Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att riksdagen löpande under verksamhetsåret bör få kontinuerlig information om utvecklingen inom Försvarsmaktens insatsorganisation, för att kvalitetssäkra viktiga beslutsunderlag.
Riksrevisionen konstaterar i sin rapport RRV 2012:18 att det finns tydliga brister i bemanningen inom flygvapnets och marinens stående insatsförband. Trots att regeringen uttalat att förbanden inom flygvapnet och marinen ska vara stående med hög tillgänglighet så stämmer detta inte med verkligheten. Riksdagen har heller inte fått en rättvisande samlad återrapportering. Bristerna i bemanningen har sin grund i vakanser, bemanningsuppdrag, sjukdom, ledighet och utbildning. Riksrevisionen tydliggör också att situationen inom flygvapnet anses som än värre än inom marinen. Den svåra situationen märktes framför allt i samband med hård arbetsbelastning vid större insatser. Två exempel på detta är Libyeninsatsen 2011 och den marina insatsen på västkusten 2012.
Riksrevisionen konstaterar: ”Granskningen visar därmed att Försvarsmakten i dagsläget inte har en tillräckligt robust bemanning på de stående insatsförbanden inom marinen och flygvapnet. Det finns allvarliga brister i bemanningen på vissa av de berörda förbanden. Dessa brister påverkar verksamheten och begränsar förbandens tillgänglighet och förmåga.”
I sina rekommendationer till Försvarsmakten skriver också Riksrevisionen: ”Prioritera att bemanna de stående förbanden fullt ut, i enlighet med regeringens krav. Detta inkluderar också att hantera problemen med kritiska kompetenser.” Detta är tvärt emot rådande läge där försvarsministern kritiserar Försvarsmakten för rekrytering av för stort antal GSS/K och officerare.
Vidare konstateras att riksdagen inte erhåller en tillräcklig återredovisning om sakernas tillstånd. Det innebär att riksdagen riskerar att få ett otillräckligt beslutsunderlag. I förlängningen kan det få negativ effekt på kvalitén på riksdagens beslut om Försvarsmaktens förmåga, organisation och uppgifter. Detta är mycket allvarligt med tanke på långsiktigheten i strategiska beslut som berör Försvarsmaktens framtid. Riksrevisionens kritik i denna rapport överensstämmer i dessa delar med liknande kritik i rapporten ”Bedömningar av besparingar i Försvarsmaktens materielförsörjning och av arbetet med den nordiska stridsgruppen 2011”. Detta tyder på systematiska felaktigheter i regeringens ärendehantering.
Regeringens hänvisning till att riksdagen informerats i budgetpropositionerna är inte tillfylles. Det ger inte det djup och den kontinuitet i informationen som är nödvändig. Riksdagen måste garanteras tillfredsställande information och insyn från regeringen. Det handlar om kvalitetssäkring av viktiga underlag. Det är svårt att veta vilken information som ska efterfrågas, speciellt i en verksamhet där mycket är omgärdat av sträng sekretess. Regeringens ansvar i detta måste betonas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.