Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att justera insatsnivån för restaurangkasinon.
Restaurangkasinon har ett stort underhållningsvärde och är en viktig del av nöjesutbudet på ca 450 spelplatser. Spelformen har karaktär av förströelse och bedrivs under social kontroll i miljöer som står under myndigheternas tillsyn. Restaurangkasinon erbjuder s.k. instegsjobb för unga personer i åldrarna 18–25 år över hela Sverige. År 2000 hade branschen ca 2 200 anställda, men år 2011 var siffran nere på ca 1 200. Anledningen är att insatsnivåerna inte följt med kostnadsutvecklingen, vilket resulterat i att olönsamma spelplatser tvingas stänga. Antalet spelplatser har under perioden minskat från 987 till 466. Branschen beräknar att en justering av insatsen för kortspel på upp till 200 kr skulle medföra runt 1 000 nya anställningar samt ökade intäkter på ca 20 mkr från punktskatter.
Restaurangkasinon är en för Sverige unik spelform som har ett stort underhållningsvärde och ses som en viktig del av restaurangernas samlade utbud. I huvudsak erbjuds kortspelet Blackjack. Spelet har en karaktär av förströelse och sker med relativt små insatser. Spelet är tillståndspliktigt och övervakas av Lotteriinspektionen. Spelet bedrivs uteslutande i miljöer som står under myndigheternas kontroll samt med personal som är utbildad i spel- och spelmissbruksfrågor. Korrelationen mellan spelberoende och restaurangkasino är därför relativt låg, vilket bland annat bekräftas av statistik från Nationella stödlinjen.
För roulett-, tärnings- och kortspel (s.k. restaurangkasino) gäller bestämmelserna i lotterilagen (1994:1000) § 32, 33 samt 34. Insatser och vinster för kortspel är i dag begränsade till följande:
Värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst 1/600 prisbasbelopp.
Värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst 1/400 prisbasbelopp.
Högsta insats på kortspel är idag ca 73 kr, vilket är en ökning från ca 61 kr som var gränsen år 2000. I praktiken spelas dock med 50-kronorsmarker. Lönekostnaderna för croupierer har under samma period ökat med 46 %. Uteblivna reella insatsökningar i kombination med högre kostnader har resulterat i att många spelställen har stängt, främst p.g.a. olönsamhet. I dagsläget utgör restaurangkasinon mindre än en procent av den totala spelmarknaden, och framtidsutsikterna för denna hårt reglerade spelform är mycket oroande.
Antalet spelplatser som ansökt om restaurangkasinospel har mer än halverats från 987 till 466 mellan 2000 och 2011, vilket medfört att ca 1 000 anställningstillfällen försvunnit. Årligen försvinner ytterligare ca 40 spelplatser. En höjning av insatsnivån bedöms ge förutsättningar för 1 000 nya anställningstillfällen för unga människor i åldrarna 18–25 år, s.k. instegsjobb. Utöver detta tillkommer indirekta anställningstillfällen inom restaurangbranschen till följd av bättre lönsamhet.
Senaste spelutredningen ”En framtida spelreglering” SOU 2008:124 berör ämnet, och där har utredarna rekommenderat att en justering bör ske. En justering av insatsnivån bedöms som okontroversiell och är helt avgörande för att kunna bevara restaurangkasinon och de 1 200 anställningstillfällen som finns idag samt en förutsättning för att skapa 1 000 nya anställningstillfällen.
Det ligger i mångas intresse att restaurangkasinon även i fortsättningen får utgöra en del av restaurangernas nöjes- och förströelseutbud. Vi bedömer att en justering av insatsnivåerna för restaurangkasinospel skulle vara positivt för restaurangkasinon och tillika ge ett välbehövligt tillskott av nya instegsjobb för arbetsmarknaden. Vi bedömer att en viss ökning av insatsnivåerna skulle medföra att spelformen även i fortsättningen behåller sin karaktär av förströelse, särskilt i jämförelse med de alternativ som idag finns på marknaden både från statliga och från utlandsbaserade aktörer.
Med hänvisning till ovan presenterad information bör regeringen se över möjligheten att ändra lotterilagen § 32 och § 34 (1994:1000) ang. spelarnas insatser respektive vinster till följande: från 1/600 respektive 1/400 prisbasbelopp till 200 kr respektive 300 kr för kortspel, och från 1/6000 respektive 1/200 prisbasbelopp till 20 kr respektive 600 kr för roulettspel och tärningsspel.