Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skall återkomma med beslut om tidpunkt för fördjupad granskning av signalspaning i tråd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att antalet ledamöter i Siun ska utökas så att samtliga partier som är representerade i riksdagen kan erhålla minst en ledamot var.
Svensk signalspaning är en viktig komponent i värnandet av rikets säkerhet, såväl gentemot yttre hot från främmande makt som mot potentiell terroristverksamhet. All sådan spaning bedrivs dock under en ständig balansakt gentemot värnandet av den enskilda medborgarens integritet. De intensiva diskussioner som följde av införandet av den s.k. FRA-lagen visade att hela ämnesområdet är kontroversiellt och måste behandlas med varsamhet om en verksamhet som denna ska kunna bedrivas med fortsatt förtroende från folket.
Regeringen har i föregående års skrivelse på området uttalat att man har för avsikt att ytterligare granska integritetseffekterna av signalspaning i tråd, vilket också Sverigedemokraterna föreslog under föregående år. Regeringen har dock inte närmare specificerat tidpunkten för en sådan granskning och man har heller inte varit tillräckligt tydlig med hur redovisning av sådan granskning skall gå till. Det är enligt Sverigedemokraternas mening nödvändigt att en granskning av trådspaningen bör ske vid ett tillfälle som är klart uttalat av regeringen. Därför skall regeringen snarast återkomma med besked om tidpunkten för denna utlovade granskning. Utöver detta skall en sådan granskning redovisas till riksdagen. Detta bör riksdagen ge tillkänna som sin mening.
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (Siun) utövar idag viss kontroll över hur lagen tillämpas, men denna nämnd lider av en avsaknad av parlamentarisk förankring i och med att det endast är Socialdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet som är representerade. Om signalspaning ska tas på allvar ska också riksdagens samtliga partier erbjudas möjligheten att nominera ledamöter till nämnden. Så är fallet när det gäller Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och vi bedömer att detta förhållande har ökat förtroendet för nämnden hos samtliga partier i riksdagen. Vi bedömer också att det förstärkt allmänhetens tilltro till att nämnden fullgör sitt uppdrag på ett så allsidigt och objektivt sätt som möjligt. Detta trots den sekretess som råder i nämndens verksamhet.
Vi anser således att antalet ledamöter i Siun ska utökas så att samtliga partier som är representerade i riksdagen kan erhålla en ledamot var.