Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om placering i plenisalen.
Enligt tilläggsbestämmelse 2.3.1 till Riksdagsordningen (RO) tar ledamöterna plats i plenisalen valkretsvis, med en gammal praxis om ordningen som säger att Stockholms kommun börjar och sist följer Norrbottens län. Inom valkretsen fördelas ledamöterna i första hand efter antalet riksmöten de bevistat och i andra hand efter åldern.
Under kammarsammanträdena råder numera fri sittning, men vid voteringarna är ledamöterna tvingade att placeras efter valkrets. Under årens lopp har motioner skrivits om att ändra ledamöternas placering i plenisalen även vid voteringar. I svar på dessa tidigare motioner har man hävdat att det inte finns någon stark opinion bland ledamöterna för att frångå den nuvarande ordningen med valkretsar. Dock har inte frågan varit föremål för någon större debatt varför man kan ifrågasätta det argumentet.
I de flesta länder är ledamöterna placerade efter partitillhörighet. Detta underlättar kommunikationen inom partigruppen och även vid voteringar kan det vara av fördel. Skulle plötsliga ställningstaganden behöva göras underlättar det om partigruppen sitter samlad.
Att placera ledamöter efter partitillhörighet skulle också kunna underlätta voteringsproceduren. Uppresningsförfarandet, som idag används för att partiets ”riktkarlar” genom sitt beteende visar för partikamraterna hur partiet ställer sig i omröstningen och hur således partigruppen som helhet förväntas rösta, skulle kanske kunna slopas om partigruppen sitter tillsammans och man på ett lätt sätt kan se vilken knapp ”riktkarlen” trycker på.
Att förändra ledamöternas placering och placera dem utifrån partitillhörighet istället för valkrets har obetydlig kostnadspåverkan. Därför bör förändringen påskyndas.