Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statens ansvar för att upprätthålla säkerheten för den judiska befolkningen och judiska institutioner i Sverige.
Sverige har tyvärr i närtid uppmärksammats för en växande antisemitism. Ansedda Simon Wiesenthalcentret i Los Angeles avråder judar från att besöka södra Sverige och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har uppmanat Sverige att öka insatserna mot antisemitism.
Hotbilden mot de judiska församlingarna i Sverige liksom i övriga Europa har fått till följd att de judiska församlingarna under senare år fått budgetera en allt större del av sina ekonomiska resurser till säkerhetsarrangemang. Detta gäller såväl för tekniska installationer och underhåll av dessa som personalkostnader för att trygga församlingarnas säkerhet. Säkerhetsarrangemangen har gällt både för församlingarnas medlemmar och för judiska institutioner. I höstbudgeten för 2011/2012 avsatte regeringen 4 miljoner för att skärpa säkerheten för den judiska minoriteten. Pengarna är ett engångsbelopp och finansierar inte de löpande säkerhetsinsatserna. Pengarna tilldelades Judiska Centralrådet som fördelade medlen mellan församlingarna. Pengarna har använts, och kommer att användas, till säkerhetshöjande åtgärder för förbättrat fysiskt skydd vid institutionerna, som kameraövervakning, skyddsglas och förstärkning av dörrar. De judiska församlingarnas säkerhetssektion uppskattar dock att ytterligare fyra miljoner behövs för att uppdatera det fysiska skyddet. Vid två tidigare tillfällen har de judiska församlingarna i Stockholm, Malmö, Borås och Göteborg erhållit statsmedel för tekniska installationer.
Säkerhetskostnaderna för de judiska församlingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö uppgick 2011 till ca 5 miljoner kronor. Församlingarna skulle vilja satsa mer pengar på säkerhet men hindras på grund av ansträngd ekonomi. För Stockholms judiska församling går ca 25 % av medlemsintäkterna till säkerhetsfinansiering. Många för församlingen angelägna aktiviteter måste läggas åt sidan till förmån för säkerhetskostnader.
Under senare tid har hotbilden mot den judiska befolkningen i Sverige ökat drastiskt, med hot mot och misshandel av enskilda judar samt hot, vandalisering och sabotage mot judiska institutioner och begravningsplatser i Sverige. Hotet kommer i dagsläget främst från grupper med anknytning till konflikten i Mellanöstern men även från nazistiska grupperingar.
Judarna i Sverige är en av fem erkända nationella minoriteter i Sverige. Det innebär att de judiska institutionerna och den judiska livsstilen måste säkerställas. Det borde därför vara en självklarhet att staten löpande bär den större delen av dessa säkerhetskostnader eftersom det är statens uppgift att garantera säkerheten för sina medborgare. Det borde också vara statens uppgift att säkerställa att judiska institutioner, begravningsplatser m.m. skyddas mot skadegörelse.