Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändring av skatteutjämningssystemet.
Utjämningen hämmar kommuners utveckling. Istället för att premiera kommuner som sköter sin verksamhet och ekonomi så missgynnas de. Enligt ny undersökning gjord av Stockholms handelskammare är bilden entydig. Drivkrafterna till att öka kommunens sysselsättning och ekonomisk tillväxt undergrävs genom utjämningen och resulterar i en hämmad utveckling.
Att det finns ett behov av utjämning mellan kommuner och även landsting för att garantera de offentliga välfärdstjänsterna är alla överens om. Men det är helt orimligt med ett system som på ett så tydligt sätt motverkar tillväxt och utveckling. En kommun som arbetar för att öka sin ekonomiska tillväxt tjänar idag inget på en sådan utveckling då kommunen måste lämna ifrån sig mer i utjämningsskatt än vad man får in i skatteintäkter.
När det gäller utjämningen mellan landstingen är Stockholms läns landsting det enda landstinget som betalar till systemet och står för över hälften av de statliga skatteinkomsterna, samtidigt som Stockholms läns landsting har den högsta landstingsskatten. Stockholms län står för runt 22 procent av Sveriges befolkning med över 50 procent av de statliga direkta skatterna och 21 procent av BNP. Stockholm är en av Europas mest snabbväxande städer och inom de närmaste tio åren räknar man med en ökning på runt 350 000 invånare. Denna befolkningsökning ställer mycket stora krav på bostadsbyggande, infrastruktur och skola, vård och omsorg.
Den översyn som gjorts av skatteutjämningssystemet och som överlämnades i april förra året (SOU 2011:39) har inte tagit hänsyn till uppdrag som gavs, att utreda alternativa metoder för inkomstutjämningen i syfte att identifiera tillväxthämmande metoder. Problematiken kring tillväxthämmande effekter tas inte upp. Istället föreslås en utökad inkomst och kostnadsutjämning där den största negativa förändringen för en enskild kommun skulle innebära 1 700 kronor per invånare och för den kommun som mottager pengarna innebär den största positiva förändringen 2 500 kronor per invånare. Förslaget kommer bidra till ytterligare börda för de kommuner som redan bidrar mest till systemet. Stockholm som tillväxtmotor för hela vårt land drabbas redan nu extra hårt av dagens utformning av skatteutjämningssystemet och genom det förslag som föreslås (SOU 2011:39) blir Stockholm en ännu större förlorare. Istället för att premiera tillväxt, företagande och inflyttning så motverkas detta.
Med en rekordinflyttning till Stockholm är det mycket oroväckande att flera kommuner uppger att de förlorar ekonomiskt på en befolkningsökning i dagens skattesystem. Hela 67 procent av kommunerna i Stockholm uppger att systemet dämpar deras bostadsbyggande. Detta är mycket allvarsamt redan idag då bostadssituationen i länet är mycket pressad.
Den lösning som skulle fungera bäst för alla är att staten tar det fulla ansvaret för utjämningen för såväl kommuner som landsting. Staten står redan idag för ca 95 procent av finansieringen och rimligen bör staten stå för 100 procent för att på så sätt premiera tillväxt och utveckling och inte som idag ställa kommuner eller landsting mot varandra.
Systemet är tillväxthämmande för de kommuner och landsting som får ett alltför generöst bidrag samtidigt som det är tillväxthämmande för Stockholms län som måste ge bort en viktig inkomst som skulle ha kunnat investeras för ännu bättre tillväxt. Det är viktiga investeringar för att Stockholm ska kunna fortsätta fungera som en tillväxtmotor för hela landet.
Skatteutjämningen bör för såväl kommuner som landsting på sikt fullt ut finansieras av staten.