Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa fri flytträtt på pensionssparande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett tak på flyttavgifterna för pensionssparande.
Pensionssparande, oavsett om det är genom kollektivavtal eller privat, är inget annat än uppskjutet löneutrymme. Var och en bör därför självfallet ha möjlighet att välja hur man vill placera sina egna pengar inför pensionsåldern.
Livförsäkringsutredningen har nyligen presenterat ett förslag om flytträtt för pensionssparande, inklusive kollektivavtalade pensioner där det inte längre betalas in nya premier. I förening med retroaktiv flytträtt för privata försäkringar innebär det att flytträtten kommer att omfatta huvuddelen av det svenska pensionssparandet.
Men att ha rätt att flytta är en sak, att verkligen ha möjlighet att nyttja flytträtten är en annan. Åtskilliga exempel visar på en verklighet där flytträtten för försäkringar som i teorin är flyttbara sätts ur spel genom skyhöga avgifter och administrativt krångel. Sparare som vill flytta en större försäkring närmare pensionsåldern kan i många fall räkna med en avgift på tiotusentals kronor för denna flytt.
Orsaken till de orimligt höga avgifterna är att den nuvarande lagstiftningen lämnar utrymme för bolag att kräva tillbaka ”anskaffningskostnader” från missnöjda kunder som vill byta till något annat pensionsbolag. Anskaffningskostnader är ett vitt begrepp, som åtminstone omfattar löner och bonus till egna säljare, provisioner till förmedlare och merparten av all marknadsföring som pensionsbolagen ägnar sig åt för att locka nya kunder.
Att genomföra en flytträttsreform är i sig bra, men inte tillräckligt. En fungerande flytträtt förutsätter också skäliga avgifter och minskat krångel för dem som vill nyttja flytträtten. Det är genom låga och rättvisa avgifter som konsumentintresset tas tillvara. Det gäller även dem som inte själva är intresserade av att aktivt flytta sitt pensionssparande. En bättre fungerande konkurrens kommer att gynna också de sparare som inte aktivt följer marknaden.
Regeringen bör därför i samband med genomförandet av en flytträtt för pensionssparande förhindra alltför höga och marknadsstörande avgifter.