Motion till riksdagen
2012/13:K367
av Peter Eriksson m.fl. (MP)

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse


1

1 Sammanfattning

Miljöpartiet de gröna vill ha en effektiv och väl fungerande ledning av riket. En effektiv tillsyn och granskning av myndigheternas verksamhet och en regional myndighets­organisation som stödjer arbetet för en långsiktigt hållbar omställning. Vi föreslår därför bland annat att en ny nationell statlig tillsynsorganisation skapas, att stödet till kvinno- och mansjourerna utökas och permanentas och att resurserna till länstyrelsernas klimatarbete väsentligen utökas.

2 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en ny modell för långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar för kvinno- och mansjourer.

  2. Riksdagen anvisar med följande ändringar enligt tabellen i avsnitt 3 i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

2013

2014

2015

2016

 

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

 

 

 

 

5:1

Länsstyrelserna m.m.

+125

+195

+240

+240

6:3

Datainspektionen

–42,583

–44

–44

–44

 

Nya anslag

 

 

 

 

 

Ny tillsynsorganisation

+10

+10

+10

+10

 

Summa

+92,417

+161

+206

+206

 

Specificering av anslagsförändringar

 

 

 

 

5:1

Kvinnojourer

+10

+10

+10

+10

5:1

Övergripande miljömålsarbete

+25

+45

+55

+55

5:1

Giftfri miljö

+5

+5

+10

+10

5:1

Hav i balans

+15

+45

+60

+60

5:1

Levande sjöar och vattendrag

+5

+15

+25

+25

5:1

Myllrande våtmarker

+5

+15

+20

+20

5:1

Skogsskydd

+20

+20

+20

+20

5:1

Djurskyddskontroller

+40

+40

+40

+40

6:3

Överförs till UO4 ny integritetsskyddsmyndighet

–42,583

–44

–44

–44

3 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

3.1 Ny integritetsskyddsmyndighet

Under utgiftsområde 4 förklarar Miljöpartiet närmare behovet av en ny integritetsskyddsmyndighet. Denna kommer bland annat att omfatta Datainspektionen och delar av Justitiekanslerns och länsstyrelsernas arbete. De medel som kan anses motsvara dessa myndigheters integritetsskyddsarbete överförs därför till utgiftsområdet 4. Genom denna åtgärd minskar Miljöpartiet även antalet myndigheter i landet och effektiviserar den statliga verksamheten.

3.2 En ny nationell tillsynsorganisation

Den offentliga organisationen för tillsyn över den offentligdrivna verksamheten är splittrad såväl vad avser hur den utförs som av vem och hur den finansieras. För viss verksamhet saknas tillsyn och det enda ordinarie tillsynsorganet är Justitiekanslern. Det handlar exempelvis om Kriminalvårdens och Migrationsverkets verksamheter. Detta medför att kontrollen över verksamhetens effektivitet och rätta utförande riskerar brista och att enskildas förtroende för samhället minskar. Till detta kommer att Riksdagens ombudsman – som är ett extraordinärt tillsynsorgan under riksdagen – under en lång period av år kommit att få en allt mer ansträngd ärendesituation som riksdagen senast sökt underlätta genom ökade delegationsmöjligheter. Det är dock klart för Miljöpartiet att JO allt mer kommit att få en roll som ordinärt tillsynsorgan för verksamhetsområden där normal tillsyn inte finns eller är välkänd. Även inom andra områden finns behov av en översyn av tillsynsverksamheten (jämför Tillsynsutredningens förslag i SOU 2004:100 Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare tillsyn). Ett genomförande av en enhetlig tillsynsorganisation som medför att all offentlig verksamhet bedrivs under effektiv tillsyn kommer dels att leda till en kvalitativt förbättrad verksamhet, dels att minska belastningen hos JO och Justitiekanslern.

I konstitutionsutskottets betänkande 2011/12:KU6 behandlades motioner väckta med anledning av justitieombudsmännens ämbetsberättelse. Riksdagen beslutade med anledning av förslag från utskottet att ge regeringen tillkänna vad som anförts om att regeringen låta utreda frågan om bristen på reguljär tillsyn inom migrations- och socialförsäkringsområdet. Detta är välkommet men vi anser att det behöver tas ett helhetsgrepp på hur den statliga tillsynen är organiserad och ta fram en tillsynsorganisation som är anpassad efter att nya myndigheter kan tillkomma eller försvinna, liksom uppgifter med dem.

Ett införande av en utökad mer enhetlig tillsynsorganisation behöver inte medföra utökade kostnader för det allmänna, Tillsyn finansieras delvis med skatt, delvis med avgifter. Ett införande av en ny tillsynsorganisation bedöms dock i sig övergångsvis medföra ökade kostnader om maximalt tio miljoner kronor per år.

3.3 Länsstyrelserna

Den statliga verksamheten på regional nivå genom länsstyrelserna har allt sämre förutsättningar för sitt arbete inom naturvård och miljöskydd, särskilt med miljömålsarbetet, men även för djurskydd. Den borgerliga regeringen har under sina år vid makten minskat anslaget för denna verksamhet. Det finns därutöver behov av ett stärkt statligt arbete med bostadsutveckling, såväl i tillväxtområden som i områden med svagare utveckling. Samtidigt kommer det inom kort att finnas stora behov av nyanställningar av personal. Länsstyrelsernas anslag förslås därför utökas med 125 miljoner kronor år 2013 och därefter 195 miljoner kronor för 2014 och 240 miljoner kronor för 2015. Av dessa medel föreslås för år 2013 ett belopp om 10 miljoner kronor gå till kvinno- och mansjourer, 25 miljoner kronor till övergripande miljömålsarbete, 5 miljoner kronor till giftfri miljö, 15 miljoner kronor till hav i balans, 5 miljoner kronor till levande sjöar och vattendrag, 5 miljoner kronor till myllrande våtmarker, 20 miljoner kronor till skogsskydd samt 40 miljoner kronor till ökade och bättre djurskyddskontroller. Flera av dessa anslag föreslås öka både 2014 och 2015, se tabellen.

5:1

Överförs till Uo4 ny integritetsskyddsmyndighet

-0,5

-0,5

-0,5

5:1

Kvinnojourer

+10

+10

+10

5:1

Övergripande miljömålsarbete

+25

+45

+55

5:1

Giftfri miljö

+5

+5

+10

5:1

Hav i balans

+15

+45

+60

5:1

Levande sjöar och vattendrag

+5

+15

+25

5:1

Myllrande våtmarker

+5

+15

+20

5:1

Skogsskydd

+20

+20

+20

5:1

Djurskyddskontroller

+40

+40

+40

3.3.1 Kvinno- och mansjourer

Kvinno- och mansjourerna kan i dag få bidrag från länsstyrelser och kommuner men detta är kortsiktigt och saknar långsiktighet. Bidragen ges på årsbasis. Detta medför att jourernas verksamhet inte kan planeras med någon rimlig visshet. Det statliga stödet är dessutom för litet, då den kommunala medfinansieringen inte alltid ges. Mot denna bakgrund måste stödet utökas. Miljöpartiet anser att en ökning med tio miljoner kronor är tillräcklig och att satsningen bör permanentas. Riksdagen bör ge regeringen till känna att förutsättningarna för stödet till jourverksamheten måste ändras, så att verksamheten ges en långsiktigt stabil ekonomisk situation.

Stockholm den 29 september 2012

Peter Eriksson (MP)

Jabar Amin (MP)

Valter Mutt (MP)