Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändrade majoritetsförhållanden under mandatperioden.
Under senare år har majoriteten i olika kommuner skiftat, inte bara vid valen, utan under mandatperioden. Det får konsekvenser även för kommunala nämnder och styrelser, då det inte är ovanligt att en ordförande eller vice ordförande för en nämnd vägrar att lämna sitt uppdrag, när en ny majoritet tillträder, och hen kan inte tvingas till det enligt nuvarande lagstiftning. Det är ordföranden som kallar till möten, styr dagordningen och i övrigt leder verksamheten tillsammans med kommunens tjänstemän. Det kan lätt uppstå problem i den kommunala organisationen om en ny majoritet inte får tillsätta ordförandeposterna. Spänningen mellan den nya majoriteten och de gamla presidierna kan innebära att möjligheten att styra kommunen eller landstinget försämras, vilket kan leda till allvarliga störningar i den kommunala verksamheten.
Regeringen tillsatte för drygt två år sedan en utredning med uppdraget att bland annat ta ställning till behovet av ändrade regler när det gäller återkallande av uppdrag i nämnder och styrelser när nya politiska majoriteter har uppstått under löpande mandatperiod. Kommittén lämnade sitt betänkande i maj i år. I den konstateras att det inte finns någon möjlighet enligt nuvarande lagstiftning att byta ut presidier för att spegla den nya majoriteten i kommunfullmäktige. Kommittén föreslår därför att ett sådant byte ska bli möjligt genom förändring av kommunallagen.
Om två år har vi allmänna val, som på sina ställen kan leda till nya bräckliga koalitioner. För att förebygga problem med oklara majoritetsförhållanden i kommunala nämnder och styrelser och för att respektera folkviljan är det angeläget att kommunallagen ändras enligt utredningens förslag.