Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om museernas roll i att synliggöra funktionshindrades liv och erfarenheter i sin verksamhet.
Inom ramen för projektet Handikapphistoria i kulturarvet, Haiku, har en kartläggning av museernas medvetenhet om funktionshinderperspektiv kartlagts (Chafik D, Olsson C.G. Funktionshinderperspektiv på museernas arbete, 2012). Av resultaten framgår att fasta utställningar med innehåll som relaterar till funktionshindrades liv och erfarenheter saknas förutom vid specialmuseer som Synskadades museum och några medicinhistoriska museer.
Tillfälliga utställningar med funktionshindertema varierar till antal och omfattning och få museer har dokumenterat levnadsförhållanden och erfarenheter bland personer med funktionsnedsättning.
En tredjedel av de svarande museerna har utbildning i funktionshinderfrågor och drygt en tredjedel av de svarande museerna samarbetar med funktionshinderorganisationer för inventering av lokaler och vid vissa utställningar och programverksamhet. Andra samarbetar med ideella organisationer, konsulenter och myndigheter på området. Speciellt i äldre byggnader utgör fysiska problem hinder, och det är givet att man måste fortsätta att förbättra tillgängligheten här.
Medan man på museerna arbetar för att förbättra den fysiska tillgängligheten så lyser funktionshinderfrågor med sin frånvaro i själva museiverksamheten. Jag anser att det arbete som Haiku inlett inom det här området med stöd bl.a. från Allmänna arvsfonden bör få fortsätta sitt arbete med målsättningen att museerna bättre synliggör levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. Dessutom behöver dokumentationen på området förbättras. Det behöver bl.a. skapas bättre sökbarhet i samlingarna. Mycket kan vinnas om personer med funktionsnedsättningar får vara med vid utformningen av innehållet i utställningar. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.