Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fastställa lägstanivåer för den kommunala räddningstjänsten.
Det finns en grundläggande ansvarighet hos fastighetsägare och andra att förebygga olyckor, och att tillse att det finns utrustning för släckning av brand och för livräddning. Samtidigt har kommunerna ett långtgående ansvar, men lagen om skydd mot olyckor är skriven med så oprecisa formuleringar att det lagstadgade skyddet riskerar att undermineras.
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor stadgar att människors liv och hälsa samt egendom och miljö ska ges ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor, men med brasklappen att detta får ske med hänsyn till de lokala förhållandena. Den stadgar vidare att med ”räddningstjänst” avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ansvarar för vid olyckor eller överhängande fara för olyckor – för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Statens och kommunernas ansvar begränsas samtidigt till att gälla insatser som krävs med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt.
Runt om i landet ser vi nu hur besparingsåtgärder i kärva tider leder till att den kommunala räddningstjänsten dras ner till ett minimum. Detta trots att förändringar egentligen inte ska ske av ekonomiska skäl, utan endast utifrån att riskbilden förändrats. Här blir dock de oprecisa skrivningarna i lagstiftningen problematisk, och det faktum att det inte finns någon konkret lägstanivå skapar situationer där samhällsskyddet kan visa sig vara otillräckligt. Ytterst sett är det kommunen som fastställer ambitionsnivån på räddningstjänsten.
Den kommunala räddningstjänsten är föremål för tillsyn från länsstyrelsen, som också har ett samordnande ansvar och övergripande ansvar vid större olyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därutöver ett myndighetsansvar på området och ska utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bör även få i uppdrag att arbeta fram konkreta lägstanivåer på den kommunala räddningstjänsten för att samhällets resurser ska vara tillräckliga vid olyckor och kriser.