Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att trafikbrottslagen ska ändras så att trafiksäkerheten väger mycket tyngre än i dag vid bedömning om ett fordonsförverkande ska anses skäligt i förhållande till fordonets värde och gärningsmannens ekonomiska situation.
År 2011 anmäldes ca 17 000 rattfylleribrott i Sverige, en brottstyp som haft en stadig ökning det senaste decenniet (2002 anmäldes ca 15 000 sådana brott). Samma år anmäldes över 12 500 rattfyllerier under påverkan av narkotika, en brottstyp som ökat lavinartat under det senaste decenniet (2002 anmäldes ca 4 600 sådana brott, alltså har det skett en ökning med ca 270 % på nio år).1
Rattfylleri under påverkan av alkohol och narkotika är ett mycket allvarligt brott. Inte bara riskerar rattfyllerister sina egna liv, utan också sina medtrafikanters, cyklisters, fotgängares, vuxnas, äldres och barns liv – ja alla i samhället riskerar att bli offer för rattfylleristens bristande omdöme. Varje år dör runt 70 och flera hundra skadas till följd av rattfylleri.2 Dessa uppgifter bör dock vara i underkant då inte alla trafikomkomna förare prövas för alkoholpåverkan samt att alkoholhalten kan ha sjunkit avsevärt vid tiden för obduktion (bl.a. på grund av att dödsfall inte inträffat förrän efter en tids vård på sjukhus3).
Det är allas vårt ansvar att justera betänkligheter i lagstiftning och därigenom arbeta mot de alkohol- och narkotikarelaterade olyckorna i trafiken. Idag finns en uppenbar sådan betänklighet:
I lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott anges det i paragraf 7
Ett fordon som har använts vid brott enligt denna lag får förklaras förverkat, om det behövs för att förebygga fortsatt sådan brottslighet och förverkande inte är oskäligt.
Vad som är oskäligt framgår av Högsta domstolens dom NJA 2006 s. 751. HD-avgörandet rör en alkoholberoende man som tidigare fått sitt körkort indraget p.g.a. grovt rattfylleri. Det indragna körkortet till trots fortsatte mannen att köra grovt onykter vid flera tillfällen, bl.a. till Systembolaget och mot rött ljus. Detta ledde till ett nytt åtal. Mannen erkände brott men var skiljaktig med underinstanserna om att dennes bil, värderad till ca 120 000, skulle förverkas. HD slog fast att de ”aktuella trafikbrotten, liksom det tidigare grova rattfylleriet, är av sådan art att ett förverkande får anses erforderligt från trafiksäkerhetssynpunkt”. HD slog dock även fast att ett förverkande av mannens fordon skulle vara oskäligt med avseende på bilens värde och mannens ekonomiska situation. Därmed upphävde HD underinstansernas domar och mannen slapp få se sin bil förverkad.
Denna betänklighet i lagen har öppnat upp för att grova rattfyllerister kan få behålla sina fordon och fortsätta utsätta sig själva och sin omgivning för livsfara, trots att de dömts upprepat för grova rattfyllerier och fått sina körkort indragna. Jag anser att det är hög tid att förändra detta. Lagen bör göras strängare i detta avseende så att trafiksäkerheten väger mycket tyngre än idag vid bedömning om ett fordonsförverkande ska anses skäligt i förhållande till fordonets värde och gärningsmannens ekonomiska situation.
| [1] | Tabell 10 Anmälda brott efter brottstyp, Hela landet, åren 2002-2011, BRÅ:s statistikdatabas på www.brå.se. |
| [2] | http://www.trafikverket.se/DDD/Dont-Drink-and-Drive/Vad-kan-jag-gora/ besökt 2012-07–16. |
| [3] | Myndigheten Trafikanalys rapport Vägtrafikskador 2011, s. 51. |