Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om försök med sänkt rösträttsålder i kommunalvalen.
Den finaste handlingen man kan göra i en demokrati är att gå och rösta. Kampen för rösträtt för alla oavsett kön och inkomst vanns för snart hundra år sedan. Sedan rösträtten blev allomfattande har endast små förändringar gjorts gällande vilka som får rösta. Rösträtten är starkt sammankopplad med samhälleligt deltagande och andelen röstande ses ibland som en värdemätare på demokratin.
Idag finns det en tydlig gränsdragning vid den dag man fyller 18. I samhällets mening slutar man då att vara ett barn, man får möjlighet att ta körkort för bil och gå på krogen bland annat. Talesättet är ju att man blir myndig vid arton, men det stämmer inte. Myndig att fatta beslut över sitt eget liv och egna tillgångar är något det offentliga erkänner gradvis över ett antal år. Vid 15 års ålder blir man till exempel straffmyndig och får en laglig rätt till sexuellt samliv, medan man först vid 20 års ålder får möjlighet att köpa alkohol på systembolaget. De här olika åldersgränserna har olika skäl och anledningar till att de existerar. Det rör ofta förmågan att klara av att hantera till exempel egendom eller att ha insikten om hur vissa handlingar påverkar både en själv och andra.
När det kommer till rösträttsåldern är det dock dags att fundera över om en förändring är på sin plats. Barn och unga är de grupper som är mest berörda av framförallt den kommunala verksamheten i form av skolan. Deras möjlighet till inflytande över den här verksamheten är begränsad till den form av elevdemokrati respektive skola har valt. Elevdemokrati och inflytande ska inte underskattas men det är dags att fråga sig om unga inte bör få ett större reellt inflytande över de verksamheter som påverkar dem så otroligt mycket.
Unga idag är dessutom i större utsträckning än tidigare vana att ställas inför valmöjligheter som påverkar deras framtid. Det är självklart tydligast i skolan där valen kommer i tidigare år och är många fler.
Försök har gjorts i många länder med sänkt rösträttsålder. Österrike och Norge är kanske de mest kända exemplen, och de slog väl ut. Sveriges största samfund, Svenska kyrkan, tillämpar redan idag en rösträttsålder som ligger vid 16 till samtliga sina nivåer.
Det är således helt rimligt att det genomförs ett försök med sänkt rösträttsålder i kommunalvalen, med en grundlig efterföljande analys, även i Sverige. Detta bör göras för att fler ska omfattas av den demokrati vi alla värnar om och för att ge unga ett reellt inflytande över den verksamhet som påverkar deras vardag så otroligt mycket.