Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinrätta åklagartjänster i Skellefteå och Lycksele.
Åklagarmyndigheten i Västerbotten tog för några år sedan beslutet att åklagare inte ska finnas stationerade i Skellefteå och Lycksele, utan i Umeå, 13 mil från båda dessa orter. Detta var enligt chefsåklagaren en tillfällig lösning. Man kan ifrågasätta både ekonomi, miljö och arbetsmiljöaspekter i detta beslut. Men framförallt handlar detta om rättssäkerhet och effektivitet.
I Skellefteå tingsrätt har man under 2011 haft ca 150 förhandlingar. Till de flesta förhandlingar åker åklagare med bil eller buss till förhandlingen. Resan för en förhandling tar ca 4 timmar i anspråk – varje gång. Om antalet förhandlingar per gång i genomsnitt är två, så blir tiden för resor till dessa två orter mer än 4 arbetsveckor/ år. Det kan inte anses vara en effektiv hantering av verksamheten.
I januari 2012 fanns 671 aktiva ärenden i Skellefteå. Av dessa var 210 ärenden med åklagare som förundersökningsledare. Av dessa 210 var ca 50 ärenden så kallade barnbrott, brott där barn eller unga var inblandade. Enligt lagen ska barnbrott alltid ha en åklagare som förundersökningsledare och åklagaren skall finnas med vid förhör i nämnda fall. I Skellefteå finns åklagaren aldrig med vid förhör. Varje ärende med barn inblandade ska också handläggas skyndsamt. Riksrevisionen kritiserade hanteringen av just barnbrott under våren 2012 både vad gäller handläggningstid och åklagares fysiska närvaro. Arbetsmetoderna som används i dag sker uteslutande via dator och telefon. Det blir inte effektiv handläggning av ärendena på detta sätt. Förutom att arbetet blir tungrott med väntan på svar via nätet eller väntan på att få tag på åklagaren per telefon för kompletteringar, frågor, synpunkter blir ärendena väldigt ineffektivt handlagda. I Skellefteå finns underlag för att ha tre åklagare anställda.
Åklagarämbetet har anfört att åklagarnas kompetensutveckling och kunskapsöverföring är den vikigaste faktorn för att man permanentat att samtliga åklagare är stationerade i Umeå. Detta kan naturligtvis ifrågasättas. Det är inte klarlagt att åklagarverksamheten blir bättre av att man specialiseras på ett fåtal områden eller att man behöver vara stationerad på samma ort för att ha en god kunskapsöverföring mellan varandra. Däremot är regelverket sådant att åklagare skall finnas med vid förhör och samtal – alltid vid barnbrott men det är viktigt även vid andra förundersökningar där en åklagare är ansvarig.
Det nuvarande systemet innebär förlängd ärendehantering, mer ekonomiskt ineffektivt, större risk för att rättssäkerheten inte kan upprätthållas och ett betydande hinder för både polis och nämndemän. Därför är det viktigt att återbesätta åklagartjänster stationerade i Skellefteå och Lycksele.