Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nödvändiga åtgärder för att motverka barnsexturism.
Enligt världskongressen definieras barnsexturism som kommersiella sexuella övergrepp på barn i samband med resande eller vistelse utomlands. Ofta reser köparna från resursstarka till ekonomiskt fattigare länder i Latinamerika, Asien, Afrika eller Östeuropa. Barnsexturister utnyttjar mycket cyniskt sitt relativa maktövertag mot barn i dessa länder. Förövarna återfinns i alla åldrar och alla samhällsklasser. Det är köparnas efterfrågan som styr barnsexturismen. Svenskar återfinns bland andra nationaliteter i denna gränslösa brottslighet.
Inga insatser från svenskt statligt håll har gjorts för att få fram mer information om denna grupp av förövare eller hur stor del av den internationella efterfrågan som svenskar utgör. Denna information är en förutsättning för att effektivt kunna förebygga dessa brott. Inte heller görs några insatser att nå svenska resenärer med information om barnsexturism eller om att svenskar kan dömas för dessa brott i Sverige även om brotten är begångna i andra länder. Sverige måste därför ta ett ökat ansvar för de vedervärdiga, brottsliga handlingar som svenska medborgare begår mot barn utanför vårt lands gränser och även vidta åtgärder för att förebygga dem.
Några officiella siffror över barnsexturism finns inte, däremot finns undersökningar om hur stor andel av turistande svenskar som mött barnsexturism. I den senaste undersökningen från november 2011, uppger 86 % av de 1 009 personer som deltog i undersökningen att de har kommit i kontakt med barnsexturism.
Sverige måste ta ett ökat ansvar för brottsliga handlingar som svenska medborgare begår mot barn utanför vårt lands gränser. Detta bör göras genom att Sverige lägger fram konkreta förslag och har tydliga målsättningar med sitt arbete. Detta är en självklar del i det svenska arbetet för att alla barn skyddas lika, såsom man är ålagd enligt åtagande i FN:s barnkonvention.
Det måste till en bättre koordinering mellan Interpol, de svenska rätts- och utlandsmyndigheterna och andra EU-länders utlandsmyndigheter, i syfte att etablera fungerande informationsrutiner vid fall av misstänkta sexualbrottslingar från medlemsländerna. Att säkerställa anmälningsmöjligheter, t.ex. hotlines, vid samtliga svenska ambassader i världen i samarbete med svensk polis samt att dessa marknadsförs är ytterligare en åtgärd som bör genomföras.
Det krävs krafttag för att komma åt barnsexturismen. Alla barn – i hela världen – har rätt att slippa övergrepp.