Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en samlad strategi för att öka kompetensen i rättsväsendet och förstärka prioriteringarna när det gäller sexualbrott mot barn.
Enligt forskningen utsätts 7 procent av flickorna och 3 procent av pojkarna för någon form av sexuella övergrepp. Antalet polisanmälningar om sexuella övergrepp mot barn har också ökat kraftigt sedan den socialdemokratiska regeringen förstärkte lagstiftningen 2005 om sexuellt våld mot barn, vilket också var syftet med förstärkningen av lagen.
Det problem som blir ännu mer påtagligt när antalet polisanmälningar ökar är att rättssystemet inte har tillräcklig kompetens att ta emot och hantera anmälningarna. Även om kompetensen och medvetenheten har ökat inom rättsväsendet, bland annat genom utbildningsinsatser från Brottsoffermyndigheten och utvecklingen av så kallade barnahus, finns det fortfarande brister. Barnombudsmannen (BO) har exempelvis påpekat att försvarsadvokater inte ingick i den utbildningssatsning som Brottsoffermyndigheten genomfört. Även mot bakgrund av det ökande antalet anmälningar finns det behov av att ytterligare uppmärksamma problemet.
Många sexuellt utnyttjade barn far illa under rättsprocessen och har svårt att få rättvisa. Brister i polisens och åklagarens hantering av utredningar gör att många förövare sannolikt går fria och att barnen aldrig får upprättelse för de kränkningar som de utsatts för. Både socialtjänsten, barnpsykiatrin och rättsväsendet måste bli mycket bättre på att möta barnens speciella behov. Utbildning i att bemöta barn som varit utsatta för sexuella övergrepp bör bli obligatorisk för alla som har att göra med barnet genom den juridiska processen. Särskild utbildning behövs om ärendet gäller funktionshindrade barn med kommunikationssvårigheter. Rättsprocessen måste ”barnanpassas” så att hänsyn tas till barns speciella sätt att hantera och vittna om sexuella övergrepp. Utbildningsinsatser om övergrepp mot barn bör genomföras redan på polishögskolorna, speciellt om barns utsatthet på internet.
Det är angeläget att sexualbrott mot barn har hög prioritet i polisens och Åklagarmyndighetens arbete. Det är på så sätt vi långsiktigt kan motarbeta dessa brott. Detta kräver till exempel att de handläggningstider som gäller, verkligen hålls. Man måste även se över om det behövs andra åtgärder för att förstärka deras arbete.
Enligt barnkonventionen har vi förbundit oss att vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att skydda barn mot misshandel, utnyttjande och sexuella övergrepp. Jag anser att regeringen snarast borde ta ett samlat grepp om barns rättssäkerhet i samhället.