Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges EU-medlemskap inte ska stå inskrivet i grundlagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den som vid födseln innehade ett annat medborgarskap än svenskt ska kunna bli fråntagen sitt medborgarskap om vederbörande erhållit det svenska medborgarskapet genom hot, muta, utpressning eller på annat ohederligt sätt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den som vid födseln innehade ett annat medborgarskap än svenskt ska kunna bli fråntagen sitt medborgarskap om vederbörande ägnat sig åt terrorbrott, annan grov brottslighet eller landsförrädisk verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska räcka med att 5 procent av invånarna i en kommun kräver folkomröstning för att den ska genomföras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i 1 kap. 2 § sjätte stycket regeringsformen stryka ”och etniska, språkliga och religiösa minoriteters” i enlighet med vad som beskrivs nedan.
År 2010 genomfördes ett antal grundlagsförändringar i Sverige. Dessa innebär bland annat att Sverige knyts än starkare till EU och till att multikulturalismen som ideologi står inskriven i Sveriges grundlag. EU-medlemskapet kan och bör vara ett avtal som Sverige ska kunna omförhandla eller dra sig ur utan att behöva genomgå något så tidskrävande som en grundlagsändring. Det faktum att Sverige inte kan utträda ur unionen oavsett vilken politisk riktning detta samarbete går i, innebär en allvarlig kränkning av principen om nationellt självbestämmande.
Medborgarskapet är någonting viktigt som inte ska givas eller tagas lättvindigt. En utländsk medborgare som önskar få ett svenskt medborgarskap bör avkrävas en ed om att han eller hon svär trohet och lojalitet mot Sveriges konung, svenska staten och den svenska nationen. Vidare bör den sökande genomgå en medborgarskapsutbildning och godkännas i språktest, kunskapsprov i det svenska språket, svensk kultur och historia, samt bedömas bli en tillgång för Sverige. Om den nya medborgaren på något sätt bryter denna ed, eller på annat sätt visar sig vara skadlig för Sverige genom terrorbrott, annan grov brottslighet eller bedöms ha starkare lojaliteter till främmande makt än till Sverige, ska medborgarskapet kunna fråntagas denne.
En inskränkning i möjligheten för medborgarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter är innebörden av den höjning av andelen invånare som måste ställa sig bakom kravet på kommunal folkomröstning. Innan 2010 års grundlagsändring räckte det med att 5 procent av invånarna i en kommun ställde sig bakom kravet. Idag krävs 10 procent.
För att återskapa ett sammanhållet Sverige, med en befolkning som delar historia, kultur och identitet, är det av vikt att vi återgår till assimilationsprincipen. Idag försöker regeringen och de tre rödgröna oppositionspartierna göra Sverige till ett mångkulturellt land med en befolkning bestående uteslutande av olika etniska minoriteter. Sedan detta visat sig vara ett stort misslyckande måste Sveriges beslutsfattare återgå till inställningen att vi har en majoritetskultur – den svenska – och att alla som önskar bosätta sig i Sverige är skyldiga att ta till sig denna majoritetskultur och anpassa sig därefter. I regeringsformens första kapitel, Statsskickets grunder, 2 § sjätte stycket står: ”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.” Där bör strykas ”och etniska, språkliga och religiösa minoriteters” så att den nya lydelsen blir: ”Samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.” Att vi accepterar det samiska folkets möjligheter ska dock inte tolkas som att vi är positiva till alla de särrättigheter som de större renägande samerna har idag.