Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för den romska nationella minoriteten.
Sedan 2010 har Sverige en lag för de nationella minoriteterna. En viktig beståndsdel i lagen är att slå fast de rättigheter som de fem nationella minoriteterna kan förvänta sig i vissa delar av landet. Det är positivt att vissa kommuner frivilligt har anslutit sig till reformen, vilket tyder på ett intresse lokalt och regionalt att tillhandahålla extra service för finsktalande personer inom förskola och äldreomsorg. Positivt är också att antalet finska förvaltningsområden utökats. Regeringen borde överväga att förstärka stödet även för den romska minoriteten. Delegationen för romska frågor tittade bland annat på denna fråga men avstod från att rekommendera en sådan åtgärd.
Romer är den mest utsatta minoriteten i Europa, och även i Sverige finns det även i fortsättningen stora utmaningar, främst inom skola och arbetsmarknad. Regeringens och riksdagens beslut om en särskild skrivelse med en nationell strategi är mycket välkommet, så också att regeringen utsett fem pilotkommuner som särskilt kommer att följas upp de närmaste åren. Många romer är finsktalande och kan inom ramen för det finska förvaltningsområdet få visst stöd, samtidigt finns det andra behov som kan uppstå, exempelvis när det gäller modersmålsundervisning inom romani chib. På vissa orter där det bor många romska familjer skulle en skärpt lagstiftning, likt det finska förvaltningsområdet, stärka stödet och inte minst dialogen med romska företrädare på lokal och regional nivå. Detta är en viktig förutsättning för att lokalt skapa kontakt mellan romer och samhället för att i nästa steg lyckas inom områden som skola och arbetsmarknad.
Regeringen bör överväga om det går att stärka stödet för romer i likhet med de finska förvaltningsområdena.