Vid sidan av detta gör vi bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser.
Anslaget minskas med 5 miljoner kronor då vi bedömer att Sverigedemokraternas mer ansvarsfulla invandringspolitik i kombination med skärpta krav på kunskaper i svenska språket kommer att minska det framtida behovet av utbildade kontakttolkar.
Tabell 13 Flerårsplan inom nya anslag
Vi avsätter 35 miljoner kronor för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet. Vi vill således förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som regeringen initierade 2011 samt göra den till ett permanent anslag.
Vi avsätter 100 miljoner kronor för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till denna ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.
Anslaget tillförs 100 miljoner kronor i syfte att utveckla Kulturarvslyftet. Sverigedemokraternas ambition med detta är att förstärka Kulturarvslyftets kulturpolitiska profil och förbättra verksamhetens resultat. Medlen ska användas till att ge arbetslösa kulturarvsarbetare med adekvat utbildning förtur till tjänster inom ramen för Kulturarvslyftet samt till att höja subventioneringsgraden av lönekostnaden för dem som anställs inom Kulturarvslyftet och på så sätt göra verksamheten mer intressant för arbetsgivare och leda till fler anställningar.