Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ta bort möjligheten att röka i anslutning till riksdagens plenisal.
Rökning orsakar cancer hos 10 000 svenskar årligen. 6 400 svenskar dör per år av rökning och 200 dör av passiv rökning.
Enligt Statens folkhälsoinstitut uppgav 18 procent av svenska män och 15 procent av kvinnorna att de varje dag eller några dagar i veckan utsätts för passiv rökning i hemmet, på arbetet eller i andra inomhusmiljöer. De som utsätts mest är personer i åldersgruppen 16–29 år, personer med kort utbildning, personer med arbetaryrken och personer födda utanför Sverige. Många som arbetar inom kommunala verksamheter uppger, enligt SCB, att de i sin yrkesutövning utsätts för passiv rökning. Socialstyrelsen menar att personer som utsätts för passiv rökning löper risk att drabbas av samma sjukdomar som rökare själva. Passiv rökning står årligen för 5–10 fall av lungcancer och omkring 400 hjärtinfarkter.
Definitionen av passiv rökning är att personer som trots att de inte har valt att röka ändå får utstå de giftiga ämnen som cigarettrök innehåller då andra personer röker i närheten. Passiv rökning är skadlig, och forskning pekar på att det inte finns några säkra nivåer av passiv rökning. Studier har tidigare fastslagit att risken för att utsättas för passiv rökning inomhus är hög. Dessutom visar nya rön att den passiva rökningen vid utomhusrökning ibland går att jämföra med den som uppstår vid rökning inomhus. Viktiga faktorer som spelar in är antalet rökta cigaretter, hur långt det är till rökkällan, hur pass öppet området är och vindens styrka och hastighet.
Flera länder anammar rökfria miljöer såsom pubar, barer och andra serveringsställen. Med denna ökning följer också en ökad rökning utomhus i anslutning till dessa. Inte sällan förekommande ges den rökande möjlighet att bruka cigaretter på altaner på samma sätt som riksdagen erbjuder rökare utanför plenisalen.
Fler och fler intresserar sig nu för den påverkan som rökningen har på arbetsmiljön, och luften inne på serveringsställena med delvis inbyggda ytor påverkas av rökningen som sker utanför.
Genom att göra mätningar på ett antal barer och pubar i Nya Zeeland där partikelhalter undersöktes kunde forskare konstatera att den partikelhalten ofta var mycket hög trots kraftiga variationer. Ju högre genomströmning av luft utifrån desto högre var partikelhalten inomhus. De halter man fann utomhus och framförallt inomhus överskred ofta WHO:s gränsvärden.
Forskarna fann även att röken nådde långt in i lokalerna och påverkade luftkvaliteten. Forskarna menar att en rimlig tanke är regler som stipulerar avståndet mellan de ytor där rökning tillåts och serveringsytor inomhus och hur pass öppet det ska vara mellan dem.
Begränsningar av detta slag skulle kunna hålla serveringsställens luftkvalitet på en hög nivå samt vara en garant för hälsan hos serveringspersonalen.
Slutsatsen är att det enda rimliga är att inte tillåta rökning i direkt anslutning till plenisalen då det utsätter personal och ledamöter för giftiga ämnen och följaktligen är ett arbetsmiljöproblem. Detta bör riksdagsstyrelsen överväga.