Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om ersättning för tekniskt stöd för riksdagsledamöter.
Alla människor är olika och har olika behov och önskemål. Detta gäller givetvis också riksdagsledamöter.
Utvecklingstakten inom informationsteknologin, såsom datorer och mobiltelefoner, är nästan svindlande snabb. Idag finns exempelvis mobiltelefoner med kapacitet och prestanda för tjänster som knappt var tänkbara för bara några år sedan. Olika människor känner självklart olika behov för vilken teknisk nivå som en mobiltelefon eller dator ska ha. Några tycker att de tekniska behoven är fyllda vid en förhållandevis låg teknisk nivå medan andra vill ha tillgång till den allra senaste tekniken och tjänsterna.
Idag erbjuder riksdagen ett förhållandevis homogent tekniskt stöd till riksdagsledamöterna. Mobiltelefoner och datorer håller en ganska likvärdig teknisk nivå för alla riksdagsledamöter. Här finns en förbättringspotential.
Ett sätt att ge riksdagsledamöterna större valfrihet i att välja teknisk utrustning som är bättre anpassat till individuella behov och önskemål är att införa ekonomisk ersättning för det tekniska stödet. Det vill säga att den enskilda ledamoten, mot ersättning, själv skaffar sig den tekniska utrustning som är bäst anpassad till de individuella behoven. En liknande modell har funnits tidigare men avskaffades bland annat på grund av skattemässiga skäl men också för att dåvarande system föll ut ekonomiskt olika för olika ledamöter.
Givetvis ska möjligheten att välja den standardutrustning som erbjuds av riksdagen finnas kvar.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag på att riksdagsstyrelsen ser över möjligheterna att hitta ett ekonomiskt ersättningssystem som gör det möjligt för den enskilda riksdagsledamoten att välja annan teknisk utrustning än den som erbjuds av riksdagen. I uppdraget bör också ingå att hitta en modell som gör att det ekonomiska utfallet blir likadant för samtliga riksdagsledamöter.