Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om likabehandling av invandrares rösträtt i lokala val.
En invandrare från EU, Norge eller Island som flyttar en månad före valet till Sverige/Stockholm får rösta i lokala val till kommun och landsting.
Invandrare från utanför Europa ska däremot vänta i tre år innan de får rösta i lokala val (4 kap. 2 och 3 §§ kommunallagen). I Grundlagsutredningen (SOU 2008:125) skrevs att treårsregeln behövs även i fortsättningen för utomeuropeiska invandrare. Den ”skapar rimliga garantier för att dessa väljare uppfyller de krav som bör kunna ställas på väljare i demokratiska val”. Med detta menas ”vissa inte alltför obetydliga kunskaper i svenska språket”, kunskap och ”förståelse för svenska förhållanden” och ”ett naturligt intresse inte bara för de aktuella förhållandena i kommunen utan också för de mer långsiktiga kommunala angelägenheterna”.
Kraven är inte orimliga. I synnerhet när samma krav gällde för alla invandrare. Men det intressanta uppstår när utredningen fastställer att dessa garantier inte behövs när det gäller inomeuropeiska invandrare.
Lokal rösträtt för invandrare från andra EU-länder var något EU krävde. EU ställde dock inte krav på att alla andra invandrare skulle behandlas annorlunda.
Tre statliga utredningar har föreslagit avskaffandet av särbehandlingen som uppstår på grund av treårsregeln: Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106); Kommundemokratikommittén i betänkandet Att vara med på riktigt (SOU 2001:48) och Det blågula glashuset: strukturell diskriminering i Sverige (SOU 2005:56).
Under 2004 och 2005 folkbokfördes 77 149 vuxna invandrare i Sverige. Av dem hade 33 495 rätt att rösta i kommun- och landstingsvalen i september.
2006. Det innebär att minst 43 000 personer förvägrades rösträtt i valet 2006.
Valet 2010 blev det fjärde i raden av val där denna särbehandling användes.
Vi anser att det bör införas en likabehandling av invandrare oavsett ursprungsland när det gäller den lokala rösträtten.