Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att snarast förbereda för en folkomröstning om huruvida det svenska EU-medlemskapet ska fortgå eller omförhandlas.
Det svenska medlemskapet i EU legitimerades innan det svenska inträdet av löften om ett samarbete i stora och gränsöverskridande frågor. Ännu idag talas det mycket om vikten av att samarbeta, vilket det förstås är mycket lätt att hålla med om. Till saken hör bara att alla former av samarbete kräver en samsyn och ett samförstånd för att man med fog ska kunna kalla det för just för ett samarbete. I den kontexten är det svenska EU-medlemskapet idag de facto mycket långt ifrån det samarbete det svenska folket röstade om 1995.
Förutom att EU sedan det svenska inträdet genomgått inte mindre än tre fördragsjusteringar – varav det senaste fördraget, Lissabonfördraget, på en mängd politikområden mycket påtagligt stärkt EU:s makt över medlemsländerna, så ger riksdagen i stort sett varje vecka under det aktiva verksamhetsåret nya befogenheter till EU. Mot den bakgrunden vore det på sin plats att dels lyfta upp debatten kring det svenska EU-medlemskapet, dels utreda om det svenska folket anser att Sverige skall fortsätta driva på för att skapa ett federalt EU, eller om det kanske inte är dags att backa bandet och omförhandla det svenska EU-medlemskapet för att därigenom rikta fokus mot ett verkligt samarbete mellan Sverige och Europas länder.
För att riksdagen skall göra en så pass bra bedömning som möjligt över vad det svenska folket slutligen anser i denna fråga, bör en folkomröstning hållas med frågorna om väljarna vill låta det svenska EU-medlemskapet, med dess nuvarande till EU maktöverförande inriktning, kvarstå eller om väljarna istället vill låta omförhandla det svenska EU-medlemskapet via en väsentligt lägre avgift till EU samt med utgångspunkten i att mellan Sverige och Europa skapa ett verkligt samarbete i stora och gränsöverskridande frågor.
Det som anförs i motionen bör ges regeringen tillkänna.