SD100

7.7.3 Höjd återbetalning av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner 50

10.2.18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 102

2 Med ansvar för Sverige

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism samt upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Partiets ambition är att kombinera de bästa elementen från de traditionella höger- och vänsterideologierna. Vi bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande traditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Det är ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Sverigedemokraterna inser att alla människor har sina brister och tror därför inte att ett perfekt, utopiskt samhälle är möjligt att uppnå. Genom att basera vår politik på ovan nämnda strävanden och genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

I denna höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

Rent statsfinansiellt är Sveriges ekonomiska utgångsläge relativt gott. Däremot biter sig arbetslösheten fortsatt fast vid oroväckande höga nivåer. Vi pekar i denna budget särskilt på dagens stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, och vi presenterar lösningarna. Vi gör det utifrån den lika enkla som självklara utgångspunkten att det svenska folket inte är obildbart. Vår avsikt är att skapa förutsättningar för att Sveriges befintliga arbetskraft ska kunna möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Vi ser till skillnad från regeringen inte något egenvärde i att bedriva en överdriven utbudspolitik avseende lågutbildad eller okvalificerad arbetskraft.

Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.

2.1 Våra viktigaste satsningar

2.1.1 Det ska löna sig att arbeta

Det är den vanliga löntagaren – busschauffören, vårdbiträdet, läraren, polisen, kassörskan och hantverkaren – som bär vårt samhälle och vår välfärd på sina axlar. Sysselsättning är själva förutsättningen för att Sverige ska gå runt.

Det är därför olyckligt att en så stor del av skatteuttaget kommit att läggas på vanliga inkomster. Genom att sänka skatten på låg- och medelinkomster skapar vi inte bara 10 000 nya jobb, vi ser också till att fler kan försörja sig själva, har råd att gå till tandläkaren och kan åka med barnen på semester.

Ett nytt jobbskatteavdrag ger den lilla människan större ekonomiskt utrymme och frihet samtidigt som det sänder en tydlig signal om att vi prioriterar sysselsättning i tider där jobben hotas av en global lågkonjunktur.

Vi avsätter 12 000 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 48 000 miljoner kronor på att sänka inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare.

2.1.2 Det ska löna sig att anställa

Det är inom Sveriges mindre företag som den största potentialen till ökad sysselsättning finns. Trots detta får dagens skatter och regelverk till följd att många mindre företag inte vågar anställa och växa.

Sverigedemokraterna föreslår en ny anställningsform för lärlingar för att minska tröskeln in på arbetsmarknaden för framförallt ungdomar. Under en prövoperiod om 12 månader möjliggör vi för arbetsgivare att anställa unga lärlingar. Upplärningsmomenten kompenseras genom att anställningen helt befrias från arbetsgivaravgifter.

Vi avsätter 800 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 3 200 miljoner kronor för att skapa 50 000 nya lärlingsplatser.

För ett litet företag kan sjukdom hos personalen bli ödesdigert. Sjuklönekostnader, vikarier och minskad produktivitet kan i värsta fall sänka en verksamhet och är alltför ofta en riskfaktor som minskar viljan att nyanställa. Genom ett sjuklöneavdrag för de första 17 000 kronorna i sjuklön per år lindrar vi mikro- och småföretagens sjuklöneansvar. För ett genomsnittligt företag blir sjuklönekostnaden noll för de första tio anställda.

Vi avsätter 1 500 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 6 000 miljoner kronor på att reformera och lindra sjuklöneansvaret för småföretagarna.

Arbetsgivaravgifterna är en av de största kostnader svenska företag har. Framförallt för mindre företag med tillväxtpotential är höga anställningskostnader en faktor som begränsar förutsättningarna för nyanställningar. Genom att införa ett generellt grundavdrag på de sociala avgifterna, inte helt olikt det nuvarande jobbskatteavdraget, befriar vi nästan var tredje svenskt mikro- och småföretag från arbetsgivaravgifter. Avdraget uppgår till 57 000 kronor per enskilt företag.

Vi avsätter 11 100 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 44 400 miljoner kronor på att minska småföretagarnas arbetsgivaravgifter.

2.1.3 Utbilda för arbetsmarknaden

Det är Sverigedemokraternas övertygelse att Sveriges möjligheter att också i framtiden kunna konkurrera i en alltmer globaliserad värld är beroende av förbättringar inom utbildningsområdet i allmänhet och inom den högre utbildningen i synnerhet. Vad gäller Sveriges högskolor och universitet vittnar rapporter om kurser med så få lärarledda lektioner och så pass stora studentgrupper att den viktiga interaktionen mellan lärare och elev i det närmaste är helt eliminerad.

Kostnadsnivån har under den senaste 15-årsperioden vida överstigit anslagsnivån, i synnerhet vad avser naturvetenskapliga ämnen. Den så kallade Grundbultens beräkningar om minsta godtagbara undervisningsnivå indikerar ett stort tillskottsbehov till de högre lärosätena under de kommande åren. Sverigedemokraterna avser att, med särskilt fokus på de naturvetenskapliga ämnena, tillföra medel som kan förbättra situationen och bidra till en kvalitetshöjning inom den högre utbildningen.

Vi avsätter 800 miljoner kronor 2013, 2 100 miljoner kronor 2014, 2 300 miljoner kronor 2015 och 2 500 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 7 700 miljoner kronor på att stärka den högre utbildningen.

Utöver satsningen på högre utbildning vill Sverigedemokraterna även avsätta resurser till Myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan analyserar arbetsmarknadens behov av arbetskraft och avsätter sedan medel till de lärosäten som anordnar utbildningarna. Av de elever som genomgått en utbildning genom myndighetens försorg har hela sju av tio haft ett faktiskt arbete kopplat till utbildningen inom en månad efter examen. Myndigheten bedömer att det finns underlag för att utbilda fler personer än idag och skulle kunna skapa ytterligare 4 000 utbildningsplatser med hög kvalitet givet ökade medel. Sverigedemokraterna tycker att myndighetens resultat talar för sig själva.

Vi avsätter 325 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 1 300 miljoner kronor för att skapa fler utbildningsplatser, inkluderat ökade kostnader för studiemedel.

2.1.4 Tillväxt genom infrastruktur

Det finns ett behov av ökat underhåll, drift och reinvesteringar i befintlig järnväg. Tillika finns behov av nyinvesteringar, inte minst i beaktande av den expanderande gruvnäringen.

Trafikverket har etablerat fyra möjliga ambitionsnivåer för järnvägen framöver, varav den lägsta syftar till att bibehålla nuvarande kapacitet och punktlighet medan den högsta siktar på att förstärka samt utöka kapaciteten där bristerna är som störst genom såväl trimningsåtgärder som nyinvesteringar. Vi avsätter medel för att nå upp till den högsta ambitionsnivån.

Vi vill även ge Trafikverket i uppdrag att beakta, analysera och prioritera gruvnäringens be

Vi avsätter 1 000 miljoner kronor 2013, 2 000 miljoner kronor 2014, 3 000 miljoner kronor 2015 och 4 000 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 10 000 miljoner kronor för att på allvar rusta upp det svenska järnvägsnätet.

2.1.5 Krafttag mot brottsligheten

Sverigedemokraterna vill se en omfattande satsning på det kriminalpolitiska området i syfte att värna de laglydiga medborgarnas trygghet. För att förverkliga detta ökar vi anslagen till rättsväsendet kraftigt. De utökade medlen föreslås vara fördelade mellan polismakten, domstolsväsendet, Åklagarmyndigheten, Brottsoffermyndigheten och Kriminalvården, med fokus på det sistnämnda.

För att skydda samhället mot återfallsförbrytare och grova brottslingar vill Sverigedemokraterna bland annat införa en kraftig straffskärpning och införa verkliga livstidsstraff utan möjlighet till tidsbestämning eller benådning. Vi vill också se ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis där domstolarna ger återfalls- och serieförbrytare mängdrabatter på brott, samt snabbare domstolsbehandlingar, skärpt vittnesskydd och införandet av ett nytt och mer rättssäkert system för utbetalning av skadestånd till brottsoffer.

Vi avsätter 1 994 miljoner kronor 2013, 2 546 miljoner kronor 2014, 2 549 miljoner kronor 2015 och 2 564 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 9 653 miljoner kronor för att stärka brottsbekämpningen.

2.1.6 En återupprättad försvarsförmåga

Sverigedemokraterna anser att det är statens kärnuppgift att hävda vår självständighet och att värna rikets territoriella integritet. Det är således djupt beklagligt och skrämmande att se den ansvarslösa nedmonteringen av den svenska försvarsförmågan som nuvarande regering ägnat sig åt. Det är ett högst våghalsigt spel som spelas, när frågor om rikets säkerhet och försvar degraderas till att vara av enbart budgetär art.

Sverigedemokraterna vill återinföra allmän värnplikt, återta kapacitet genom ökade förbandsanslag, modernisera och uppgradera JAS Gripen, införskaffa och uppgradera nödvändig materiel och vapensystem samt ta en paus i de internationella insatserna fram till dess att vi återtagit en trovärdig försvarsförmåga.

Vi avsätter 2 000 miljoner kronor 2013, 4 000 miljoner kronor 2014, 6 000 miljoner kronor 2015 och 8 000 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 20 000 miljoner kronor på att återuppbygga den svenska förvarsförmågan.

2.1.7 Gemensamma trygghetsförsäkringar

En allmän sjukförsäkring som omfattar alla medborgare är idag en självklarhet för de flesta svenskar. Genom en gemensam försäkring tillgodoses att vi alla har ett bra grundskydd vid sjukdom och olycksfall. Samtidigt slipper den enskilde spendera både tid och möda på att skaffa egna försäkringar. För Sverigedemokraterna är det på samma sätt självklart att vi gemensamt ska försäkra oss mot arbetslöshet. Sverigedemokraterna vill på sikt se en sammanslagning av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, i syfte att minska riskerna för den enskilde samt vinna ekonomiska stordriftsfördelar.

Sett ur såväl rättviseperspektiv som matchningsperspektiv menar Sverigedemokraterna att dagens a-kassa inte fungerar tillfredsställande. Vi vill därför reformera a-kassan och föreslår tre övergripande åtgärder.

Det är problematiskt att så pass många inte får ut 80 procent av sin tidigare inkomst trots att detta varit ambitionen. Vi höjer därför taket till 900 kronor per dag samtidigt som sjukpenningen höjs till 643 kronor per dag.

Det är tillika problematiskt för den arbetslöse att redan från dag ett i arbetslöshet förväntas söka arbeten i hela landet. Initialt, under en period om 100 dagar, ska möjligheten att söka arbeten endast i sin hemregion och inom sitt kompetensområde finnas.

Sverigedemokraterna vänder sig också emot att den arbetslöse får sin rätt till a-kassa inskränkt för att denne tar en deltidsanställning. Deltidsarbete är ofta en språngbräda till en heltidsanställning och det är därför oklokt att minska incitamenten att söka deltidsarbeten. Vi höjer antalet dagar som deltidsarbetslösa kan få a-kassa från 75 till 300.

Vi avsätter 4 300 miljoner kronor 2013, 4 500 miljoner kronor 2014, 4 400 miljoner kronor 2015 och 4 300 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 17 500 miljoner kronor på ovanstående tre reformer av a-kassan.

2.1.8 En sjukvård i världsklass

En akutmottagning som fungerar dåligt äventyrar inte bara patienternas hälsa och säkerhet. Med sin nyckelposition i hela sjukhusorganisationen ger en illa fungerade akutmottagning återverkningar på sjukhusets samlade verksamhet. Patienter i akut behov av hjälp som ofta under stark smärta och oro – måste vänta länge – kan också tappa sin tillit till vården.

Under många år har det skett en alltför stor och riskfylld neddragning av antalet slutenvårdsplatser i Sverige. Platsbristen leder till sämre vård för patienten med ökad sjukhusrelaterad dödlighet, längre vårdtid och högre kostnad för vårdgivaren som följd. Bristen på vårdplatser leder också till sämre funktion på akutmottagningen och att patienter får vänta många timmar innan en vårdplats finns tillgänglig, ibland upp till 24 timmar. Även patienter i behov av intensivvårdsplats tvingas alltför ofta vänta i timmar.

I syfte att komma tillrätta med dessa problem och som ett led i vår strävan att återupprätta en svensk sjukvård i världsklass förordar Sverigedemokraterna en rad åtgärder bestående av bland annat ett utökat antal vårdplatser, snabbspår inom vården och en utökad akutbils- och hembesöksverksamhet.

Vi avsätter 2 782 miljoner kronor 2013, 3 032 miljoner kronor 2014, 3 282 miljoner kronor 2015 och 3 532 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 12 628 miljoner kronor för att stärka den svenska sjukvården.

2.1.9 Stärkta pensioner

Sverigedemokraterna har alltid betraktat det som orimligt att inkomst av pension, vilket de facto är att betrakta som uppskjuten lön, ska beskattas radikalt annorlunda än inkomst av tjänst. Det är således vår ambition att kraftigt reducera den skatteskillnad som råder på så sätt att vi samtidigt förstärker pensionärernas disponibla inkomst. Under budgetperioden får en genomsnittlig pensionär sänkt skatt med 13 800 kronor.

Sveriges 685 000 garantipensionärer har ofta levt strävsamma liv fastän helt eller delvis utanför den ordinarie arbetsmarknaden och lever idag med små eller mycket små marginaler. Vi höjer garantipensionerna med motsvarande 793 kronor i månaden för en ogift garantipensionär (708 kronor för gifta) i syfte att säkerställa att de som har det relativt sämst får en förbättrad ekonomisk situation.

Vi avsätter 5 600 miljoner kronor 2013, 7 700 miljoner kronor 2014, 10 100 miljoner kronor 2015 och 12 400 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 35 800 miljoner kronor för att stärka den ekonomiska situationen för landets pensionärer.

2.1.10 Ökad hjälp till världens flyktingar

Sverigedemokraterna gör bedömningen att det är betydligt mer effektivt att hjälpa flyktingar på plats i deras närområden jämfört med vad flyktingmottagandet i Sverige kostar. Vi anser det också vara en principiellt dålig utgångspunkt att betrakta kostnader för flyktingmottagande i Sverige som en del utav den gängse biståndsramen, till skillnad från regeringen. Denna insikt leder oss till att flerdubbla anslagen till FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, samtidigt som vi under budgetperioden renodlar biståndsramen och därmed undviker att betrakta flyktingmottagande i Sverige som bistånd.

Vi avsätter 1 000 miljoner kronor 2013, 1 200 miljoner kronor 2014, 1 600 miljoner kronor 2015 och 1 700 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 5 500 miljoner kronor för att stärka UNHCR:s möjligheter att hjälpa flyktingar på plats i deras närområde.

2.1.11 Höjda säkerhetsmarginaler

Sverigedemokraterna ser med viss oro på regeringens tämligen optimistiska budgetprognos. Det finns anledning att betvivla storleken på det reformutrymme som regeringen kalkylerar med. Sverigedemokraterna väljer därför att gardera sig för en sämre utveckling genom att amortera på statsskulden.

Vi avsätter 13 miljoner kronor 2013, 4 401 miljoner kronor 2014, 5 599 miljoner kronor 2015 och 1 142 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 11 155 miljoner kronor för att amortera på statsskulden och därmed gardera oss för en sämre ekonomisk utveckling.

3 Förslag till riksdagsbeslut

4 Det ekonomiska läget

De svenska statsfinanserna framstår alltjämt som goda och i ett europeiskt perspektiv som extremt stabila. Vikten av att hålla statsskulden på en låg nivå kan inte nog betonas. Överskottsmålet bör således vara vägledande tills vidare.

De starka finanserna öppnar för möjligheter, samtidigt som den svaga konjunkturen i vår omvärld bjuder på en rad utmaningar och direkta hot.

Den enskilt viktigaste förklaringen till den svaga tillväxten i såväl vårt eget land som resten av Europa är skuldkrisens utveckling och osäkerheten kring de allra mest skuldtyngda ländernas framtid. Explicit gäller det i första hand Grekland, men de återverkningar och konsekvenser en så kallad Grexit skulle komma att få på andra och större ekonomier är i princip oöverblickbara. De sydländska ekonomiernas konkurrenskraft är svag och lider samtliga av kroniskt hög arbetslöshet. En stimulans i form av ökad export skulle onekligen mildra läget. Detta fordrar dock i praktiken ett drastiskt minskat kostnadsläge, vilket försvåras av att den gemensamma valutan – euron – förhindrar en valutadepreciering.

Att sänka ett helt lands reallöner är extremt svårt att kommunicera och i praktiken politiskt omöjligt att genomföra. Den enda plausibla lösningen på den så kallade eurokrisen (vilken för den uppmärksamme och insatte inte alls har karakteristiken av en kris utan snarare är en logisk följd av tidigare politiska beslut) är således själva eurons kollaps och nationernas återgång till sina tidigare valutor.

De åtgärder som vidtagits hittills har inte varit tillräckliga för att återfå kreditorernas förtroende. Tvärtom så har avsaknaden av förtroende drivit upp räntenivåerna i de skuldtyngda länderna till långsiktigt ohållbara nivåer. På sin höjd har man, till enorma kostnader, köpt sig andrum för att skjuta problemen framför sig ännu en tid. Som ett resultat blir de skuldtyngda länderna allt mer beroende av den ökända trojkan beståendes av EU, ECB och IMF. Grekland i synnerhet men till viss del även övriga Piigsländer har blivit de facto-protektorat med nämnda trojka som överförmyndare och god man. På längre sikt kommer dessa folk inte finna sig i att inte vara herrar i eget hus. Den politiska risken växer således emedan beslutsfattare konsekvent vägrar acceptera den enda rimliga lösningen på situationen.

Euron är – i sin nuvarande form – det enskilt största hotet mot freden i Europa. Den vänder folk mot sina folkvalda och länder mot sina grannar. Fiender som blivit vänner blir åter ovänner.

För svenskt vidkommande påverkas vi i dubbel bemärkelse av den europeiska skuldkrisen. Å ena sidan blir exporten lidande som ett resultat av svagare köpkraft i resten av euroområdet. Å andra sidan blir den lidande emedan våra varor och tjänster blir dyrare som ett resultat av en apprecierad krona. Den svenska kronan framstår som en stabil valuta till vilken investerare söker sig i jakten på säkra papper. Faktum är att den svenska kronan har stärkts betydligt mer än väntat. Att svenska tioåriga obligationer har emitterats till lägre räntor än motsvarande tyska – själva referensräntan för riskfri avkastning i Europa – kan tjäna som illustration åt ovannämnda faktum. Detta påverkar dock, på samma sätt och med samma logik, även importpriserna, vilket i sin tur bidrar till att pressa inflationen. Situationen möjliggör således för Riksbanken att driva en tämligen expansiv penningpolitik utan att för den skull riskera inflationsmålet. Återigen framstår vikten av en självständig penningpolitik.

Sysselsättningen väntas matta av och arbetslösheten stiga från redan höga nivåer för att nå 8 procent mot slutet av 2013. Denna oroande utveckling tarvar en tuff och målmedveten sysselsättningspolitik.

Den offentliga skuldsättningen befinner sig på en rimlig och hanterbar nivå. Däremot har hushållens skuldsättning ökat på ett oroväckande sätt. Hushållens skuldsättning som andel av disponibel inkomst har ökat till närmre 170 procent sedan början av 2000-talet, efter att ha legat tämligen stabilt kring 100 procent. Ur ett EU-perspektiv är Sverige härvidlag femte sämst. Ett hushåll med hög skuldsättning är givetvis ett ekonomiskt utsatt hushåll. Utöver att vara ett problem för den enskilda individen då långivaren vill ha tillbaka sina pengar kan situationen, om den tillåts fortsätta, skapa stora störningar på samhällsnivå.

Hushållens skuldsättning får därmed anses vara en prioriterad fråga. Det finns såklart ett antal verktyg som kan användas för att minska den. Det är dock av yttersta vikt att en långsiktig kamp mot lägre skuldsättning hos hushållen sker just långsiktigt i små steg och inte genom radikala ingrepp i hushållens nuvarande ekonomiska förutsättningar. Denna utgångspunkt fordrar även en bred parlamentarisk majoritet så att eventuella framsteg inte rivs upp vid kommande riksdagsval.

5 Budgetutrymmet

Sverigedemokraterna gör en rad andra prioriteringar än vad regeringen gör och skapar därigenom ett unikt budgetutrymme. Våra prioriteringar baseras till lika delar på sverigedemokratiska värderingar som på aktuell forskning, empiri och erfarenheter.

5.1 Sammanfattning

I detta kapitel beskriver vi hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme relativt regeringen. I kommande fyra kapitel beskriver vi sedan hur vi använder utrymmet för andra, mer angelägna, satsningar. Vi har sju huvudsakliga besparingsposter gentemot regeringen: (i) invandring och integration, (ii) bistånd, (iii) slopad ungdomsrabatt, (iv) återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften, (v) återställd restaurang- och cateringmoms, (vi) återförande av medel från Stabilitetsfonden samt (vii) att vi motsätter oss kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken.

Vi skapar ett utrymme på 48 300 miljoner kronor 2013, 63 400 miljoner kronor 2014, 73 000 miljoner kronor 2015 och 80 600 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 265 300 miljoner kronor genom att göra andra prioriteringar än vad regeringen gör.

5.1.1 Invandring och integration

Målsättningen med vår restriktiva invandringspolitik är att minska asyl- och anhöriginvandringen med sammantaget 90 procent. Samtidigt reformerar vi och i flera fall slopar helt olika integrationsprojekt och andra satsningar på samma tema där vi bedömer dem vara verkningslösa.

Vi skapar ett utrymme på 11 661 miljoner kronor 2013, 28 280 miljoner kronor 2014, 36 455 miljoner kronor 2015 och 42 528 miljoner kronor 2016.¹ Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 118 924 miljoner kronor genom en mer ansvarsfull invandringspolitik.

5.1.2 Bistånd

Sverigedemokraternas biståndspolitik intar en mer pragmatisk hållning samtidigt som vi fokuserar resurserna till de allra mest nödställda människorna. Vi anpassar biståndet till FN:s rekommenderade nivå om 0,7 procent av BNI.

Vi skapar ett utrymme på 7 538 miljoner kronor 2013, 8 021 miljoner 2014, 8 239 miljoner kronor 2015 och 8 840 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 32 638 miljoner kronor genom en reformerad biståndspolitik.

5.1.3 Slopad ungdomsrabatt

Nedsättningen i de sociala avgifterna för unga under 26 år har dömts ut av flera instanser såsom alltför bred och har konstaterats vara dyr och ineffektiv. Vi väljer att slopa rabatten och förordar istället andra konkreta åtgärder för att på allvar få bukt med ungdomsarbetslösheten.

Vi skapar ett utrymme på 12 800 miljoner kronor 2013, 13 400 miljoner kronor 2014, 14 100 miljoner kronor 2015 och 14 800 miljoner kronor 2016.² Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 55 100 miljoner kronor genom att slopa ungdomsrabatten.

5.1.4 Återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften

Den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften på 1 procentenhet har varit dyr mätt i antal skapade jobb per krona. Exempelvis kostar den mer än tre gånger så mycket som ett femte jobbskatteavdrag, men sätter bara en tredjedel så många i sysselsättning. Vi återställer därmed den generella arbetsgivaravgiften till tidigare 32,42 procent.

Vi skapar ett utrymme på 8 800 miljoner kronor 2013, 8 300 miljoner kronor 2014, 8 100 miljoner kronor 2015 och 8 000 miljoner kronor 2016.³ Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 33 200 miljoner kronor genom att återställa den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften.

5.1.5 Återställd restaurang- och cateringmoms

Sänkningen av krogmomsen har varit väldigt dyr i förhållande till antal jobb. Samtidigt har motsvarande satsningar i Finland inte levt upp till förväntningarna. Vi återställer momssatsen till tidigare 25 procent.

Vi skapar ett utrymme på 5 400 miljoner kronor 2013, 4 400 miljoner kronor 2014, 4 700 miljoner kronor 2015 och 4 700 miljoner kronor 2016.⁴ Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 19 200 miljoner kronor genom att återställa restaurang- och cateringmomsen till 25 procent.

5.1.6 Återförande av medel från Stabilitetsfonden

Stabilitetsfonden syftar till att fungera som en säkerhetsbuffert för kreditinstitut i kris och det uttalade målet har alltid varit att fonden ska finansieras av kreditinstituten själva. Så har dessvärre inte blivit fallet och istället har skattemedel tillskjutits. Vi dubblar bankernas avgift till fonden och påbörjar samtidigt ett återförande av skattemedlen tillbaka till statskassan.

Vi skapar ett utrymme på 2 500 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 10 000 miljoner kronor genom att återföra medel från Stabilitetsfonden till statskassan.⁵

5.1.7 Nej till kapitalhöjning i EIB

Regeringen föreslår att Sverige ska delta i en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken. Sverigedemokraterna motsätter sig detta och anför att risken, beroende av bankens resultat, utlåningspolitik och finansiella ställning, blir för svenskt vidkommande alltför hög. Det förefaller tillika som en olycklig princip att öka statsskulden för att låna ut medel till tredje part.

Vi skapar ett utrymme på 2 530 miljoner kronor 2013 och totalt under budgetperioden 2 530 miljoner kronor genom att motsätta oss en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken.

5.2 Invandring

Det är Sverigedemokraternas mening att såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar de senaste decennierna har fört en extrem invandringspolitik. Denna politik har varit extrem i förhållande till folkviljan såväl som i förhållande till merparten av västvärldens länder. Det som utmärkt svensk invandringspolitik har varit invandringens massiva omfattning, sett till Sveriges befolkningsstorlek. Faktum är att år 2011 var Sverige, trots sin förhållandevis lilla befolkningsmängd, det femte största mottagarlandet av asylsökande bland alla i-länder på jorden, sett till absolut antal sökande. Om man ser till asylsökande per capita så ligger Sverige klart högst upp, bortsett från en del mikrostater. Trenden för Sverige är en rekordstor och ihållande invandring. Vi kan inte se hur detta förhållande går att betrakta som något annat än massinvandring.⁶

Den förda politiken har bland annat lett till att vi i hög hastighet tagit emot mycket svårintegrerade invandrargrupper med dåliga förutsättningar att kunna bidra till välfärden och bli en del av samhället. Det faktum att vi i Sverige valt att dela ut permanenta uppehållstillstånd där andra länder skulle ha gett tillfälliga sådana har dessutom resulterat i att denna invandring, som i andra länder alltså betraktats som tillfällig, fått permanenta effekter på vårt samhälles sammansättning.

Sverigedemokraternas ambition är att totalt reformera invandringspolitiken, på så sätt att den blir ansvarsfull, human och samhällsvårdande. Det primära målet med vår politik är att återupprätta en gemensam nationell identitet, och därmed uppnå en stark inre solidaritet i det svenska samhället.

Vår politik på invandrings- och integrationsområdet bedöms minska asyl- och anhöriginvandringen med totalt 90 procent.

5.2.1 En ny asylpolitik

Trenden för massinvandringen till Sverige är ihållande. Under 2009 anlände totalt 24 194 asylsökande till Sverige.⁷ Motsvarande siffra för vårt grannland Danmark visar på en knapp sjättedel så många asylansökningar som Sverige, och i Finland var ansökningarna en knapp fjärdedel så många som de svenska.⁸ År 2010 ökade antalet asylsökande till Sverige med hela 32 procent till 31 819.⁹ Under 2011 har rekordtrenden hållit i sig med 29 648 sökanden.¹⁰ Om man återigen jämför antalet asylsökande till Sverige år 2011 med de nordiska länderna så tog Norge emot mindre än en tredjedel, Danmark runt strax en åttondel och Finland runt en tiondel. Trenden visar på att Sverige ligger på rekordhöga nivåer medan de övriga nordiska ländernas antal asylsökande minskar sett till en tvåårsperiod.¹¹

Vi presenterar ett kraftfullt åtgärdspaket för en reglerad, ansvarsfull asylpolitik i förslag till riksdagen.

5.2.2 Skärpta krav för anhöriginvandring

Enligt Migrationsverkets siffror beviljades totalt 76 997 uppehållstillstånd under 2009. Av dessa var 34 082, vilket motsvarar 44 procent, uppehållstillstånd som beviljats av anhörigskäl. 2005 beviljades totalt 21 908 uppehållstillstånd av anhörigskäl. På enbart fyra år ökade alltså antalet uppehållstillstånd inom denna kategori med hela 55,8 procent.¹² 2010 beviljades 69 916 uppehållstillstånd, varav 24 626, eller 35 procent, kan hänföras till anhöriginvandring.¹³ För 2011 beviljades 75 257 uppehållstillstånd där anhöriginvandringen utgjorde 32 114 personer eller närmare 42 procent. Med andra ord fortsatte anhöriginvandringen att utgöra den enskilt största invandringskategorin, med en tydlig ökning för 2011.

Den mycket omfattande anhöriginvandringen har varit möjlig för att vi i Sverige, vid en internationell jämförelse, har mycket generösa regler för anhöriginvandring. Sverigedemokraterna vill därför införa nedanstående regelskärpningar beträffande anhöriginvandringen.

Vi presenterar ett kraftfullt åtgärdspaket för en reglerad, ansvarsfull anhöriginvandringspolitik i förslag till riksdagen.

5.2.3 Budgetära effekter

Kostnaderna för invandring och integration spänner över flertalet utgiftsområden. Område 8 – Migration och område 13 – Integration och jämställdhet är de två största på statlig nivå. Även område 4 – Rättsväsendet, område 9 – Hälsovård, sjukvård och social omsorg, område 10 – Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, område 11 – Ekonomisk trygghet vid ålderdom, område 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn, område 14 – Arbetsmarknad och arbetsliv, område 15 – Studiestöd samt område 16 – Utbildning och universitetsforskning påverkas på statlig nivå. Även kommunernas kostnader minskar, vilket påverkar område 25 – Allmänna bidrag till kommuner.

Vi skapar ett utrymme på 11 661 miljoner kronor 2013, 22 280 miljoner kronor 2014, 36 455 miljoner kronor 2015 och 42 528 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 118 924 miljoner kronor genom en mer ansvarsfull invandringspolitik.¹⁴

5.3 Internationellt bistånd

Sverigedemokraterna tror på ett ansvarsfullt bistånd där varje satsad krona kan göra så mycket nytta som möjligt. Vi fäster stor fokus vid kvaliteten och ett bistånd som är inriktat på effektivitet och resultat. Det långsiktiga målet med bistånd måste vara att länder utvecklas till den grad att de inte längre behöver något bistånd.

Sverigedemokraterna vill se ett bistånd som utgår ifrån fattiga människors vardag, behov och levnadsvillkor. För att det svenska biståndet ska kunna göra mer nytta för pengarna vill vi också fokusera på färre inriktningar än vad som idag är gällande. Världsbanken har i en stor studie konsulterat runt 60 000 människor och gjort 23 specifika landsstudier som omfattade runt 40 000 människor.¹⁵ I denna studie fick människor i fattigdom såväl i stad som på landsbygd beskriva hur de ser på sin livssituation och ange vilka problem de har samt prioritera dem.

Flertalet fattiga människor lever på landsbygden, och majoriteten av dem gav högsta prioritet åt problem som har med säker tillgång till livsmedel samt inkomster att göra. I två studier framkom att otillräcklig tillgång till eller dåligt dricksvatten var det främsta problemet.¹⁶ Med de fattigas behov som utgångspunkt ter det sig därför naturligt att vi i högre grad än idag vill prioritera satsningar på jordbruksutveckling, hållbart skogsbruk, rent vatten och grundläggande sanitet för att främja en säker tillgång till livsmedel. Detta kan rädda liv samt motverka ohälsa, hunger, extrem fattigdom och svältkatastrofer.

En rapport från Världsbanken bekräftar också att satsningar på jordbruksutveckling är ett av de mest grundläggande och viktiga verktygen för att kunna bekämpa fattigdom och gynna utvecklingen i utvecklingsländer.¹⁷ Tillgången till livsmedel, rent vatten och grundläggande sanitet är också en fråga som i högsta grad berör kvinnors levnadsvillkor på många sätt, och satsningar på dessa områden kan minska barn- och mödradödligheten, vilket ingår i milleniemålen.

För att främja en ekonomisk utveckling som kan ge möjlighet till ökade inkomster vill vi även prioritera satsningar på utbildning samt stimulera företagande, där det är särskilt viktig att verka för flickors och kvinnors rätt till utbildning. Utöver säker tillgång till livsmedel uttryckte kvinnorna i Världsbankens studie även problem som har med ohälsa, dåliga utbildningsmöjligheter för barnen samt brist på mödravård och möjlighet till familjeplanering att göra.¹⁸ Därför anser vi att satsningar även på hälsovård, familjeplanering och barns rätt till skolgång ska vara prioriterade områden.

Även om vi utgår från dessa prioriteringar är det naturligtvis viktigt att det finns en flexibilitet och att biståndet kan ta sig olika former beroende av behoven hos folket och situationen i det aktuella samarbetslandet. Vi vill även ge fortsatt stöd till det breda arbete som FN och Världsbanken gör för att främja milleniemålen.

Att uppnå fungerande demokratiska samhällen där mänskliga fri- och rättigheter respekteras och människor kan uppnå ett välstånd inte bara vad gäller tillgång till livsmedel och genom ökade inkomster är en viktig utgångspunkt för allt utvecklingssamarbete. En sådan förändring behöver komma inifrån och drivas av inhemska krafter och individer som har en förståelse för och kunskap om lokala förutsättningar.¹⁹ ²⁰ Därför vill vi i det svenska bilaterala biståndet prioritera satsningar i det civila samhället som ger större möjligheter för människor att vara med och påverka sin egen livssituation och verka för demokrati och mänskliga rättigheter.

Genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd, en större koncentration av biståndet till de minst utvecklade länderna och färre inriktningar kan vi gradvis minska kostnaderna för utvecklingsbiståndet och år 2014 ha en biståndsram på 0,7 procent av BNI, vilket är i linje med FN:s rekommendationer.

Samtidigt som vi minskar utgifterna för utvecklingsbistånd genom ett tydligare fokus på de satsningar som ger mest utdelning så stärker vi även det humanitära biståndet. Krig och naturkatastrofer gör att tiotals miljoner människor idag är på flykt – i regel i mindre utvecklade länder och regioner. Trots att FN:s flyktingorgan UNHCR gör stor nytta, skapar stort mervärde per satsad krona och vädjar om ytterligare stöd uppgår det svenska stödet till UNHCR till endast omkring 600 miljoner kronor om året. När vi renodlar och effektiviserar det svenska biståndet är en viktig del att vi höjer anslagen till UNHCR. Sverigedemokraternas biståndspolitik hjälper således betydligt fler verkligt nödställda människor.

5.4 Återställd generell sänkning av de sociala avgifterna

Sverigedemokraternas ambition är att det ska vara tämligen billigt att anställa och arbeta. Vi kan dock konstatera att regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgiften varit dyr i förhållande till det resultat den renderat. Studier pekar även på att generella sänkningar av de sociala avgifterna på lång sikt endast har små effekter på sysselsättningen emedan sänkta avgifter tenderar att övervältras till högre löner och därmed påverkar sysselsättningen enbart i form av att högre reallöner leder till ett ökat arbetsutbud. ²¹ Mot bakgrund av detta avser vi att återställa regeringens generella sänkning för att istället fokusera resurserna mot småföretagarna. Ett sådant avdrag, mer riktat mot de mindre bolagen, bedöms ge större effekt än en generell dito.

Vi skapar ett utrymme på 8 800 miljoner kronor 2013, 8 300 miljoner kronor 2014, 8 100 miljoner kronor 2015 och 8 000 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 33 200 miljoner kronor genom en återställning av de sociala avgifterna.²²

5.5 Ungdomsrabatt

Liksom den generella arbetsgivaravgiftssänkningen har visat sig ineffektiv har även den generella sänkningen för ungdomar fått utstå hård kritik. I princip hela den samlade ekonomiska expertisen har ifrågasatt regeringens ungdomsrabatt, som innebär att det för ungdomar upp till 26 år betalas endast halverad arbetsgivaravgift. Bland annat förordar Långtidsutredningen ”ett avskaffande av den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften för personer upp till 26 år”.²³ Även Finanspolitiska rådet landar i samma slutsats och hävdar att ”lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten”.²⁴ Av samma anledningar förordar även Sverigedemokraterna ett avskaffande av rabatten för att istället kunna genomdriva reformer som på allvar kan komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten, inte minst vår satsning på lärlingsjobb.

Vi skapar ett utrymme på 12 800 miljoner kronor 2013, 13 400 miljoner kronor 2014, 14 100 miljoner kronor 2015 och 14 800 miljoner kronor 2016.²⁵ Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 55 100 miljoner kronor genom att slopa den ineffektiva ungdomsrabatten.

5.6 Restaurang- och cateringmomsen

Regeringens sänkning av restaurang- och cateringmomsen var en oerhörd felprioritering. Den är väldigt kostsam och även om det är för tidigt att mäta resultaten av sänkningen har studier gjorts som bedömer att antalet jobb uppgår till som högst ett par tusen.²⁶ Jämförelser med Finland, där en liknande satsning blev en direkt besvikelse, bekräftar denna analys. Finanspolitiska rådet skriver att deras ”bedömning är att regeringens beräknade effekter på arbetslösheten och sysselsättningen av sänkt mervärdesskatt är överskattade”, och ”när det gäller restaurang- och cateringtjänster är vår bedömning att argumenten för reducerad skattesats är svaga”.²⁷ Sverigedemokraternas pragmatiska hållning gör att vi prioriterar annorlunda och avser att återställa momssatsen till 25 procent. Det finns andra åtgärder som ger bättre utdelning, räknat i antal jobb per satsad krona.

Vi skapar ett utrymme på 5 400 miljoner kronor 2013, 4 400 miljoner kronor 2014, 4 700 miljoner kronor 2015 och 4 700 miljoner kronor 2016.²⁸ Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 19 200 miljoner kronor genom återställningen.

5.7 Återförande av Stabilitetsfondens medel

I oktober 2008 beslutade riksdagen att inrätta en stabilitetsfond syftandes till att motverka risker för allvarliga störningar i det finansiella systemet. Regeringen har slagit fast att Stabilitetsfonden ska leda till att kostnader för det finansiella systemet bekostas av kreditinstituten själva och alltså inte av skattebetalarna.²⁹

Sverigedemokraterna delar den bedömningen och motsätter sig således att offentliga medel, antingen direkta skattepengar eller indirekta tillgångar som är att betrakta som medborgarnas, har överförts till nämnda fond.

Det är således beklagligt att regeringen dels sköt till 15 000 miljoner kronor initialt till Stabilitetsfonden, dels lät fonden delta med statens pro rata-andel i Nordeas nyemission. Statens ägarandel i Nordea motiverade teckningsrätter till ett värde om 5 600 miljoner kronor. De facto överfördes alltså denna summa från det offentliga till en fond vars syfte är att underlätta för privata aktörer under kristider och som enligt regeringen liksom Riksrevisionen ska finansieras via samma aktörer. Tillika är det tveksamt om förfarandet över huvud taget var juridiskt korrekt. Exempelvis säger professor Wiweka Warnling-Nerep att hon ”anser att det inte finns utrymme i lagen för innehållet i förordningen”.³⁰ Riksrevisionen själva påpekar att det ”varit mer rättframt att delta i nyemissionen via statsbudgeten”.³¹

Denna felaktighet bör snarast åtgärdas, och staten bör återbördas de 5 600 miljoner kronorna från Stabilitetsfonden, vilka i stället bör krävas in från berörda privata finansiella aktörer, i syfte att nå upp till målsättningen om att det finansiella systemet ska bära sina kostnader självt och att skattebetalarna inte ska drabbas vid finansiella störningar. Detsamma gäller den initiala kapitalinjektionen. Sverigedemokraternas ambition är således att fördubbla bankernas avgift till fonden för att påskynda återbetalningen till statskassan. Detta bedöms inbringa 2 500 miljoner kronor extra till fonden varje år, vilket betalas tillbaka till statskassan fram tills den period då det inte finns några offentliga medel kvar i fonden överhuvudtaget.³²

Vi skapar ett utrymme på 2 500 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 10 000 miljoner kronor genom att återbörda medel från Stabilitetsfonden till statskassan.

6 Sysselsättning

Sysselsättning är grunden för hela vår välfärd. Sverigedemokraternas absoluta målsättning är full sysselsättning. Vi ser varje enskilt arbete som viktigt och betydelsefullt. Det är eftersträvansvärt att kunna försörja sig själv och stå på egna ben.

Sverigedemokraterna ser med oro på att arbetslösheten bitit sig fast på höga nivåer och menar att en rad åtgärder behöver vidtas för att komma tillrätta med problemen. Vår utgångspunkt är att politikens roll ska vara att skapa optimala förutsättningar för full sysselsättning snarare än att försöka lindra syndromen av en i grunden felaktig sysselsättningspolitik. Vår politik på området sysselsättning har fyra övergripande syften: (i) skapa starkare drivkrafter för att arbeta, (ii) göra det enklare och billigare att anställa, (iii) råda bot på den missmatchning som tilltagit på arbetsmarknaden samt (iv) minska utbudet av okvalificerad invandrad arbetskraft.

6.1 Sammanfattning

I detta kapitel beskriver vi våra åtgärder inom det arbetsmarknadspolitiska området. Vi prioriterar lägre inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare, sänkta arbetsgivaravgifter och sjuklönekostnader för små och medelstora företag, införande av riktiga lärlingsjobb, införande av gästarbetarsystem istället för den nuvarande arbetskraftsinvandringen, utveckling av starta-eget-bidraget, utökning av turordningsreglerna samt satsningar på den högre utbildningen, komvux och yrkeshögskolan.

Vi avsätter 26 900 miljoner kronor 2013, 26 900 miljoner kronor 2014, 26 900 miljoner kronor 2015 och 26 900 miljoner kronor 2016 brutto. Totalt under budgetperioden avsätter vi 107 600 miljoner kronor brutto i sysselsättningsskapande åtgärder. De sammantagna skatterna på arbete minskas med 9 300 miljoner kronor under budgetperioden.

6.2 Jobbskatteavdrag

Det första steget i en förnuftig sysselsättningsskapande politik är att skapa incitament för att vara just sysselsatt. Sverigedemokraterna förordar därmed en utveckling av jobbskatteavdraget i form av ett femte steg. Denna åtgärd är sannolikt den mest effektiva åtgärden i att skapa sysselsättning mätt per enskild krona. Exempelvis skapar den 10 000 nya jobb, vilket är mer än tre gånger så mycket sysselsättning som regeringens generella sänkning av de sociala avgifterna skapar, trots att jobbskatteavdraget är billigare att genomföra.³³

Reformen syftar även till att ge arbetande svenskar en möjlighet att stå på egna ben och på så vis göra sig mindre beroende av det offentliga.

Vi avsätter 12 000 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 48 000 miljoner kronor för att sänka inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare.

6.3 Sociala avgifter

Generella sänkningar av de sociala avgifterna bedöms inte vara någon effektiv åtgärd för att stimulera sysselsättningen.³⁴ ³⁵ Sverigedemokraternas ambition är istället att rikta satsningar mot småföretagen. För att åstadkomma detta på smartaste sätt och undvika att skapa onödiga tröskeleffekter för företag som växer från mikro- till småföretag samt vidare från små till medelstora företag och så vidare så väljer vi att införa ett socialavgiftsavdrag, inte helt olikt jobbskatteavdraget, som gäller lika för alla företag oaktat antal anställda. De mindre företagen kommer därigenom att erhålla den största vinsten av reformen.

Varje enskilt företag får göra ett avdrag motsvarande 57 000 kronor av deras sociala avgifter. Med den företagsstruktur som rådde i Sverige 2010 skulle det innebära att 83 500 helt kommer slippa arbetsgivaravgifter.³⁶

Vi avsätter 11 100 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 44 400 miljoner kronor för att sänka arbetsgivaravgifterna riktat mot småföretagen.

6.4 Sjuklöneansvar

Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därmed vår avsikt att reformera sjuklöneansvaret på så vis att mikro- och småföretagens börda lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar vi reformen på så sätt att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd, upp till ett maxtak på 10 anställda. Vid fler än 10 anställda ersätts företaget enbart upp till maxtaket och vid färre ersätts man upp till det antal anställda man de facto har. Ett genomsnittligt småföretag skulle därmed få dra av sjuklönekostnader upp till 17 400 kronor per år. Ett mikroföretag med en något friskare personal än genomsnittet slipper således helt att betala sjuklönekostnader. Även större företag med personal som är mindre benägen än genomsnittet att sjukskriva sig kan undslippa sjuklönekostnader helt.

Ett lindrat och i flera fall helt avskaffat sjuklöneansvar bedöms ha en mycket positiv inverkan på sysselsättningen. I en rapport från företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen.³⁷

Vi avsätter 1 500 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 6 000 miljoner kronor för att reformera och lindra företagarnas sjuklöneansvar.³⁸

6.5 Lärlingsjobb

Den massiva ungdomsarbetslösheten beror delvis på den överteoretisering som skett av gymnasieskolans olika program. Idén om att alla ska ges högskolebehörighet och att hälften av alla gymnasieelever ska bli akademiker har varit en fullständig katastrof för såväl arbetsmarknaden som enskilda ungdomar.

Resultaten ser vi i dag, där framför allt svenska yrkeskunniga ungdomar har fått en undermålig utbildning med ett alltför litet inslag av praktik och alltför mycket teori i sina praktiskt inriktade program. På senare tid har en del förbättringar gjorts, där visionen om att alla elever helst ska bli akademiker har frångåtts, vilket har varit steg i rätt riktning.

Sverigedemokraterna inser att alla varken kan, bör eller vill bli akademiker och att yrkesutbildade efterfrågas i en allt större utsträckning. Den stora skillnaden mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är särskilt tydlig när det gäller företagens skriande behov av just yrkeskunniga. Svenska ungdomar tappar tyvärr konkurrenskraft jämfört med låglöneländer från Östeuropa eller tredje världen genom att de inte ges tillräcklig möjlighet till praktik eller annan anknytning till arbetsmarknaden under sin studietid. Vår viktigaste satsning för att bryta ungdomsarbetslösheten är därför införandet av lärlingsjobb.

Den nya anställningsformen skulle möjliggöra för en arbetsgivare att anställa en ung lärling med en provanställningsperiod om tolv månader i stället för dagens sex där arbetsgivaravgiften är helt avskaffad. Satsningen bedöms kunna skapa 50 000 nya lärlingsjobb brutto och syftar till att bryta ungdomsarbetslösheten och stärka ungdomars konkurrenskraft på en arbetsmarknad som i allt högre grad präglas av låglönekonkurrens och diskrepans mellan det faktiska behovet av och tillgången till kompetens. Ungdomsarbetslösheten utgör idag cirka en tredjedel av den totala arbetslösheten. Varje åtgärd syftandes till att minska den andelen är således till gagn för hela ekonomin.

Vi avsätter 800 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 3 200 miljoner kronor för att skapa riktiga, konkurrenskraftiga lärlingsjobb.³⁹

6.6 Gästarbetarsystem

Den fria arbetskraftsinvandringen som infördes 2008 har inneburit stora påfrestningar på arbetsmarknaden. Den har lett till stora undanträngningseffekter av svensk arbetskraft och innebär samtidigt att det är fritt fram för lönedumpning eller lönesammanpressning. I praktiken innebar reformen att allt ansvar gällande arbetskraftsinvandring av människor utanför EU/EES försköts till arbetsgivarna. Tidigare bedömde Arbetsförmedlingen behovet av utomeuropeisk arbetskraftsinvandring, vilket resulterat i att den arbetskraftsinvandring som skedde i princip uteslutande gick till sektorer där det fanns utbudsbrist på den svenska arbetsmarknaden. Risken för låglönekonkurrens var alltså liten.

Sedan 2008 är det dock nya regler som gäller, där det är helt och hållet upp till arbetsgivaren att bestämma vem som ska få arbetskraftsinvandra till Sverige, eftersom det enda som behövs för arbetstillstånd i landet numera är ett anställningsavtal. Många arbetsgivare, framförallt inom humanintensiva sektorer med låga löner, ser givetvis goda möjligheter att anställa utomeuropeiska medborgare för löner som svenskar omöjligen kan konkurrera med. De nya reglerna har därför slagit hårt mot den svenska arbetskraften och framför allt mot den del av arbetskraften som arbetar inom personalintensiva sektorer präglade av relativt låga löner.

Sverigedemokraterna förespråkar ett gästarbetarsystem där tillfälliga luckor på den svenska arbetsmarknaden också kan täppas till genom tillfälliga arbetstillstånd. På sikt måste dock ambitionen vara att eventuella efterfrågeöverskott kompenseras genom utbildningssatsningar så att den arbetskraft som finns i vårt land utbildas till att kunna ta de arbetstillfällen som erbjuds inom landet. Den tämligen modesta arbetskraftsinvandring som då kan bli aktuell kommer alltså endast kunna ske till sektorer eller branscher där brist på lämpliga arbetstagare råder och arbetsgivare inte kan finna erforderlig kompetens i Sverige.

6.7 Starta-eget-bidrag

Starta-eget-bidrag, eller stöd för start av näringsverksamhet som det egentligen heter, har som arbetsmarknadspolitisk åtgärd lovordats av bland annat Riksrevisionen som en av de bästa sysselsättningsskapande åtgärder som finns inom det arbetsmarknadspolitiska området. Mycket goda siffror visar på verkliga effekter. Inte minst har det konstaterats att överlevnadsgraden är lika hög för företag startade genom starta-eget-bidraget som företag startade utan bidrag. Andra forskare har kommit fram till att 60–80 procent av de företag som startats inom programmet inte skulle ha startats utan programmets existens.⁴⁰

Trots programmets goda resultat finns en generell 25-årsgräns, och det mycket låga stödet ges bara i sex månader. Åldersgränsen medger vissa undantag, bland annat för nyanlända invandrare, men att generellt begränsa stödet till personer som har fyllt 25 är direkt diskriminerande mot ungdomar – trots att det är bland ungdomar som arbetslösheten slår allra hårdast. Sverigedemokraterna menar att unga arbetslösa ska ha rätt att söka bidraget precis som alla andra; bland våra ungdomar finns många driftiga, innovativa och idérika individer som saknar kapital men besitter viljan. Ett utökat starta-eget-bidrag skulle bryta en del av ungdomars sociala utanförskap och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår en 20-årsgräns och en förlängning av den tid under vilken stödet utbetalas till nio månader.

Vi avsätter 350 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 1 400 miljoner kronor för att utveckla starta-eget-bidraget.

6.8 Turordningsregler

De svenska turordningsreglerna, reglerade under lagen om anställningsskydd (LAS), kom till under en tid då arbetsmarknadens rörlighet var betydligt lägre än i dag. Arbetsmarknadens funktionssätt har dock förändrats och det är fullt rimligt att även turordningsreglerna förändras och anpassas till dagens marknadsförhållanden. För att säkerställa tryggheten för arbetstagarna är det viktigt att LAS finns kvar, men det är Sverigedemokraternas åsikt att undantagen i turordningsreglerna behöver utökas. Dagens regelverk är helt enkelt för stelt och leder till att framförallt ungdomars intressen åsidosätts genom principen sist in först ut. Arbetsgivare kan enkelt reglera storleken på sin personalstyrka men har betydligt svårare att reglera dess sammansättning. För att ge arbetsgivarna större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens vill vi utöka antalet tillåtna undantag som medges, från två till fem.

Reformen bedöms underlätta situationen för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden samt även stimulera produktivitet och strukturomvandling.⁴¹

6.9 Slopade instegsjobb

Idag finns en lagstadgad diskriminering på den svenska arbetsmarknaden genom de så kallade instegsjobben, vilka infördes under förra mandatperioden. Den arbetsgivare som anställer en nyanländ invandrare får upp till 80 procent av lönekostnaden betald med offentliga resurser. Detta innebär att invandrare under sina första tre år i Sverige ges arbetsmarknadspolitiska möjligheter som svenskar inte har. Sverigedemokraterna betraktar detta som skattefinansierad svenskfientlighet på arbetsmarknaden och menar att det strider mot principen om en rättvis arbetsmarknad, där alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund.

Rent arbetsmarknadspolitiskt har åtgärden dessutom misslyckats helt med sitt syfte, då ytterst få av instegsjobbarna lyckas ta klivet in på den ordinarie arbetsmarknaden efter avslutad skattefinansierad anställning. I kombination med att instegsjobben innebär en regelrätt kostnad för samhället kan satsningen inte beskrivas som annat än katastrofal.

Vi skapar ett utrymme på 509 miljoner kronor 2013, 594 miljoner kronor 2014, 624 miljoner kronor 2015 och 624 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 2 351 miljoner kronor genom att avskaffa instegsjobben.

6.10 Högre utbildning

Sverigedemokraterna ser med oro på att resurstilldelningen till den högre utbildningen urholkats de senaste 20 åren. Vi avser att satsa stora resurser på att öka lärartätheten i den högre utbildningen med ett långsiktigt syfte att komma tillrätta med resursbristen vid våra högskolor och universitet enligt den så kallade Grundbultens utredning. Vår målsättning är att, med fokus på områdena naturvetenskap och teknik, åtgärda de brister Grundbulten identifierat under budgetperioden.

Som en följd av försämrad resurstilldelning får dagens studenter allt färre timmar lärarledd undervisning samtidigt som undervisningsgrupperna blir allt större. Detta i sin tur leder till en kraftig sänkning av utbildningskvaliteten. Sverigedemokraterna kan inte acceptera den pågående kvalitetsförsämringen av den högre utbildningen, varför vi menar att resurstilldelningen måste ses över. Rapporter gör gällande att det på Sveriges högskolor och universitet ges kurser med så få lärarledda lektioner och så pass stora studentgrupper att den viktiga interaktionen mellan lärare och elev i det närmaste är helt eliminerad. Lärare vittnar om många timmar obetald arbetstid, arbetsgivare vittnar om svårigheter med att behålla kompetent personal på grund av bristande konkurrensfördelar rörande såväl lön som arbetsmiljö och såväl studenter som deras organisationer vittnar om allt större undervisningsgrupper och allt färre lektioner.⁴²

Kostnadsnivån har under den senaste 15-årsperioden vida överstigit anslagsnivån, i synnerhet vad avser naturvetenskapliga ämnen, och den så kallade Grundbultens beräkningar om minsta godtagbara undervisningsnivå – vilket innebär att komma åter till 1994/95 års köpkraft – indikerar ett stort tillskottsbehov till de högre lärosätena under de kommande åren. ⁴³ Satsningar på den högre utbildningen är en viktig del i strävan efter att höja nivån på Sveriges utbildningssystem och i förlängningen komma till rätta med den bristande matchningen på arbetsmarknaden.

För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att meningen med utbildning är att den ska förbereda för livet och leda till arbete. Vi efterfrågar därför en allmän effektivisering bland högskolorna med förväntningen att de bättre ska matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens.

Det finns även ett underskott av utbildade läkare i vårt land. För att komma tillrätta med denna brist anslår vi resurser till fler läkarplatser.

Vi avsätter 100 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 400 miljoner kronor för att utbilda fler läkare.

6.11 Komvux

Ytterligare ett led i strävan att öka matchningen på arbetsmarknaden är vårt förslag om en utökning av antalet platser på komvux. Den kommunala vuxenutbildningen fyller en viktig funktion i vårt samhälle genom att erbjuda en andra chans för individer att skaffa sig en stabil grundutbildning och därmed stärka sitt utgångsläge på arbetsmarknaden. Vi har därför för avsikt att skapa 4 500 nya platser på komvux och anslår även resurser till CSN jämte ökade kostnader för studiemedel.

Vi avsätter 337 miljoner kronor 2013, 344 miljoner kronor 2014, 350 miljoner kronor 2015 och 357 miljoner kronor 2016.⁴⁴ Totalt under budgetperioden avsätter vi 1 387 miljoner kronor för att skapa nya komvuxplatser, inkluderat ökade kostnader för studiemedel.

6.12 Myndigheten för yrkeshögskolan

Sverigedemokraterna vill tillika öka stödet till Myndigheten för yrkeshögskolan, vilken analyserar arbetsmarknadens behov och därefter avsätter medel till lärosäten som anordnar de utbildningar som efterfrågas av marknaden. Myndigheten har aviserat att den har organisatorisk kapacitet att bygga ut verksamheten men givet dagens anslagsnivåer saknas resurser för detta. Då myndigheten visat sig vara mycket effektiv i sitt matchningsarbete menar vi att medel bör tillskjutas enligt myndighetens egen hemställan. I dag efterfrågar många arbetsgivare att deras anställda har någon form av eftergymnasial utbildning, men inte nödvändigtvis en femårig universitetsutbildning. Många ungdomar vill också vidareutbilda sig men ser inte nödvändigtvis universitetsstudier som sitt förstaval. Där är de ett- och tvååriga utbildningarna som erbjuds via yrkeshögskolor bra alternativ. För såväl arbetsgivare som arbetstagare är därmed utökat stöd till Myndigheten för yrkeshögskolan att betrakta som positivt. Det är en satsning för bättre matchning på arbetsmarknaden och lägre ungdomsarbetslöshet.

Av de elever som genomgått en utbildning genom myndighetens försorg har hela sju av tio haft ett faktiskt arbete inom en månad efter examen.⁴⁵ Myndighetens egen bedömning är att fler personer än idag kan utbildas och få ett arbete, givet ökade medel. Vår bedömning är att matchningen på arbetsmarknaden kan öka avsevärt genom ökade medel och vi skapar utrymme för 4 000 nya utbildningsplatser. Även för denna satsning anslår vi medel till CSN till följd av utökade kostnader för studiestöd.

Vi avsätter 286 miljoner kronor 2013, 323 miljoner kronor 2014, 325 miljoner kronor 2015 och 326 miljoner kronor 2016.⁴⁶ Totalt under budgetperioden avsätter vi 1 260 miljoner kronor för nya utbildningsplatser, inkluderat ökade kostnader för studiemedel.

6.13 Utökat RUT-avdrag för äldre

Sverigedemokraterna är i grunden mycket positiva till RUT-avdraget. Reformen har inte enbart haft sysselsättningsskapande effekter, den har även gett vanliga människor möjligheter att få mer tid över till annat än hushållsarbete. RUT-avdraget bedöms ha skapat uppemot 19 000 fler sysselsatta och är därtill helt självfinansierat.⁴⁷

Sverigedemokraternas ambition är därmed att utveckla avdraget för personer som fyllt 65 år.

Vi avsätter 500 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 2 000 miljoner kronor för att utveckla RUT-avdraget för äldre.

7 Tillväxt

Sverigedemokraterna anser att politiken har en aktiv roll att spela i skapandet av tillväxt liksom i skapandet av förutsättningar för tillväxt. Det kan finnas ett ömsesidigt positivt samspel mellan det offentliga och det privata, och utmaningen ligger inte i att fördela en kaka utan i att få den att växa.

Sverigedemokraterna anser att skapandet av en uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordrar teknologiska landvinningar. Olika styrmedel såsom regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt, men kan inte lösa de stora utmaningarna på längre sikt.

Vår målsättning är att skapa förutsättningar för en kraftig men hållbar tillväxt, där Sverige återigen står som en stark industri-, innovations-, och kunskapsnation.

7.1 Sammanfattning

I detta kapitel beskriver vi våra ambitioner inom områdena infrastruktur, gruvnäring, forskning, energi, bostäder och miljö. Vi aviserar ett flertal offensiva satsningar, inte minst inom järnvägen, men även inom gruvnäringen liksom inom ett flertal spännande forskningsdiscipliner.

Vi avsätter 4 200 miljoner kronor 2013, 12 500 miljoner kronor 2014, 13 700 miljoner kronor 2015 och 14 900 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 45 300 miljoner kronor för att stimulera tillväxten.

7.1.1 Infrastruktur

Sverigedemokraternas ambition är att uppnå den högsta ambitionsnivån för järnvägen som Trafikverket satt upp avseende drift, underhåll, reinvesteringar samt nyinvesteringar. Vi vill tillika att Trafikverket ska prioritera gruvnäringens behov ur ett långsiktigt perspektiv.

Vi avsätter 1 000 miljoner kronor 2013, 2 000 miljoner kronor 2014, 3 000 miljoner kronor 2015 och 3 000 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 10 000 miljoner kronor för att på allvar rusta upp det svenska infrastruktursystemet med hänsyn tagen till gruvnäringens behov.

7.1.2 Forskning

Vi vill fokusera på informationsteknik, nanoteknologi, kärnfysik, genteknik, mineralogi samt rymdteknik.

Vi avsätter 1 000 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 4 000 miljoner kronor i syfte att bli världsledande i nämnda discipliner.

7.1.3 Energi

Av kostnadsskäl, tillförlitlighet i produktionen och av miljöhänsyn ställer sig Sverigedemokraterna positiva till kärnkraft, och vi vill på sikt ersätta befintliga reaktorer med nya reaktorer. Vi avskaffar även den tillväxthämmande effektskatten på kärnkraft för att på så vis stimulera byggandet av nya och moderniserade reaktorer.

Vår ambition är även att sänka hushållens energikostnader varför vi sänker elskatten med 10 öre per kWh år 2015, vilket skulle ge ett normalt villahushåll en minskad nettokostnad med 250 kronor i månaden.

Vi avsätter 5 000 miljoner kronor från 2016 i syfte att minska hushållens elkostnader.

7.1.4 Bostäder

Inom bostadsområdet vill vi underlätta för andrahandsuthyrning genom att dels skattebefria andrahandsuthyrning helt, dels skattebefria uthyrning av halva bostaden. Vi vill stimulera byggnation av studentbostäder genom att klassa dem som elevhem, till följd av att den kommunala fastighetsavgiften avseende studentbostäder slopas. Vi vill även förenkla flera regelverk och byggnormer.

Vi avsätter 654 miljoner kronor 2013, 659 miljoner kronor 2014, 665 miljoner kronor 2015 och 671 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 2 649 miljoner kronor för att råda bot på de mest akuta problemen på bostadsmarknaden för tillfället.

7.1.5 Miljö, skog och jordbruk

Inom miljöområdet beskriver vi våra visioner om ett hållbart jordbruk och levande landsbygd där vi vill bevara den inhemska livsmedelsproduktionen genom exempelvis höjd djurvälfärdsersättning samt höjd återbetalning av koldioxidskatt för jord- och skogsbruksmaskiner. Vi beskriver även våra ambitioner för en grönskande natur, ett rent Östersjön samt ett starkare djurskydd.

Vi avsätter 550 miljoner kronor 2013, 820 miljoner kronor 2014, 1 291 miljoner kronor 2015 och 1 441 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 4 102 miljoner kronor för att få till stånd en hållbar utveckling av miljö, skog och jordbruk.

7.2 Infrastruktur

Järnvägen är alltjämt det mest energieffektiva transportmedlet på land. Sverigedemokraternas ambition är att genom utökade anslag till drift, underhåll, reinvesteringar samt nyinvesteringar dels minska funktionsstörningarna i vårt nät, dels öka kapaciteten där bristerna är som störst. Vi vill ge Trafikverket ett särskilt uppdrag att utreda, beakta och prioritera gruvnäringens behov givet denna högre ambitionsnivå för järnvägen. Sverigedemokraternas ambition är att infrastrukturen ska spela en mer aktiv roll i skapandet av tillväxt till skillnad från regeringens laissez faire-liknande inställning.

Trafikverket har identifierat fyra olika ambitionsnivåer, varav den lägsta siktar på att bibehålla den nuvarande kapaciteten och punktligheten medan den högsta siktar på att förstärka samt utöka kapaciteten där bristerna är som störst genom såväl trimningsåtgärder som nyinvesteringar. Vi anslår tillräckliga medel för att uppnå den högsta ambitionsnivån samt för att lägga ytterligare fokus på gruvnäringens behov.

Samtliga förbättringar i järnvägsnätet bör ske i enlighet med Trafikverkets så kallade fyrstegsprincip.

Vi anser inte att upprustningen ska finansieras genom höjda banavgifter då det leder till en prisökning som gör att utnyttjandet av järnvägen kommer att minska. Det är vår mening att det ska finansieras genom huvudsakligen statligt stöd. Regeringens satsningar är otillräckliga. Lappa-och-laga-mentaliteten som karakteriserat det svenska järnvägsnätet måste få ett slut.

Det är Sverigedemokraternas bedömning att målsättningarna nås bäst genom att samtliga delar av järnvägen återregleras till statlig kontroll.

Vi avsätter 1 000 miljoner 2013, 2 000 miljoner kronor 2014, 3 000 miljoner kronor 2015 och 4 000 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 10 000 miljoner kronor för att stärka den svenska transportinfrastrukturen.

7.2.1 Återreglering

Sverigedemokraterna vill se en återreglerad järnväg. Avtalen mellan operatörer och trafikhuvudmännen omfattar dock som regel tre till åtta år. Då marknaden för järnvägen nyligen har avreglerats skulle kostnaden för att lösa dessa avtal i förtid bli för stor för staten. Återregleringen måste därför göras under tillräckligt lång tid för att berörda avtal ska löpa ut. Efter att de första avtalen har löpt ut bör regeringen tillsätta en statlig utredning som får visa avregleringens konsekvenser.

Under den fortsatta avregleringen ska det, för att öka utnyttjandet av järnvägen, utarbetas ett gemensamt biljettbokningssystem samt samordnade tidtabeller mellan de olika operatörerna. Det krävs också en samordning och ett samarbete mellan operatörerna för att identifiera och lösa problem som uppstår vid ett gemensamt utnyttjande av järnvägssystemet.

Den svenska avregleringen av järnvägen har legat före den av EU-direktiv (91/440/EG) tvingande avregleringen; i den konsoliderade versionen av direktivet uppges att järnvägsföretag vars verksamhet är begränsad uteslutande till stadstrafik, förortstrafik eller regional trafik inte omfattas av direktivet.

Endast tre länder i världen har tidigare genomfört en fullskalig avreglering av järnvägen: Storbritannien, Nya Zeeland och Estland. Samtliga har slutat med att man har återreglerat. Det finns således ingen positiv utvärdering av projektet, men trots detta vill EU driva igenom ett direktiv som kräver att medlemsstaterna ser till att järnvägsföretagen görs oberoende av regeringarna, introducerar kommersiell förvaltning samt skiljer förvaltningen av infrastrukturen (d v s spåren) från transporterna. Enligt brittiska studier ledde avregleringen till att operatörerna drev sin verksamhet i rent vinstsyfte med följden att underhållet blev eftersatt, löner hölls nere och ett antal olyckstillbud inträffade.

En fortsatt statlig styrning av den svenska järnvägen kan tillåtas ha ett fåtal mindre ekonomiskt försvarbara nät om dessa i kombination med lönsamma nät ändå genererar en viss vinst. Detta bidrar till att hålla priset nere för konsumenten och även till att man kan bevara vissa mindre utnyttjade järnvägslinjer som är viktiga för glesbygden.

7.2.2 Upprustning av järnvägsnätet

Underhållet av det svenska järnvägsnätet är extremt eftersatt, vilket har fått till följd att många människor varje dag kommer för sent till sina arbeten och får svårt att planera sin vardag. Detta är kostsamt för staten på grund av förlorad arbetskraft och ersättningar för resegaranti.

En ökning av anslagen till underhåll, drift och reinvesteringar ger möjligheter att proaktivt avhjälpa en större andel av de avvikelser i infrastrukturen och de tekniska system som annars riskerar att skapa störningar i trafiken. Exempel på åtgärder är komponentbyten av de mest utsatta växlarna i storstadsregionerna, installation av modern växelvärmestyrning för att minska vinterproblematiken och ett ökat antal detektorer för felaktiga strömavtagare för att minska antalet nedrivna kontaktledningar.

Trafikverket menar även att anläggningsbeståndets ålder ökar samtidigt som trafiken ökar. Om detta förhållande fortsätter att gälla kommer funktionsstörningarna att bli mer påtagliga framgent. Detta påvisar det kraftiga behovet av investeringar i drift och underhållsåtgärder. Det framstår också som uppenbart att det är samhällsekonomiskt lönsamt att öka budgetnivån för underhåll och reinvesteringsåtgärder.

För att utnyttja infrastrukturen så effektivt som möjligt behövs även flera så kallade trimningsåtgärder. Detta kan innebära exempelvis förlängning av mötesspår eller plattformar.

Om upprustningen fortsätter att negligeras kommer detta i praktiken att innebära att ett antal sträckor nedprioriteras med antingen färre tåglägen eller med lägre hastigheter. Detta ligger i så fall under den av Trafikverket etablerade lägsta ambitionsnivån och kan inte anses godtagbart för ett land som Sverige.

7.2.3 Utbyggnad av järnvägsnätet

Det svenska järnvägsnätet är hårt belastat och än mer belastat blir det när den senaste avregleringen träder i kraft och ytterligare operatörer ska in på samma redan hårt nyttjade järnvägsnät. Vissa sträckor är så pass hårt belastade att de i princip är fullbelagda; antalet sträckor som anses fullbelagda har ökat från 13 år 2005 till 30 år 2010. Den totala sträckan har ökat med 50 procent under perioden.⁴⁸

Enligt Trafikverket är det till att börja med viktigt att prioritera en kapacitetsökning på Södra och Västra stambanan, Ostkustbanan, Malmbanan samt runt storstäderna. Det beräknas ta sju till tio år innan dessa kapacitetsökningar ger effekt, varför det är viktigt att initiera arbetet omgående.⁴⁹

En utbyggd och väl fungerande järnvägstrafik leder till att fler utnyttjar tågen för såväl person- som godstransporter, vilket leder till en energieffektivisering som i längden ger mindre miljöförstöring.

7.3 Gruvnäringen

Gruvnäringen har en lång tradition i Sverige och bidrog en gång till att göra oss till ett rikt land. Med stigande råvarupriser ser vi idag hur näringen upplever en renässans, där nya gruvor startas och där gamla återöppnas. Rätt hanterad kan situationen få mindre orter i glesbygden att blomstra, bidra med fler arbetstillfällen samt skapa betydande nettoexportintäkter för staten.

Mineralindustrin i Sverige tillsammans med stål- och metallverken omsätter 220 miljarder kronor per år och sysselsätter 60 000 människor. Av hela det svenska nettoexportvärdet utgörs nästan en femtedel av det som gruv- och mineralnäringen skapar. ⁵⁰

Sverige är glest befolkat, har en mycket hög geologisk potential, i huvudsak väl fungerande minerallagar, ett stort miljömedvetande samt en låg risk för potentiella investerare. EU:s ambitioner om ökad självförsörjning inom Europa tillsammans med efterfrågan från exempelvis Kina pekar på en bärkraftig näring under mycket lång tid framöver. En lågkonjunktur torde i princip bara kunna försena behoven rent volymmässigt.⁵¹

Trots att det från politiskt håll finns mycket att bidra med har regeringen hittills valt att passivt stå vid sidan av och se på. Exempelvis har LKAB vid tillfällen tvingats neka beställningar emedan efterfrågan varit så pass stor att man inte kunnat få fram och skeppa ut de mängder som efterfrågats.⁵² Detta är direkt tillväxthämmande, och regeringens passivitet samt avsaknad av framförhållning är djupt problematisk för den svenska gruvnäringen.

Prisutvecklingen har även gjort det lönsamt att återuppta driften av gamla gruvor. Bland annat har LKAB för avsikt att öppna tre nya gruvor i Svappavaara fram till 2015. Sverigedemokraterna vill ge gruvnäringen det stöd och de verktyg den behöver för att kunna skapa än fler arbetstillfällen och bidra till Sveriges gemensamma välstånd.

7.3.1 Infrastruktur

Att starta en gruva är en lång och kostsam process och medför många olika utmaningar. En viktig sådan är självfallet den logistiska biten. Ofta rör det sig om oerhörda mängder malmer som på ett eller annat sätt ska transporteras, från gruvan och eventuell vidareförädling till slutkund. LKAB transporterade exempelvis drygt 26 miljoner ton malm från sina respektive gruvor under 2010, vilket väntas öka till 49 miljoner ton år 2020.⁵³ Huvudinriktningen måste vara att denna typ av mycket tung godstrafik inte ska transporteras på lastbil och överhuvudtaget inte på våra gemensamma vägnät. Istället måste järnvägssatsningar till, och där det bedöms vara samhällsekonomiskt försvarbart är det statens uppgift att finansiera välbehövliga satsningar.

Behoven är som störst i Norrbotten där gruvnäringen väntas leda till stora belastningar på befintlig infrastruktur under lång tid framöver. Det kommer att krävas ökad kapacitet på Malmbanan, bland annat. Att bygga dubbelspår längs hela Malmbanan är sannolikt inte samhällsekonomiskt lönsamt. Däremot går det att bygga fler mötesstationer som klarar av möten med 750 meter långa tåg. Dessa är idag alltför få, vilket leder till att förseningarna för godstågen är medelstora till stora. Punktligheten på Malmbanan var under det första kvartalet 2011 låga 50 procent vilket inte kan sägas motsvara förväntningarna på en gruvvänlig infrastrukturpolitik.⁵⁴ Därtill väntas godstrafiken öka som ett resultat av de nya gruvor som man planerar att öppna, vilket anstränger situationen än mer om inte de politiska barriärerna kan överbryggas. Dessutom är den tillåtna hastigheten på banan låg.

Det kommer även att finnas behov för en ny sträckning mellan Pajala och Svappavaara för att kunna transportera de enorma fyndigheter som gjorts utanför Pajala.

Utöver det kommer den omfattande gruvverksamheten i Ludvika och Grängesberg att skapa kapacitetsproblem när produktionen väl kommer igång. Malmtransporterna där har i princip inga alternativ till järnvägstransporter. Tågen behöver gå mot Gävle eller Oxelösund hamn och kapacitetsförbättringar måste till på dessa sträckor. Utöver detta behövs kapacitetsförbättringar på sträckorna Falun–Borlänge, Avesta–Fagersta samt Ställdalen–Frövi, vilka samtliga är viktiga sträckor för gruvnäringen.

Sverigedemokraterna prioriterar dessa satsningar och avsätter därmed resurser till dem. Även om staten står som huvudfinansiär så kommer dem de facto att bära sig själva, dels genom vår reformering av mineralersättningen, dels genom banavgifter. Banavgifterna ska dock hållas på en rimlig nivå för att inte utkonkurrera tåget som transportmedel.

Sverigedemokraterna vill att Trafikverket prioriterar de för gruvnäringen viktiga satsningarna och att verket arbetar fortlöpande med att analysera näringens långsiktiga behov utifrån ett transportperspektiv.

I sammanhanget måste det poängteras att Finland och Norge är starka gruvnationer och att stora mängder malm transporteras till djuphamnen i Narvik. En koordinering med våra grannländer vad avser satsningar på infrastruktur faller sig därmed fullt naturlig, och Norge har redan visat intresse för att ta fram en plan för den långsiktiga utvecklingen av transporter i norra Norden.

7.3.2 Utbildning och arbetsmarknad

Sverigedemokraterna har många gånger pekat på de strukturella problemen på arbetsmarknaden i stort. Många företag skriker efter arbetskraft samtidigt som arbetslösheten biter sig fast på oroväckande höga nivåer. Antalet vakanser har ökat samtidigt som arbetslösheten ökat under de senaste åren.⁵⁵ En väl fungerande matchning torde snarare ha renderat i ett omvänt förhållande. I synnerhet är ungdomsarbetslösheten mycket alarmerande, där vi ligger sämst till i Norden och under genomsnittet i EU.⁵⁶ Vi utbildar, men inte åt arbetsmarknaden.

Gruvsektorn kan i mångt och mycket tjäna som ett typexempel på denna problematiska missmatchning på arbetsmarknaden. Samtidigt som gruvnäringen sysselsätter fler människor än någonsin och flera gruvor står inför antingen nystart eller expansion har arbetsmarknaden svårt att erbjuda den kompetens som näringen såväl behöver. Med nuvarande satsningar och utbildningstakt bedöms behovet inte tillfredsställas. ⁵⁷ Även här lämnar regeringens passivitet mycket övrigt att önska och från politiskt håll behöver vi därmed göra ett flertal saker för att åtgärda detta.

I första hand ska vi satsa på de utbildningar som näringen behöver, allt ifrån längre ingenjörsutbildningar till kortare KY-utbildningar som exempelvis maskinoperatörer och dylikt. Vi avsätter därmed stora resurser till såväl högre utbildning som Myndigheten för yrkeshögskolan. Av satsningen till den högre utbildningen allokerar vi resurser till Luleå tekniska universitet samt till Högskolan Dalarna, vilken är huvudman för högskoleutbildningarna i Bergsskolan i Filipstad. Syftet är att öka antalet utbildningsplatser med inriktning mot gruv- och mineralverksamhet. Yrkeshögskolan ges därtill ett särskilt uppdrag i syfte att kartlägga gruvnäringens behov och att prioritera utbildningar till denna.

De flesta människor vill ogärna pendla längre avstånd till sina arbeten. Det gäller i synnerhet småbarnsföräldrar. För att våra gruvkommuner ska kunna attrahera varaktig arbetskraft krävs fundamentala saker såsom bostäder och en fullgod kommunal service i övrigt, exempelvis dagisplatser. Med vår reformerade mineralersättning får kommunerna ett värde från gruvorna och därmed en ökad möjlighet att finansiera och erbjuda dessa och andra saker som människor efterfrågar och kan därigenom enklare attrahera varaktig arbetskraft.

7.3.3 Mineralersättningen

Den nuvarande mineralersättningen är konstruerad i en tid då den utländska konkurrensen inte var lika stark som idag. Den är heller inte kompatibel med synen på att politiken ska spela en aktiv roll inom gruvnäringen. Om staten inte har någon direkt ersättning för det värde som bryts ur en gruva kan man heller inte vänta sig att staten ska vara villig att ställa upp med finansiering av exempelvis järnvägar. Denna laissez-faire-inställning som alltför länge präglat svensk mineralpolitik måste brytas. Istället menar vi att det finns ett ömsesidigt intresse mellan stat och gruvnäring vad avser en reformering av mineralersättningen, syftandes till att möjliggöra en mer aktiv gruvpolitik.

Den enskilde markägaren kan idag, med rätta, känna sig något överkörd. Han eller hon har ringa möjligheter att ifrågasätta beviljandet av ett koncessionstillstånd och vidare prospektering, vilket oundvikligen kan upplevas som både stötande och störande. Dessvärre måste detta förhållande råda; vi kan inte ge den enskilda markägaren en total vetorätt när det gäller att bryta mineraler, som trots allt måste betraktas som våra gemensamma tillgångar. Däremot vill vi ge markägaren rätt till en större del av värdet på det som bryts, på det att den eventuella olägenhet som en prospektering faktiskt medför till fullo också kompenseras. Markägaren bör kompenseras bättre än vad som är fallet idag.

Att det skapas arbetstillfällen är givetvis positivt för alla parter. Samtidigt skapar det också ett ökat tryck på primärsektorn och den landstingskommunala sektorn och ett behov av ökad service. Detta gestaltar sig i form av ökad efterfrågan på bostäder, dagisplatser, sjukvård och allt annat som hör till det offentliga Sverige. Att kommuner och landsting kompenseras för denna ökade efterfrågan tycker vi är självklart, och vi kommer därmed att justera mineralersättningen så att även de erhåller ett värde av det som bryts.

Om staten överhuvudtaget ska ha möjlighet – och incitament – att bedriva en aktiv och gruvvänlig politik måste den även tillföras resurser för det ändamålet. Statens roll ska vara att bygga lämplig infrastruktur, att bedriva en aktiv utbildnings- och arbetsmarknadspolitik, en aktiv prospektering samt att skyndsamt behandla frågor om koncessionstillstånd och prospekteringsrättigheter med högt satta miljömål. Staten ska enligt Sverigedemokraternas mening erhålla ett tillräckligt stort värde av det som bryts i en gruva för att möjliggöra en aktiv gruvpolitik.

Sverigedemokraternas syn är att det finns ett ömsesidigt givande förhållande mellan det offentliga och gruvnäringen och att utmaningen inte ligger i att fördela värdet av det vi bryter utan att tillsammans få det att växa. Mineralersättningen ska spegla detta ömsesidiga förhållande.

Sverigedemokraterna reformerar således mineralersättningen på så vis att markägaren erhåller ersättning motsvarande 2 promille av marknadsvärdet av det som bryts, kommunen och landstinget 1,5 promille vardera samt staten 5 promille.

7.3.4 Sveriges geologiska undersökning och Bergsstaten

Sveriges geologiska undersökning (SGU) spelar en nyckelfunktion inom en aktiv gruvpolitik. Utöver att vara expertmyndighet för berg, jord och grundvatten vill Sverigedemokraterna ge SGU en mer proaktiv roll i själva prospekteringsarbetet, i likhet med de norska och finska motsvarigheterna. Vi tror att SGU, med deras unika spetskompetens, kan tillföra näringen väldigt mycket om myndigheten också får uppgiften att aktivt undersöka områden med troliga halter av värdefulla mineraler. Detta borde även kunna ske tillsammans med våra grannar Finland och Norge i syfte att få fram bättre geologisk information inom hela den fennoskandiska skölden, vilket SGU även föreslagit.⁵⁸ Såväl Finland som Norge anslår stora medel till geofysiska undersökningsprogram medan Sverige hamnar på efterkälken. Framtida gruvor kommer sannolikt ligga djupare än idag varför hög kompetens inom prospektering och gedigna undersökningsprogram är av stor vikt. Vi skjuter därmed till ytterligare medel till SGU för att de ska kunna ta sig an de nya arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt.

Även Bergsstaten spelar en nyckelroll i vår aktiva gruvpolitik. Sverigedemokraternas ambition är att Bergsstaten måste bli snabbare och mer effektiv i sin roll som koncessionstilldelare. Våra miljömål ska vara högt satta, och för att kvaliteten i Bergsstatens verksamhet inte ska bli lidande väljer vi att skjuta till erforderliga resurser. Ett långsamt förfarande vad avser tilldelning av tillstånd riskerar i värsta fall att potentiella investerare helt avstår från vad som redan är riskfyllda projekt, vilket innebär en förlust för hela samhället.

7.3.5 Nordiskt forskningscentrum

Sverige har av sin tradition som gruvnation en stark kompetens inom gruvnäringen. Denna kompetens är dock inte given för alltid utan vi måste kontinuerligt hävda vår position. Regeringen lämnar i detta avseende mycket övrigt att önska. Forskningen inom prospekteringsrelaterade ämnen har de senaste decennierna varit svårt eftersatt med följden att vår tidigare starka kompetens inom malmgeologi kraftigt försvagats. Vi har tillika enbart en professur inom området.⁵⁹

Sverigedemokraterna önskar anslå medel till ett nytt forskningscentrum för att flytta fram våra positioner inom mineralogi och geovetenskap. Då samtliga nordiska länder (Danmark huvudsakligen genom Grönland) är starka gruvnationer och de nordiska länderna har mycket gemensamt i de flesta avseenden är vår ambition att ett nytt forskningscentrum ska etableras inom ramen för ett gemensamt, nordiskt initiativ. Detta förutsätter såklart en vilja hos våra grannländer, men vår övertygelse är att vi blir mycket starka och konkurrenskraftiga om vi söker samordna våra forskningsresurser.

7.3.6 Uranbrytning

Sverigedemokraterna har en pragmatisk inställning till uranbrytning i Sverige. Det finns oerhörda värden i en eventuell framtida brytning av uran. De svenska urantillgångarna bedöms uppgå till 27 procent av Europas samlade urantillgångar.⁶⁰ Att sätta sig på tvären mot all brytning är därmed inte ansvarsfullt. Däremot respekterar vi det kommunala självstyret och yrkar på att den berörda kommunen ska ha fortsatt vetorätt när det gäller eventuell brytning. Vår bedömning är att kommunerna idag inte får del av värdet av en brytning och därmed har små incitament att öppna upp för det.

Under alla omständigheter vill vi att Sverige, fram till den dag vi träder ut ur Europeiska unionen, söker omförhandla det så kallade Euratomfördraget, vilket ger EU optionsrätt på ”speciella klyvbara material” och, ipso facto, lägger de samlade svenska urantillgångarna under Bryssels och EU:s överhöghet.

7.4 Forskning och utveckling

Den forskningsverksamhet som bedrivs på svenska universitet och högskolor är oerhört viktig för att landet ska kunna underhålla och återskapa den spetskompetens som är nödvändig för att skapa nya innovationer och få ny kunskap. Sverige ska vara en framträdande kunskapsnation och vi avser därför att utöka forskningsanslagen inom högskolorna och universiteten under den kommande budgetperioden. Vi ska ligga i framkant i områden som kärnfysik, genteknik, nanoteknik, informationsteknik, rymdteknik, mineralogi och geovetenskap.

Sverige är ett land vars välstånd i hög grad är byggt på vår goda innovationsförmåga, inte minst inom industrisektorn. Satsningar på forskning och utveckling är ett viktigt komplement till vår utbildningspolitik och ska tillsammans återupprätta Sverige som ett land vars stora konkurrensfördelar är innovativa och kunskapsbaserade sektorer snarare än låglönesektorer. Vi är fortfarande ett av de stora innovationsländerna, men utvecklingen går åt fel håll. Vårt folk saknar sällan idéer eller visioner men lider ofta brist på kapital för att förverkliga dessa. Detta leder i sin tur till att många potentiella arbetstillfällen aldrig skapas. Det strukturella problemet med brist på riskkapital i vårt land måste brytas. Sverigedemokraterna vill tillskjuta mer pengar till forskning och utveckling, men framförallt möjliggöra för innovatörer att lättare få tillgång till riskkapital för att på det sättet främja innovationsutvecklingen i vårt land.

Om Sverige åter ska bli ett land med världsledande konkurrenskraft i högteknologiska och avancerade sektorer kan vi inte endast förlita oss på att marknaden tillskjuter det efterfrågade kapitalet. Staten finansierar och driver redan grundforskning och privat forskning på olika plan. Vi ser det som en självklarhet att också öka anslagen till statlig forskning för att bredda och vitalisera redan befintlig forskning i landet. Även här ser vi en enhet bestående av utbildning, forskning, företagande och arbetsmarknad. Framförallt saknar de svenska småföretagen möjligheter att med rimliga motkrav söka riskkapital på den fria kapitalmarknaden, trots att det främst är hos mindre svenska företag, eller enskilda individer, som grunden till morgondagens stora innovationer finns. I många fall förverkligas aldrig idéerna, eller så köps de upp av redan stora och väletablerade företag, vilket leder till att konkurrenskraften snedvrids.

Sverigedemokraterna ser ett behov av en marknadskompletterande riskkapitalfond, där fonden prioriterar de företag som har små möjligheter att söka kapital på den ordinarie riskkapitalmarknaden. En ökad tillgång på riskkapital bedömer vi vara av yttersta vikt för att stärka landets konkurrenskraft. Vi föreslår en extra vinstutdelning från Vattenfall på upp till 5 miljarder kronor om året under förutsättning att vinstutrymmet finns. Pengarna går till den marknadskompletterande riskkapitalfonden. Det handlar inte om att staten ska agera riskkapitalister efter eget tycke och smak med svenska skattepengar. Det handlar snarare om att – där vi ser goda möjligheter till avkastning – också kunna bistå svenska småföretag med kapital som de behöver för att förverkliga idéer som vi bedömer har en god chans att växa till något betydligt större än just en idé. Fokus ska ligga på kunskapsintensiva branscher, vilket gör att vi stärker den svenska internationella konkurrenskraften på området.

Sverigedemokraterna ser en potential i att utveckla nationens kompetens i ett antal forskningsfält, och som särskilt intressanta betraktar vi områden såsom informationsteknik, kärnfysik, genteknik, nanoteknik, rymdteknik, mineralogi och geovetenskap. Inom dessa fält kommer många av framtidens innovationsutmaningar att ligga och vi kommer att se smärre revolutioner bland annat inom områdena hälsa och miljö. Sverige kan och bör vara med och konkurrera inom dessa fält.

Vi avsätter 1 000 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 4 000 miljoner kronor i syfte att stärka den svenska forskningen inom nämnda discipliner.

7.4.1 Informationsteknik

Sverige har sedan 90-talet varit bland de främsta länderna i världen när det gäller utveckling, kommersialisering och användning av it-baserade system. Detta är en position som gett Sverige konkurrensfördelar och som vi på intet vis bör överge eller ringakta. Snarare bör vi med varsamhet förvalta och vidareutveckla denna gynnsamma ställning.

Den svenska internetekonomin omsätter redan i dagsläget runt 7 procent av BNP och den andel som har it-lösningar som en fundamental del av sin verksamhet är flera gånger större.

Behovet av it-kompetens i samhället kommer att öka markant de kommande åren, och med tanke på de starka ekonomiska incitament som finns i branschen kommer detta till största del att tillgodoses av näringslivet.

7.4.2 Kärnfysik

Kärnfysik är idag en essentiell del av de många vetenskapliga framgångar som mänskligheten har fått skörda under 1900-talet. Många av de saker vi idag tar för givet har uppkommit tack vare de insikter som forskare har skaffat sig inom fältet under årens gång. Samtidigt har det gett människan möjligheten att utnyttja en av naturens starkaste krafter, vilket innebär stora möjligheter såväl som risker och utmaningar.

Kärnenergi är exempelvis i dagsläget en ofrånkomlig del av vår verklighet ur såväl negativa som positiva aspekter och skänker oss en klimatvänlig och prisvärd energiform. Djupare kunskap och insikter ger dock en större förmåga att hantera och kontrollera de risker som följer med brukandet av fissionskraft.

Med stigande oljepriser och diskussionerna kring hur människans förbrukning av fossila kolväten förändrar klimatet har efterfrågan på alternativa energiformer gjort kärnkraften mer aktuell än någonsin. Forskning i riktning mot säkrare såväl som mångdubbelt energieffektivare reaktorer är ett område som Sverige bör satsa på. Om Sverige ska ha möjlighet att vara en del i utvecklingen av nästa generation kärnkraft behöver vi bredda kunskaps- och kompetensbasen inom detta område.

7.4.3 Genteknik

Gentekniken har under de senaste årtiondena gett häpnadsväckande insikter i hur organismers dna och genetik fungerar. Dessa framsteg innebär stora möjligheter för framförallt sjukvårdsmässiga och medicinska ändamål, men kommer även att ha en stor inverkan på framtidens industri, exempelvis genom framställning av kemiska och biologiska produkter. Idag kan många av de ärftliga sjukdomar som för bara några år sedan ansågs obotliga med framgång behandlas med hjälp av genterapi.

De medicinska implikationerna som nämnts kommer att innebära stora positiva förändringar för sjukvården. Med hjälp av en större insikt i hur byggstenarna i dna interagerar kan läkare och forskare redan i dagsläget finna kunskap om hur man kan bota och undvika ett flertal av de svåraste sjukdomar och tillstånd vi kan drabbas av.

Gentekniken är också en viktig pusselbit för att minska människans påverkan på miljön och för att uppnå ett hållbart jordbruk. Med genteknikens hjälp kan man få fram nya miljöfrämjande grödor med en lång rad viktiga egenskaper. Idag finns både forskning om och tillämpning av nya egenskaper hos växter som kommer att revolutionera vår värld, så som bättre näringsutnyttjande, vilket gör att man kan gödsla mer effektivt och minska näringsläckage som annars leder till övergödning av sjöar och innanhav.

Vidare finns projekt för att få fram grödor som innehåller högre halter av viktiga näringsämnen samt nya näringsämnen som man annars bara kan få via till exempel fisk. I våra ambitioner att minska vårt beroende av fossil olja tror sig forskarna kunna skapa växter som kan producera produkter för kemikalieindustrin. Vidare kan man skräddarsy egenskaper som gör dem tåliga under ofördelaktiga förhållanden genom att de är bättre rustade mot torka, kyla och salt.

Sverige är redan idag världsledande på många av de områden som innefattas av gentekniken. Detta är en position vi bör sträva efter att behålla och utveckla både för att kunna utnyttja de omisskännliga fördelar detta kommer innebära för vårt samhälle i stort och för att studera och förebygga de faror som denna teknik kan medföra.

7.4.4 Nanoteknologi

Nanoteknologi är en av världens snabbast växande teknikformer vars vetenskapliga betydelse och kommersiella applikationer under de senaste åren varit så signifikanta att den i Sverige, som i nuläget är ett av teknikens mest framträdande utvecklingscentra, redan attraherat särskilt statligt stöd och engagemang. Dess framtida potential blir större och tydligare för varje år, men kommer samtidigt att innebära nya krav på kunskap och förståelse för ämnet.

Forskare menar på att nanoteknologi de kommande decennierna kommer att innebära en större förändring för mänskligheten än den industriella revolutionen, med potential att grundligt förbättra samtliga teknikformer som vi i dagsläget använder oss av. De sociala och ekonomiska möjligheterna i fråga om att ligga i framkanten av denna utveckling är enorma.

Den djupgående förändring som nanoteknologin kommer att innebära de kommande decennierna kommer sedermera att medföra stora utmaningar för vårt sociala, industriella och ekonomiska system, vilket kräver omfattande förberedelse såväl utbildningsmässigt som utvecklingsmässigt.

Detta kommer att kräva särskilda åtgärder från staten, såväl som från de organisationer och företag som är involverade i den nanoteknologiska sektorn. Därför är det viktigt att redan nu påbörja främjande investeringar, arbeten och diskussioner för att kunna stå på en stabil grund när världen går in i denna omvälvande fas.

7.4.5 Rymdforskning och rymdverksamhet

Regeringen har minskat anslagen till rymdforskningen, till nackdel för ett område med så många framtidsperspektiv och spinoff-effekter. Sverigedemokraterna vill återställa regeringens sparbeting när det gäller rymdforskningen genom att öka anslagen successivt med målet att svensk rymdforskning ska ligga i framkant.

Vid flera tillfällen under senare tid har Sveriges utskickade räddningspersonal haft problem med säker kommunikation inom krisberedskap som exempelvis vid katastrofhjälp, demokratistöd och försvarsinsatser. Speciellt vid internationella operationer där många länder deltar och där framförallt stora länder sätter in stora resurser uppstår ofta begränsningar i tillgången till befintliga satellitkommunikationssystem. Tydliga exempel på detta var kommunikationssvårigheterna vid tsunami- och Haitikatastroferna. Även i Sverige har myndigheterna svårt med robust kommunikation vid katastrofer.

Sverige har en lång tradition av avancerad rymdteknik och rymdsystem. Stora länder har systematiskt under de senaste åren efterfrågat samarbete med svensk rymdindustri för kostnads- och riskdelning när det gäller små satellitsystem som snabbt kan komplettera de behov som krisberedskapsmyndigheter ofta har. Inte minst är säkra och oberoende kommunikationslösningar vid katastrofsituationer hett efterfrågade.

Behovet av nationella och internationella kommunikationslösningar i kritiska situationer är tydligt för att Sverige ska stå bättre rustat i sin krisberedskap.

Mot den bakgrunden och med tanke på den höga teknologi- och systemkunskap som svensk industri besitter i kombination med möjligheten till samarbete med andra länder och senare export av produkter inom området, föreslår Sverigedemokraterna en stor satsning på rymdteknik och rymdsystem med ett säkerhetsperspektiv.

7.5 Energi

För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill Sverigedemokraterna föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushåll som näringsliv.

Det är viktigt för en nation att ha kontroll över sin egen energiförsörjning, men detta utesluter inte att energisystem kan delas och utvecklas genom samarbete mellan nationer i vårt närområde.

En hög grad av självförsörjning är dock att föredra för att säkerställa att vi uppnår målen med vår energipolitik. Sverigedemokraterna strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet och miljöansvar.

7.5.1 Energitillförsel

Tillgång till energi är en grundförutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla vårt välstånd. Näringslivets konkurrenskraft får inte försämras till följd av en osäker inhemsk energiprissituation och energiproduktion. Elpriserna måste sammantaget sänkas och kapaciteten för elproduktionen måste öka så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå.

Energieffektivisering är ett av flera områden som har en betydande potential och som måste utnyttjas. Den offentliga sektorn ska sträva efter en energieffektiv verksamhet, detta genom upphandling av ny och innovativ energieffektiv teknik inom alla led, från produktion till slutanvändning.

Sverigedemokraterna ser positivt på dagens konkurrensutsatta och öppna nordiska elmarknad, men detta kräver också att myndigheter bevakar eventuellt missbruk av exempelvis produktionsmonopol. Vi ställer oss negativa till en gemensam EU-elbörs.

I dagsläget står ett fåtal bolag för den klart största delen av elproduktionen i Sverige. Det finns därför skäl att fortlöpande granska och utvärdera den avreglering av elmarknaden som har skett. För att undvika undanträngningseffekter av mer kostnadseffektiva energislag och motverka ett bestående framtida högre elpris bör en utvärdering av elcertifikatsystemet genomföras.

Sverigedemokraterna eftersträvar en situation där Sverige har en elproduktion som klarar av efterfrågan och motverkar de pristoppar som riskerar att uppstå under vinterhalvåret.

Vattenfall bör förbli i statlig ägo och ska ha till sin främsta uppgift att förse svensk industri och svenska folket med tillförlitlig och prisvärd el. Vattenfall bör flytta fokus från expansion i utlandet till att värna den svenska elförsörjningen ur ett långsiktigt perspektiv. I detta värnande ingår bland annat ansvar för produktionsanläggningar och inte minst elnät. Vattenfall ska ha som mål att avveckla miljöskadlig kolkraft.

Sverigedemokraterna arbetar för att överbrygga politisk oenighet med målsättningen att marknaden ska vilja investera i långsiktigt hållbara energilösningar.

7.5.2 Kärnkraft

Kärnkraften står idag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid att utgöra grunden för svensk energiförsörjning. En nedläggning av svensk kärnkraft skulle utgöra ett direkt hot mot svensk basindustri och svensk ekonomi. Hushållen skulle dessutom riskera att bli drabbade av högre elpriser och ökad import av elektricitet som i många fall produceras med fossila energikällor.

Kärnkraftverken börjar dock bli ålderstigna och det finns ett stort behov av att ersätta befintliga reaktorer med nya. Sverigedemokraterna ser därför positivt på en satsning i form av forskning och utveckling av svensk kärnkraft. Vi vill satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjningssituation för i första hand Sverige. Gränsen på tio kärnkraftverk bör omprövas för att undvika överlappningsproblem mellan gamla och eventuella nya verk.

Statliga Vattenfall kan vara en av flera betydelsefulla aktörer när det gäller att ersätta befintliga kärnkraftsreaktorer och även bygga nya kärnkraftverk. För att stimulera byggandet och skapa incitament för att förnya reaktorer slopar vi den orättfärdiga effektskatten, vilken är en direkt straffskatt på kärnkraft och som inte utgår på övriga energislag. Ingen effektskatt kommer att utgå på reaktorer som installeras efter den 1 januari 2013. På lång sikt, när nuvarande reaktorer är utbytta, beräknas reformen kosta 1 600 miljoner kronor årligen.

7.5.3 Vindkraft

Sverigedemokraterna är inte negativa till vindkraften som energikälla, men vi ser inte hur vindkraften skulle kunna bli en del av baskraften då den inte kan bidra med konstant elproduktion eftersom effekten varierar utifrån rådande vindförhållanden.

En storskalig utbyggnad av vindkraften kommer att kräva en kostsam utbyggnad av såväl stamnät som regionnät samt skapa behov av en omfattande upprustning av landets befintliga vattenkraftverk för att denna ska kunna fungera som reglerkraft för stora mängder vindkraft.

Vindkraftverk bör företrädesvis placeras i glesbefolkade delar av landet. Om fastighetsägare drabbas av sänkt marknadsvärde till följd av en vindkraftsetablering bör de ersättas ekonomiskt av ägaren till vindkraftsparken. Stor hänsyn måste tas till den lokala opinionen samt till miljö- och naturintressen.

7.5.4 Vattenkraft

Vattenkraften är tillsammans med kärnkraften basen för vår elproduktion. Då vattenkraften är förhållandevis enkel att reglera används denna, till skillnad från kärnkraften, också som en reglerkraft vid snabba förändringar av efterfrågan eller ojämn försörjning från exempelvis vindkraft. Den storskaliga utbyggnaden av vattenkraften får ses som ett avslutat kapitel. Det finns dock en viss potential i effektivisering av befintliga anläggningar. Sverigedemokraterna vill dock skydda de orörda nationalälvarna från utbyggnad av vattenkraft.

Det är av största vikt att landets befintliga vattenkraftsstationer underhålls och moderniseras. Många av de äldre stationerna har stått verksamma sedan mitten av 1900-talet och är idag i stort behov av renovering. Sverigedemokraterna anser att statliga Vattenfall därför bör lägga större vikt vid underhåll och modernisering av sina befintliga produktionsanläggningar för att därmed bidra till att trygga landets elförsörjning på lång sikt. Vid modernisering och underhåll av produktionsanläggningar ska stor hänsyn tas till närmiljö och den biologiska mångfalden.

7.5.5 Biobränslen och nya energikällor

Idag är biobränslen en stor och växande resurs för produktion av värme och elektricitet. Biobränslen är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Det är dock viktigt att skog och mark brukas på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Det finns en stor potential i en förädling av dagens biobränslen, så att de på sikt kan ersätta behovet av importerad olja och gas inom såväl transportsektorn som inom industrin.

Som ett led i vår ambition att ta Sverige ur oljeberoendet samt för att utveckla den inhemska energiindustrin väljer vi att ta ansvar och avsätta resurser till en satsning på forskning, utveckling och innovation inom biobränslen och på vidareutveckling av skogsråvara.

Det finns en rad nya energikällor som har stor utvecklingspotential varav vågkraften är en. På senare tid har det gjorts stora tekniska framsteg och potentialen bedöms vara stor. Sverigedemokraterna vill därför stötta forskning, innovation och utveckling inom vågkraft.

7.5.6 Sänkt elskatt

Elpriset består idag till stor del av diverse skatter och moms. Vi ser ett behov av att sänka dessa skatter. Elpriserna måste sammantaget sänkas så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå.

Ambitionen är att sänka elskatten med 10 öre per kWh till 2014, vilket för en villa med en förbrukning på ca 25 000 kW per år skulle ge en besparing på drygt 200 kronor per månad.

Vi avsätter 5 000 miljoner kronor årligen från 2016 för att sänka elpriserna.

7.6 Bostäder

Sverigedemokraternas mål för området bostadsmarknad är att skapa förutsättningar för välplanerat, energieffektivt och hållbart bostadsbyggande för både ung och gammal.

7.6.1 Andrahandsuthyrning

Sverigedemokraterna vill göra det skattefritt att hyra ut del av bostaden men också skattebefria andrahandsuthyrningen och göra reglerna för denna typ av uthyrning mer flexibla. Det ska inte vara möjligt för andrahandshyresgäster att anmäla och erhålla skadestånd retroaktivt.

Den statsfinansiella kostnaden blir liten för dessa förändringar och det blir ett lågt pris att betala för att på kort tid lösgöra ett stort antal bostäder för unga och studenter. Dessa tvingas för närvarande ofta tacka nej till arbete eller utbildningsplats då de inte hittar ett boende. Mycket talar för att dessa boendemöjligheter skulle kunna uppstå just i storstadsregionerna där bostadsbristen är som störst. De samhällsekonomiska vinsterna skulle bli stora om vår bostadsyta nyttjades på ett mer effektivt sätt.

Vi avsätter 400 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 1 600 miljoner kronor för att underlätta andrahandsuthyrning.⁶¹

7.6.2 Studentbostäder

Sverigedemokraterna anser att det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem, vilket man gör undantag för i fastighetstaxeringslagen, med slopad fastighetsavgift som följd. Vi vill avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder.

Vi vill förenkla byggnormerna för att göra det billigare att bygga fastigheter. Främst är det hissnormen och andra normer på studentlägenheter som vi vill förändra så att det smidigare och billigare ska gå att producera studentlägenheter.

Vi avsätter 114 miljoner kronor 2013, 119 miljoner kronor 2014, 125 miljoner kronor 2015 och 131 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 489 miljoner kronor för att stimulera byggandet av studentbostäder.⁶²

7.6.3 Miljonprogrammen

Byggandet i Sverige börjar åter ta fart och därför vill Sverigedemokraterna ge riktade anslag inom området bostadsmarknad med stöd i form av garantiprogram för upprustning och omstrukturering av utanförskapsområden då dessa har blivit ett stort samhällsproblem.

Sverigedemokraterna menar i grunden att fastighetsägarna och kommunerna bör ta ett gemensamt ansvar för upprustningen av miljonprogrammen. Tyvärr präglas miljonprogrammen idag av ett omfattande utanförskap. Större insatser måste göras för att det som idag är utanförskapsområden åter kan bli en del av samhället.

Vi menar att staten i det akuta läge som nu råder måste vidta åtgärder. Det som varit avgörande för vårt lands välstånd är våra gemensamma värderingar, jämställdheten samt respekten för varandra och våra lagar. På flera håll i Sverige finns bostadsområden där våra svenska värderingar inte längre är normgivande. Bostäderna i miljonprogrammen kännetecknas av en hög andel invandrare som står utanför arbetsmarknaden och är fast i bidragsberoende.

Det finns ett stort behov av upprustning och omstrukturering av miljonprogrammets flerbostadshus. Allt pekar på att det behövs betydligt mer genomgripande reformer och en i grunden annan politik för att vända den negativa utvecklingen i våra segregerade bostadsområden.

Eftersom alla upprustningsåtgärder inom dessa områden inte alltid är företagsekonomiskt motiverade finns det ett motiv för staten i detta läge att bidra till att finna finansieringslösningar. Vi sverigedemokrater menar dock att en större samhällsinsats för att rusta upp miljonprogramsområdena absolut måste vara förenat med en övergång till en ansvarsfullare politik. I annat fall kommer miljardrullningen och kapitalförstöringen aldrig att ta slut. Vi föreslår därför ett anslag uppdelat i två delar, en del till ett garantiprogram och en del för att rusta upp miljonprogrammen.

Sverigedemokraterna anser i grunden att byggsubventioner driver upp byggpriserna och snedvrider konkurrensen och ser anslaget som en tillfällig, akut åtgärd. Därför vill vi fördela anslaget på 5 år, detta för att på så sätt lyckas lösa de värsta problemen och för att låta andra åtgärder få effekt.

Vi vill skapa en långsiktig och hållbar lösning vad gäller upprustningsbehov och underhåll för bostadsbestånden i vårt land. Sverigedemokraterna vill införa skattefria underhållsfonder.

Vi avsätter 140 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 560 miljoner kronor för att stimulera upprustning av miljonprogrammen.

7.6.4 Bostadsbyggande och bostadspolitik

Sverigedemokraterna anser att en viktig och nödvändig åtgärd är att EBO-lagen rivs upp så att asylsökande under tiden deras ansökan prövas ska kunna anvisas en lämplig bostadsort för att inte öka belastningen i redan utsatta bostadsorter.

Andra viktiga åtgärder är att samordna den kommunala bostadsplaneringen på regional nivå samt att ta bort möjligheten för kommunerna att upprätta egna byggnormer.

7.7 Jord- och skogsbruk

7.7.1 Ett hållbart jordbruk och en levande landsbygd

Lönsamhetssituationen är för många lantbrukare ansträngd. Detta gäller framför allt för landets grisbönder som av olika skäl har väldiga problem med lönsamheten varpå grisgårdarna avvecklas i en oroande hög takt. Sverigedemokraterna ser stora egenvärden i en inhemsk livsmedelsproduktion och anslår därför medel för att öka näringens lönsamhet. Konkreta förslag som vi både tidigare och fortsättningsvis kommer att driva är djurvälfärdsersättning och höjd återbetalning av koldioxidskatten för skogs- och jordbruksmaskiner.

7.7.2 Djurvälfärdsersättning

Sverigedemokraternas anslag för djurvälfärdsersättning riktar sig i nuläget endast till grisbönderna på grund av den svåra situation som råder i denna sektor, men ambitionen är att alla svenska djurhållande bönder på sikt ska få en viss ersättning för de merkostnader som uppstår i och med Sveriges högre krav på djurskydd och djurvälfärd jämfört med andra länder inom EU. Enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har Svenska grisproducenter en merkostnad på nära 4 kronor per kilo griskött jämfört med Tyskland på grund av det svenska djurskyddet.⁶³ Jordbruksverket uppger i sin analys en merkostnad på ca 1,40 kronor per kilo griskött jämfört med Danmark.⁶⁴

Sverigedemokraterna avser att reducera dessa skillnader. Regeringen har via Landsbygdsprogrammet skjutit till 90 miljoner kronor per år till en djurvälfärdsersättning riktad till smågrisproducenter och beräknat på antalet suggor. Omräknat blir detta, förvisso välmenande, tillskott till branschen ganska modest per kg producerat griskött. Vi menar att detta tillskott är alltför litet för att nå signifikant effekt och yrkar således på att öka det samtidigt som vi menar att incitamentsstrukturerna för resurseffektivitet och en bättre djurvälfärd bäst utformas genom att rikta bidraget till slaktfärdiga grisar.

Vi avsätter 150 miljoner kronor 2013, 250 miljoner kronor 2014, 300 miljoner kronor 2015 och 350 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 1 050 miljoner kronor för att höja djurvälfärdsersättningen.

7.7.3 Höjd återbetalning av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner

Regeringen har sedan tidigare beslutat att fram till 2015 stegvis minska återbetalningen av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner från 2,10 kronor per liter till 0,90 kronor per liter. Regeringen har även beslutat att generellt höja energiskatten på dieselolja med 0,20 kronor per liter.⁶⁵ Dessa kostnadspåslag kommer under en femårsperiod att ackumulera en merkostnad på mer än en halv miljard kronor per år för jord- och skogsbrukssektorn. Sverigedemokraterna har konstaterat att Sverige redan idag ligger i den absoluta toppen i Europa gällande skatt på diesel inom jordbruket.⁶⁶ Därför har vi en vilja att, i motsats till regeringen, försöka möta de europeiska nivåerna, och vi föreslår därför att återbetalningen av koldioxidskatten höjs och motsätter oss samtidigt de planerade höjningarna av skatten.

Vi avsätter 200 miljoner kronor 2013, 370 miljoner kronor 2014, 691 miljoner kronor 2015 och 691 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 1 952 miljoner kronor för att höja återbetalningen av koldioxidskatt för jord- och skogsbruksmaskiner.

7.7.4 En ren och grönskande natur

Situationen i vårt innanhav är alarmerande. Döda bottnar, utfiskning, kraftig algblomning samt olje- och giftutsläpp hotar såväl livet i havet som, i förlängningen, hälsan för oss människor. Utvecklingen är dessvärre lika snabb som ohållbar, varför Sverigedemokraterna anser att Östersjöproblematiken måste ges en stor prioritet. Trots att vatten är källan till allt liv är respekten för det livsviktiga vattnet i många fall undermålig.

Sverigedemokraterna kräver därför kraftigt skärpta straff för de fartyg som rengör sina tankar och sköljer ut avfallet i havet. För att minska problemet bör även Sverige samarbeta med övriga Östersjöländer om en intensifierad kustbevakning. Dessutom är det av oerhörd vikt att de många tusentals dumpade gifttunnorna på Östersjöns botten snarast möjligt tas om hand. Sverigedemokraterna prioriterar detta arbetet och vill tillskjuta medel för att återställa och sanera de förorenade områdena.

Vi avsätter 100 miljoner kronor 2013, 200 miljoner kronor 2014, 300 miljoner kronor 2015 samt 400 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden satsar vi 1 000 miljoner kronor för att minska föroreningarna i Östersjön.

7.7.5 Ett starkare djurskydd

Att arbeta med djur och hantera brott mot djurskyddslagen kräver ofta både resurser och en särskild kompetens som tyvärr ofta saknas inom den ordinarie polisorganisationen i dag. För att effektivisera arbetet med brott mot djurskyddslagen och understryka hur allvarligt samhället ser på denna typ av brott föreslår Sverigedemokraterna att Sverige i likhet med flera andra länder inrättar en särskild djurpolis.

För att inte värdet av den svenska djurskyddslagstiftningen ska undermineras och för att inte en inhuman djurhållning i andra länder ska kunna utvecklas till en konkurrensfördel vill Sverigedemokraterna förbjuda import av varor som strider mot intentionerna med den svenska djurskyddslagstiftningen och som framställts genom att utsätta djur för svårt och onödigt lidande. Exempel på varor som skulle kunna bli föremål för ett sådant importförbud är köttprodukter från djur som avblodats utan bedövning, kinesiska pälsverk och gåslever. Som ytterligare ett led i att stärka djurskyddet anslår Sverigedemokraterna även ökade medel till länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Det är dock angeläget att skötsamma bönder inte känner sig trakasserade av vad som kan uppfattas som tjänstemän som saknar relevant kompetens för jordbruket.

Vi avsätter 45 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 180 miljoner kronor för att stärka länsstyrelsernas djurskyddskontroller.

8 Trygghet

Alla söker vi efter trygghet i vardagen. Vare sig det rör sig om fysisk, ekonomisk eller social trygghet så vill vi veta att vi har något att falla tillbaka på om något går snett. Ett brottsoffer ska inte själv behöva ta upp jakten på sin förövare utan kunna lita på att samhället med kraft bistår i strävan att söka upprättelse.

Arbetaren vars fabrik läggs ned eller tjänstemannen vars avdelning blir varslad ska inte behöva lämna hus och hem utan kunna falla tillbaka på ett trygghetssystem som garanterar en dräglig tillvaro.

En nybliven tonårsmamma, där pappan undflytt sitt ansvar, ska inte lämnas ensam; samhället runt omkring ska finnas där för att lyssna, hjälpa och stödja. Vi behöver även nationell trygghet – en förvissning om att vi svenskar är ett självständigt folk, fria att forma vårt rike och att tillsammans utmejsla vår framtid.

8.1 Sammanfattning

I detta kapitel beskriver vi våra ambitioner att öka tryggheten. Vi stärker den nationella tryggheten genom satsningar på försvar och säkerhet, vi stärker den fysiska tryggheten genom ökade anslag till brottsbekämpning och vi stärker den ekonomiska och sociala tryggheten genom ett flertal reformer och ökade anslag.

Vi avsätter 9 144 miljoner kronor 2013, 12 096 miljoner kronor 2014, 14 199 miljoner kronor 2015 och 16 314 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 51 753 miljoner kronor för att stärka tryggheten.

8.1.1 Nationell trygghet

Sverigedemokraterna menar att det är statens kärnuppgift att värna vår frihet och att hävda vår territoriella integritet och vi anslår kraftigt ökade medel till Försvarsmakten. Våra satsningar involverar att återinföra värnplikten, uppgradera JAS till E/F-modellen samt införskaffa flera plan, utöka anslagen till förbandsverksamheten samt utöka anslagen till anskaffning av materiel och vapensystem.

8.1.2 Fysisk trygghet

Sverigedemokraterna menar tillika att det är statens kärnuppgift att garantera medborgarnas fysiska trygghet. Vi satsar därmed kraftigt inom rättsväsendet och ökar anslagen till polismakten, Kriminalvården, domstolsväsendet, Åklagarmyndigheten samt Brottsoffermyndigheten.

8.1.3 Ekonomisk trygghet

Sverigedemokraterna fokuserar även på den ekonomiska tryggheten genom att reformera arbetslöshetsförsäkringen. Vi höjer taket till 900 kronor per dag, vi inför möjligheten att under de 100 första dagarna av arbetslöshet söka arbeten inom sitt geografiska område samt inom sitt kompetensområde och vi förbättrar villkoren för deltidsarbetslösa på så vis att de får rätt till 300 dagars a-kassa mot dagens 75 dagar.

8.1.4 Social trygghet

Sverigedemokraterna ser med oro på hur människor hänvisas mellan olika myndigheter och alltför ofta hamnar mellan stolarna. Arbetsförmedlingen hänvisar folk till Försäkringskassan med motiveringen att de är för sjuka att jobba, medan Försäkringskassan gör samma sak fast tvärtom. Kvar blir den sjuke som bedömts som arbetsför, tillsammans med den arbetsföre som bedömts som sjuk. Sverigedemokraterna yrkar på en sammanslagning av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, för att öka tryggheten för den enskilde.

Sverigedemokraterna vill även stärka bostadsbidraget för ensamstående, underhållsstödet, graviditetspenningen och föräldrapenningen.

Vi avsätter 850 miljoner kronor 2013, 1 050 miljoner kronor 2014, 1 250 miljoner kronor 2015 och 1 450 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 4 600 miljoner kronor för att stärka tryggheten för familjer och barn.

8.2 Självständighet

Själva grunden i att kunna skapa ett tryggt samhälle är att kunna styra sitt samhälle efter egna preferenser och behov – att vara herrar i sitt eget hus. Sverigedemokraternas grundläggande utgångspunkt i all politik är att Sverige ska vara en självständig nation. All offentlig makt utgår från folket.

Sverigedemokraterna anser att dagens EU-medlemskap saknar demokratisk legitimitet då unionen, tvärtemot vad svenskarna röstat för i folkomröstningar, har utvecklats till något som allt mer tar formen av en överstatlig federation. Vår långsiktiga målsättning är att Sverige ska lämna EU.

Den budgetära effekten av att träda ut ur EU motsvarar en bruttobesparing på omkring 35 000 miljoner kronor årligen och under en fyraårig budgetperiod således 140 000 miljoner kronor. Detta utrymme kan vi dock inte skapa under innevarande budgetperiod emedan en process för att lämna EU kommer att ta längre tid än så.

8.3 Kultur, identitet och sammanhållning

Sverigedemokraterna gör i och med denna budget en offensiv satsning på områdena kultur och idrott.

Sverigedemokraterna menar att det finns en intim koppling mellan förekomsten av en gemensam kultur, en gemensam identitet och inre solidaritet och social tillit i samhället. Att bevara och levandegöra det svenska kulturarvet blir i det perspektivet en av de mest angelägna politiska frågorna. Detta är bakgrunden till att Sverigedemokraterna under de kommande åren vill se betydande satsningar på såväl det materiella som det immateriella kulturarvet.

Bland de mer betydande satsningarna på kulturarvet kan nämnas bland annat det ökade stödet till kulturarvsinstitutionerna, inrättandet av en statlig kulturarvsfond, införandet av ett kulturarvs-ROT vid restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, ökade satsningar på bevarandet och levandegörandet av det maritima och det kyrkliga kulturarvet samt förstärkandet av kulturarvslyftet.

Parallellt med de ökade satsningarna på det svenska kulturarvet vill vi, bortsett från stödet till de nationella minoriteterna, se en avveckling av den samhällssplittrande, mångkulturalistiska kulturpolitiken. Våra satsningar finansieras också delvis genom att vi i förhållande till regeringen är något mer återhållsamma med skattesubventionering av samtidskonst och samtidskonstnärer.

Trots att insatser gjorts och görs för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade inom kultursektorn så är det fortfarande en lång väg kvar innan personer med funktionsnedsättning kan sägas ha samma tillgång till kulturlivet som övriga medborgare. Sverigedemokraternas uppfattning är att arbetet med att förbättra attityder, undanröja fysiska hinder samt med att implementera nya tekniska lösningar och arbetsmetoder behöver skyndas på och kvalitetssäkras.

Kulturens positiva inverkan på hälsan och den upplevda livskvaliteten är numera rikligt dokumenterad. Sverigedemokraterna vill mot bakgrund av detta att fler grupper ska få tillgång till kulturlivet. Genom att utöka Skapande skola-satsningen till att även omfatta förskolan vill vi ge alla mindre barn, oavsett familjebakgrund, en möjlighet att utveckla sin kreativitet och att få ta del av såväl kvalitativ som bred barnkultur.

Just hälsoaspekten är också en av de avgörande orsakerna till att vi vill permanenta och kraftigt utöka stödet till kultur och idrott för äldre.

Att upprätthålla såväl bredd som spets inom den svenska idrottsrörelsen är mycket viktigt eftersom de förutsätter varandra. Till skillnad från regeringen väljer vi att ge fortsatt stöd till den elitsatsning som syftar till att stärka den svenska idrottens internationella konkurrenskraft och ge oss nya framgångsrika idrottsstjärnor och förebilder som kan locka fler barn och ungdomar till idrottsrörelsen.

Att stödet till idrotten inte räknas upp enligt pris- och löneomräkning (PLO) innebär i praktiken att anslaget gradvis urholkas för varje år, vilket i förlängningen riskerar att drabba idrottsrörelsens basverksamhet och barn- och ungdomsidrotten. För att undvika detta utökar Sverigedemokraterna idrottens basstöd årligen, i förhållande till regeringen.

Vi avsätter 288 miljoner kronor 2013, 308 miljoner kronor 2014, 328 miljoner kronor 2015 och 348 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 1 271 miljoner kronor för att stärka svensk kultur och idrott.

8.4 Nationell trygghet

8.4.1 Försvarets uppgifter

Det militära försvaret ska genomföra de insatser som riksdag och regering beslutat eller som i övrigt följer av Försvarsmaktens uppgifter. Försvarsmakten ska lösa följande uppgifter:

Sverigedemokraterna yrkar på att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 utnyttja en kredit på högst 50 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret om det råder krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

8.4.2 Försvarspolitikens inriktning

8.4.2.1 Internationella samarbeten

Det finns inte tillräckliga skäl att vi ska ansluta oss till Nato. Nato har förvisso historiskt löst många svåra uppgifter, inte minst har man besegrat det kommunistiska Sovjet genom kapprustning. Sverige har dock sedan andra världskriget spelat en faktisk roll som en alliansfri, militärt stark, fredsbevarande nation.

Sveriges försvarspolitik ska fokusera på försvaret av Sverige. Genom att stärka vårt eget försvar, genom att fullt ut verka för ett nordiskt försvarssamarbete och genom partnerskapet för fred med Nato tar Sverige sitt säkerhetspolitiska ansvar. När Sverige återfått ett existensförsvar så är det rimligt att Sverige åter bidrar med militärt bistånd i fredsskapande och fredsbevarande insatser med FN-mandat bakom. Det är en balanserad inställning långt från både isolationism och förlorad självständighet.

Försvarsmakten ska inte delta i Nordic Battle Group. Sverige ska inte heller utlova ensidiga solidaritetsgarantier.

I Sveriges partnerskap med Nato bör det finnas konkreta planer för såväl vilket bistånd Sverige ska lämna vid angrepp mot ett eller flera Natoländer som lika konkreta planer över den hjälp vi kan vänta av Nato vid angrepp på Sverige. För att kunna avtala och skapa ett konkret partnerskap med Nato måste Sverige äga en militär kapacitet som är avsevärt mer utvecklad än den nuvarande.

8.4.2.2 Dimensionering av existensförsvaret

Den dagsaktuella hotbilden är inte den viktigaste utgångspunkten när vi bedömer vårt behov av militärt försvar. Hotbilden kan snabbt förändras, däremot kan vi inte snabbt återta acceptabel försvarsförmåga. Faktiska styrkeförhållanden och värstafallscenarier måste vara underlag för vårt behov av militärt försvar.

Sverige bör efter en förstärkning av försvaret ha ett balanserat försvar med sådan styrka och sammansättning att det skapar en så hög tröskeleffekt att detta i det längsta avhåller en presumtiv angripare från anfall.

Det moderna militära försvaret är beroende av högteknologiska system för att skapa ett starkt skalskydd och därigenom avskräcka från fientligheter och påtryckningar, men det är samtidigt fortfarande beroende av folkets försvarsvilja och den enskilda soldatens mod och beslutsamhet. En stärkt försvarsvilja och en förankring av försvaret hos folket uppnås främst genom värnpliktsutbildning och starka frivilligorganisationer.

8.4.2.3 Värnplikten

En återinförd värnplikt är nödvändig för att på ett trovärdigt sätt nå upp till den kvantitet förband som är nödvändig för försvaret av Sverige. Cirka 7 000 värnpliktiga bör utbildas i grundläggande militär utbildning (GMU) och cirka hälften av dessa utbildas vidare för krigsplacering i brigaderna. I och med återaktiverandet av värnplikten återgår armén till ett system med fredsorganisation och krigsorganisation. Anställda och kontrakterade är lika många som i regeringens förslag.

Årliga övningar i brigader är helt avgörande för att uppnå politisk vilja, dvs. användbara, tillgängliga, väl samövade fältförband för nationella och internationella uppgifter. Ett nytt system för krigsförbandsövningar (KFÖ) bör införas där varje brigad tränas vart sjätte år.

8.4.3 Försvarets finansiering och materielförsörjning

8.4.3.1 Finansiering

I början av 1980-talet var försvarets andel av BNP 2,9 procent för att sedan sjunka till dagens 1,2 procent. De minskade försvarsanslagen och stora omställningskostnader i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsförsvar har gjort att den svenska förmågan till territoriellt försvar idag på allvar kan ifrågasättas. För att garantera rikets säkerhet måste nedrustningspolitiken få ett slut.

8.4.3.2 Försvarsindustristrategi

I dag har tyvärr många av de svenska försvarsindustrierna utländska ägare, men fortfarande har det stor ekonomisk betydelse för Sverige att industrierna utvecklar och producerar materiel i landet. Det har även en strategisk betydelse för försvaret.

En försvarsindustristrategi bör upprättas där vi tydligt definierar våra säkerhetspolitiska intressen kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel, och en svensk myndighet som upphandlar försvarsmateriel bör använda undantagsregeln i artikel 346 i EUF-fördraget på liknande sätt som andra medlemsländer som har viktig försvarsindustri.

Vidare bör Sverige återta kravet på s.k. offset (motköp) i syfte att gynna svenska små och mellanstora företag (SME-företag). Svenska myndigheter bör tilldela underleverantörer en god andel av kontrakten i syfte att ekonomiskt gynna viktiga innovationsföretag enligt rätten att göra så i artikel 21 punkt 4 i försvarsupphandlingsdirektivet.

Statligt finansierad forskning och utveckling (FoU) är väldigt viktig för försvarsindustrin och bör koncentreras mot områden där vår industri är framgångsrik. De produkter vår försvarsindustri ska konkurrera mot på världsmarknaden är så gott som uteslutande initierade med statliga FoU-anslag.

Försvarsindustrin berör cirka 30 000 jobb och sysselsätter indirekt cirka 100 000 människor. Gripen, robotar, luftvärn, u-båtar och korvetter samt rymdteknik med kommande militär tillämpning visar att de svenska vapensmedjorna inte bara har stolta anor utan även en framtid om regering och riksdag sköter frågor om upphandling och FoU klokt.

När vi köper svensk försvarsmateriel som är producerat med högteknologi så sker en stark ekonomisk återkoppling i samhällsekonomin. Möjligheten till kommande exportordrar för Gripen E/F är exempelvis stor, och Gripen är i högsta grad en tillväxtpolitisk fråga. Exempelvis har det beräknats att de totala nettovinsterna för Gripenprojektet är 2,6 gånger högre än kostnaderna.⁶⁷

8.4.4 Armén

Armén bör bestå av såväl rörliga fältförband som territorialförsvarsförband.

En fältarmé med samövade brigader är oundgänglig om Sverige ska kunna försvaras. Med befintliga anläggningar, materiel, yrkesofficerare och kontrakterade kan en och en halv mekaniserad brigad sättas upp. Ytterligare brigader bör sättas upp successivt när försvarsförmågan återtas med målet att år 2022 ha sex mekaniserade brigader. Bemanning av dessa måste i så fall ske med en blandning av kontrakterad och värnpliktig personal.

Territorialförsvarsförband skapas ur de nationella skyddsstyrkorna/hemvärnet och kan utgöras av lokalt rekryterade värnpliktiga och frivilliga soldater med minst GMU och kort mobiliseringstid.

8.4.5 Marinen

Marinen har ett behov av såväl en förstärkt regional indelning som förnyade materielsystem på sikt. Vi föreslår därför att Marinbas öst (Berga), Marinbas väst (Göteborg) samt Härnösand och Fårösunds marindetachement bör sättas upp.

Marinbas öst (Berga) bör sättas upp för att utbilda till kustartilleribrigader. Kustartilleribrigaderna bygger på värnplikt och dubbel organisation (freds-/krigsorg.) medan övriga marinen bygger på anställda och kontrakterade.

8.4.6 Flygvapnet

Jämte Skaraborgs flygflottilj (F7 Såtenäs), Blekinge flygflottilj (F17 Kallinge) och Norrbottens flygflottilj (F21 Luleå) bör Upplands flygflottilj (F16 Uppsala) sättas upp. Flygvapnet bygger på anställda och kontrakterade. Bas 90-systemet bör återskapas. Skydd genom spridning är kostnadseffektivt och ger ett stort strategiskt värde.

Sverigedemokraternas uppfattning är att anskaffning av 100 JAS 39 Gripen E/F ska förberedas inom snarast möjliga och rimliga tid. En utveckling av flygvapnets kapacitet är nödvändig för att kunna möta den nivå som andra flygvapen i vårt närområde kommer att ha om några år.

8.4.7 Försvarets stödresurser

Försvarets radioanstalt (FRA) är i tider av nya hotbilder och ökad terrorism en första försvarslinje, och det är viktigt att FRA har möjlighet att teknikutveckla för att kunna upptäcka utländska förhållanden som utgör ett hot mot vår nation eller mot enskilda svenska medborgare.

Försvarsunderrättelsedomstolen och statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet ska garantera att den personliga integriteten inte hotas på ett orimligt sätt när signalspaningen söker nya metoder att fånga säkerhetshot.

Försvaret och Försvarets materielverk är i behov av forskningsbaserad kunskap. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är därför nödvändigt för en självständig utveckling av vår försvars- och säkerhetspolitik.

8.4.8 Krisberedskapspolitikens inriktning

Den svenska modellen där bestämda myndigheter har krisberedskap på sitt verksamhetsområde och där regeringen har nationellt områdesansvar, länsstyrelserna regionalt och kommunerna lokalt områdesansvar är en effektiv modell. Jämte områdesansvaret finns sektorsansvar. Det är viktigt att myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) utredande och samordnande roll inte tar över den som de faktiska utförarna av krisberedskap och krishantering har.

Försvarsmakten bör upprätthålla en tätare kontakt med det civila, regionala och kommunala områdesansvaret.

8.4.9 Elsäkerhetsmyndigheten

Olika elkraftskonsumenter är olika beroende av säker el. För samhällsviktig verksamhet kan oacceptabla konsekvenser uppstå snabbt vid elavbrott. Med hjälp av modern styrteknik kan olika användare sättas i prioriteringsordning vid brist på el. Forskning visar att särskilda reservkraftnät med viss radie är kostnadseffektiva när det finns flera samhällsviktiga verksamheter nära varandra. Regeringen bör utreda reglering och planering av särskilda reservkraftnät i våra residensstäder.

8.5 Fysisk trygghet

Sverigedemokraterna menar att det är statens kärnuppgift att upprätthålla lagen och därigenom garantera medborgarna trygghet och säkerhet. Brottsoffers och potentiella brottsoffers intressen måste sättas före brottslingarnas. I dagens samhälle har dock vård- och rehabiliteringstanken fått en alltför dominerande ställning i den kriminalpolitiska debatten. Sverigedemokraterna anser att detta är fel sätt att angripa problematiken på.

För oss står det klart att om respekten för lag och ordning ska upprätthållas måste grov brottslighet straffas hårt och rättvist. Detta markerar att samhället sätter laglydiga medborgares intressen i första rummet. Det är för oss också en självklarhet att straffen alltid ska stå i samklang med den allmänna rättsuppfattningen. Sverigedemokraterna föreslår omfattande reformer för att komma till rätta med den utveckling som sker i dagens Sverige.

8.5.1 Ideologiska överväganden

Kriminellas perspektiv har under de senaste decennierna allt mer kommit att få stå över den allmänna rättsuppfattningen. Ett straff har reducerats till vård samtidigt som fokus har flyttats från brottsoffer och samhällets bästa till brottslingens perspektiv. Sociologin har getts alltför stort fokus och genom detta urskuldat grova brottslingar utifrån uppväxt, socioekonomiska förhållanden samt olika psykosociala omständigheter.

Rättvisa handlar om upprättelse för brottsoffret, om skydd mot fortsatt brottslighet och om ett samhälle som tydligt markerar mot dem som skadar andra. Sverigedemokraterna ser inget motsatsförhållande mellan att å ena sidan värna brottsoffren och de laglydiga medborgarna, å andra sidan vårda och återanpassa dömda brottslingar. Sverigedemokraterna är anhängare av den absoluta straffrätten och ställer upp tre mycket tydliga principer:

8.5.2 Trygghet för individen

8.5.2.1 Statlig garanti för skadestånd till brottsoffer

Idag kan en person som döms för ett brott dömas att betala skadestånd till brottsoffret. Dock finns ett stort problem i det att brottsoffret själv, med Kronofogdemyndighetens hjälp, måste kräva gärningsmannen på det utdömda beloppet.

Om gärningsmannen inte betalar är det upp till offret att vända sig till sitt försäkringsbolag i ett försök att få ersättning. Fungerar inte detta ska brottsoffret själv ta kontakt med Brottsoffermyndigheten. Här ska offret skriftligen ansöka om att få det som kallas brottsskadeersättning, vilket kan skilja sig från det skadestånd personen i fråga blivit tilldömd.

Denna procedur, där offret återigen måste förklara sig och vädja till gärningsmannen, utgör ytterligare en förnedring och ett ifrågasättande av offret. Dessutom finns ingen garanti för att offret får den ersättning som en domstol en gång beslutat.

Sverigedemokraterna vill istället se ett system där staten betalar ut det utdömda skadeståndet till brottsoffret och därefter kräver in pengarna från gärningsmannen. Detta skulle innebära att offret så snart domslutet vunnit laga kraft får sitt skadestånd, samtidigt som staten tar hand om vidare behandling och kontakt med gärningsmannen.

Vi menar att det är ett system som bör vara självklart i en rättsstat. Vårt förslag skulle minska frustrationen och det onödiga lidande som åsamkas brottsoffer på grund av dagens system för skadeståndsutbetalningar.

Vi avsätter 115 miljoner kronor 2013, 120 miljoner kronor 2014, 125 miljoner kronor 2015 och 130 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 490 miljoner kronor till en statlig garanti för skadestånd till brottsoffer.

8.5.2.2 Vittnesskydd och ökad säkerhet i domstol

Många av de goda medborgare som sätter sig i vittnesbåset är idag utsatta, och de vittnar alltför ofta med fara för sitt eget liv. Rättsväsendet har inte förmått hantera den organiserade brottslighetens grenar som spridit sig ända in i rättssalen. Vittnestrakasserier blir allt vanligare och antalet vapen som smugglas in i svenska domstolar är alarmerande.⁶⁸ ⁶⁹

Övergrepp i rättssak är ett mycket allvarligt brott då det inte bara riktar in sig mot individer utan utgör ett hot mot rättsstaten, och i slutänden mot det demokratiska statsskicket. Sverigedemokraterna vill se ett kraftigt utökat stöd till vittnesskyddet. Det handlar om polisskydd, hjälp med bostadsbyte och andra säkerhetsåtgärder. På senare tid har även de juridiska ombuden fått motta hot, trakasserier och rena våldsdåd från kriminella nätverk. Också här förordar vi ett ökat skydd.

Utöver detta vill vi även att permanenta säkerhetskontroller ska införas i anslutning till domstolsentréer i förebyggande syfte. Ett genomförande av förslaget innebär att entréer måste byggas om och att viss teknisk utrustning måste införskaffas. Betydligt fler ordningsvakter kommer också att behövas.

Vi avsätter 318 miljoner kronor 2013, 347 miljoner kronor 2014, 422 miljoner kronor 2015 och 422 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 1 509 miljoner kronor till Sveriges domstolar.

8.5.3 Hårdare tag mot brottsligheten

8.5.3.1 Straffskärpningar och riktigt livstidsstraff

Sverigedemokraterna vill se kraftiga straffskärpningar för våldsbrott. Detta innebär inte minst en rejäl höjning av miniminivåerna eftersom svenska domstolar oftast dömer i nedre delen av straffskalan. Svensk livstid innebär i praktiken 18 års fängelse enligt rättspraxis, och enligt principen om två tredjedelars frigivning blir resultatet oftast 12 års fängelse.

Sverigedemokraterna vill se införandet av verklig livstid där det även ska vara möjligt att utdöma livstid utan möjlighet till benådning. Riktiga livstidsstraff ska kunna utdömas för brott som idag enligt brottsbalken kan medföra livstidsstraff. Utöver detta ska riktiga livstidsstraff kunna utdömas för upprepad grov våldsbrottslighet av särskilt hänsynslös och våldsam natur, till exempel för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt eller en kombination av dylika grova våldsbrott.

8.5.3.2 Döm mängdbrottslighet hårdare

I dagens Sverige finns det generösa rabattsystem för den som valt en kriminell livsstil. Det handlar dels om en så kallad mängdrabatt vilken innebär att ju fler brott en person begår desto mindre påföljd ges för varje efterkommande brott. Vid flerfaldig brottslighet gäller även en särskild straffskala. Utgångspunkten för denna straffskala är att det är det brott med högst straff som kan utdömas med ett visst tillägg. Detta utgör straffskalans maximum. Tillägget är som minst ett år och som mest fyra år beroende på hur allvarlig brottsligheten är.

Moraliskt sett kan det visserligen anses mest korrekt att döma varje begånget brott för sig och tillämpa det som kallas kumulationsprincipen där de utdömda straffen adderas för varje brott. Sverigedemokraterna anser dock att ett totalt avskaffande av mängdrabatten för alla typer av brott skulle kunna ge oönskade konsekvenser eftersom det rent teoretiskt skulle kunna innebära att en person som klottrat flera gånger i praktiken fick ett högre straff än en person som begått ett mord. För merparten av brottsligheten anser vi därför att ett system likt dagens med strafftillägg är det bästa, även om vi vill se en förändring till skarpare tillägg.

Vi förordar dels att det för varje nivå i den gemensamma straffskalan definieras ett minimitillägg, dels att de övre gränserna för strafftillägg kraftigt höjs. Genom att införa minimitillägg försäkras det att en gärningsman som begått flera brott alltid ges ett ordentligt förlängt straff. Detta ger också samhället bättre möjligheter att markera mot flerfaldig brottslighet.

Sverigedemokraterna ser dock ett behov av att i vissa fall frångå regeln om strafftillägg. I fall då det rör sig om grövre upprepad våldsbrottslighet vill vi se ett totalt avskaffande av alla typer av rabatter. Där låter vi principen om brottsoffrens rätt till upprättelse få företräde och menar att det är oacceptabelt att bedöma denna typ av brott olika beroende på om det är engångshandlingar eller inte. Det är vår mening att varje offer för grov våldsbrottslighet ska få upprättelse och att samhället tydligt ska markera mot varje enskilt dåd.

8.5.3.3 Tredje gången gillt

Sverigedemokraterna vill införa en princip om ”tredje gången gillt” för vålds-, sexual- och narkotikabrott som resulterat i fängelsedom (också villkorlig sådan). Denna princip innebär att den person som för tredje gången inom en sjuårsperiod fälls för sådan brottslighet per automatik bör dömas till lagens maxstraff för det av de begångna brotten som har det högsta maxstraffet samt utöver detta ges ett maximalt strafftillägg.

8.5.3.4 Villkorlig frigivning

Sverige tillämpar så kallad två tredjedelars frigivning, vilket innebär att den kriminelle automatiskt blir villkorligt frigiven efter att två tredjedelar av straffet avtjänats på anstalt. Detta skapar en stor diskrepans mellan den allmänna rättsuppfattningen och den lagstiftning som finns. För att öka förståelsen för svensk lagstiftning och för att försvåra för en kriminell livsstil vill Sverigedemokraterna avskaffa den automatiska frigivningen efter två tredjedelar av tiden för personer dömda för vålds- och narkotikabrott.

8.5.3.5 Utvisa kriminella utlänningar

Sverigedemokraterna anser inte att det är rimligt att en utländsk medborgare som begått en våldtäkt, ett mord eller något annat grovt våldsbrott ska belönas med uppehållstillstånd och på sikt svenskt medborgarskap. Tyvärr är det dock så att utlänningar i Sverige idag många gånger får stanna i landet trots att de begått grova brott såsom mord, dråp, misshandel och våldtäkt och trots att lagen medger utvisning. Detta beror på att utvisningsprövning inte är obligatorisk och på att dagens lagstiftning och rättspraxis verkar bry sig mer om förövare än om samhälle och brottsoffer. I de fall där utvisning döms ut rör det sig ofta om en kortare tidsperiod. Vi anser att utvisning som regel ska ske på livstid om det inte finns särskilda förmildrande omständigheter som talar emot detta.

En person utan svenskt medborgarskap ska inte få förmånen att stanna i Sverige om personen i fråga inte kan eller vill respektera våra lagar och regler. Det bör därför vara obligatoriskt att alltid pröva frågan om utvisning när en utlänning begått ett brott i Sverige. Vi anser vidare att endast om det föreligger synnerligen starka skäl ska en utlänning som blivit dömd för ett brott som kan leda till utvisning kunna undgå att utvisas.

Svensk domstol bör inte lägga någon större vikt vid utlänningens levnadsomständigheter eller hur länge utlänningen vistats i Sverige när frågan om utvisning behandlas. Inte heller ska en utlänning som begått grova brott i Sverige få stanna på grund av flyktingstatus.

För att kunna kontrollera att utvisade individer inte kommer åter till Sverige under annan identitet ska foto, fingeravtryck och dna-prov tas och lagras i minst 80 år i ett register som alla nya immigranter ska kontrolleras mot. Återfinns en person i detta register ska denna omedelbart frihetsberövas och en ny utvisning snarast utföras.

Det är inte rimligt att vårt land som praxis åtar sig ansvaret att straffa individer som inte är svenska medborgare. Därför anser vi att Sverige när en utlänning blir dömd till fängelse med efterföljande utvisning ska sträva efter att straffet ska avtjänas i den dömdas hemland eller i annat anvisat land. Sverige ska därmed arbeta för att upprätta avtal med andra länder för att möjliggöra detta.

8.5.4 Brottsbekämpande myndigheter

8.5.4.1 Återinförda gränskontroller

Den ökade globaliseringen i världen innefattar även en ökad rörlighet för kriminella nätverk, och Sveriges gränser står numera – i och med medlemskapet i EU – närmast oskyddade. Tullen har förlorat en del av sina befogenheter och passkontroller är idag förbjudna mellan Schengenländer. I detta klimat frodas människo-, narkotika- och vapensmuggling samtidigt som kriminella individer kan röra sig fritt inom området. Det är viktigt att tullen ges de verktyg den behöver för att kunna möta dessa nya förutsättningar. Eftersom EU förbjuder tullen att utföra en väsentlig del av sitt arbete är det på lång sikt Sverigedemokraternas ambition att återvinna vår nationella suveränitet på detta område. På kortare sikt vill vi se en möjlighet för Sverige att införa temporära gränskontroller när det bedöms behövas.

Sverigedemokraterna betraktar Tullverkets uppgift huvudsakligen som brottsbekämpande och brottsförebyggande och inte skatteindrivande. I enlighet med detta ämnar vi flytta Tullverket från Finansdepartementets kontroll till Justitiedepartementet och följaktligen även från utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Vi avsätter 150 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 600 miljoner kronor för att stärka gränskontrollerna.

8.5.4.2 Svenska polismyndigheter blir till en

Polisen består idag av 21 separata polismyndigheter med Rikspolisstyrelsen (RPS) som övervakande myndighet. Alla polismyndigheter agerar formellt och i praktiken självständigt även om det finns olika typer av samarbeten som i stort bygger på frivillighet. Vissa direktiv och förordningar ges av RPS, men mandatet som dessa vilar på är inte särskilt starkt.

Tyvärr fungerar inte polisorganisationen som det är tänkt. Styrningen från RPS är alltför dålig på grund av begränsade befogenheter som förhindrar implementering av nationella program. Det är även otydligt vilka befogenheter de lokala polisstyrelserna har i förhållande till RPS. Eftersom polisväsendet är så splittrat innebär det ökade kostnader, helhetsansvaret saknas då det inte finns en chef som har ett övergripande ansvar och kompetensförsörjningen inom organisationen blir lidande.

Sverigedemokraterna vill se att alla polismyndigheter slås ihop till en enrådighetsmyndighet, att denna myndighet kort och gott namnges Polisen och att myndigheten får en chef som har ett helhetsansvar för dess verksamhet.

8.5.5 Inga fler papperspoliser!

Det har uppmärksammats att Polisen idag ägnar en väldigt liten del av sin arbetstid åt synligt polisarbete på gator och torg. Sverigedemokraterna inser att problemen med effektiviteten inom hela rättskedjan i allmänhet och polisen i synnerhet härrör från strukturella problem snarare än avsaknad av ekonomiska resurser. Det finns även en bred politisk enighet om behovet av en omorganisation av polisen.

Detta kommer dock att ta lång tid, och Sverigedemokraterna vill därför redan nu sjösätta en riktad satsning för att möjliggöra fler synliga poliser på gator och torg. Detta kan handla om att resurser avsätts såväl till nya poliser, till civil personal som kan avlasta poliserna som till ny teknisk utrustning som kan förbättra effektiviteten inom polisarbetet.

Vi avsätter 300 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 1 200 miljoner kronor för att möjliggöra fler synliga poliser.

8.6 Ekonomisk trygghet

8.6.1 En arbetslöshetsförsäkring med folklig förankring

Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen som en del av de grundläggande ekonomiska trygghetssystemen, i form av försörjningsstöd, pension, föräldraförsäkring och sjukförsäkring.

Vi anser därmed att a-kassan ska vara garanterad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning och att den ska vara solidariskt finansierad. I dag ser vi en a-kassa i förfall, en a-kassa som saknar folklig förankring. Endast en av tio heltidsarbetande får ut 80 procent av sin tidigare inkomst.⁷⁰ 2011 var det knappt 300 000 som fick arbetslöshetsersättning, till skillnad från 2005 då det var dubbelt så många, 600 000.⁷¹ Två år efter den borgerliga valsegern 2006 hade antalet medlemmar i a-kassan minskat med 500 000.⁷² Även om en liten ökning har skett de senaste åren kvarstår faktumet att en stor del av svenska folket tappat tilltron till arbetslöshetsförsäkringen.

Det är tillika problematiskt för den arbetslöse att redan från dag 1 i arbetslöshet förväntas söka arbeten i hela landet. Initialt, under en period om 100 dagar, ska möjligheten att söka arbeten endast i sin hemregion och inom sitt kompetensområde finnas.

8.7 Social trygghet

8.7.1 En gemensam arbetslöshetskassa

I dag förekommer stora variationer mellan landets 30 olika arbetslöshetskassor. Förutom kraftigt differentierade avgifter har de separata administrationer, vilket leder till olika tolkningar och tillämpningar av regelverket. Dessutom finns en stor variation gällande hanteringstider där många arbetslöshetskassor idag är sena med sina utbetalningar. Eftersom val av a-kassa sker genom val av fackföreningsmedlemskap innebär detta i praktiken att yrkesval avgör individers skydd och trygghet vid arbetslöshet. Sverigedemokraterna menar att detta system inte är gångbart. En persons yrkesval och bostadsort ska inte påverka tillgången till och villkoren för arbetslöshetsförsäkring.

Under 2005 och till viss del 2008 genomfördes en större myndighetsreform då Riksförsäkringsverket samt de 21 länsbaserade allmänna försäkringskassorna avvecklades och Försäkringskassan inrättades som en sammanhållen statlig myndighet för stora delar av socialförsäkringssystemet. Sedan dess har det visat sig att Försäkringskassan lyckats minska handläggningstiderna väsentligt för de flesta ärendeslag.⁷³ En jämförelse av siffrorna mellan år 2009 och 2005 ger vid handen att antalet ärenden som avslutats inom det uppsatta tidsmålet har ökat, inte sällan med över 50 procent för respektive ärendeslag.⁷⁴ De regionala skillnaderna mellan olika kontor har samtidigt minskat, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra för att uppnå full enhetlighet.

Sverigedemokraterna menar att reformen av försäkringskassorna år 2005 i huvudsak har varit positiv och att den bör tjäna som exempel för reformen av arbetslöshetskassorna. Att låta Försäkringskassan ta över arbetslöshetsförsäkringen skulle vara ytterligare ett steg för att koncentrera socialförsäkringssystemet till att vara en nationell angelägenhet snarare än en regional eller yrkesspecifik sådan. Redan idag är arbetslöshetsförsäkringen till stor del utformad i enlighet med socialförsäkringssystemen. Det finns ett etablerat samarbete där arbetslöshetskassorna skickar uppgifter till Försäkringskassan som därefter betalar ut aktivitetsstöd till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.⁷⁵ Att fortsatt hålla a-kassan skiljd från Försäkringskassan skapar onödig byråkrati och risk för att människor faller mellan stolarna. Detta äventyrar den trygghet vid såväl arbetslöshet som sjukdom vilken är grundläggande för oss sverigedemokrater.

En flytt av ansvaret för arbetslöshetsersättning till Försäkringskassan möjliggör också för fackförbunden att kunna fokusera mer på sin kärnverksamhet, det vill säga arbetsrättsliga frågor och trygghet för arbetstagarna. Därutöver minimeras risken för att a-kassan används som ett sätt för fackförbunden att värva medlemmar.

8.7.2 Sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Sverigedemokraterna vill på sikt se en sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I dag är det tyvärr alltför många individer som anses vara för friska för att sjukskrivas men för sjuka för att vara arbetssökande. Resultatet av detta blir att ingen av myndigheterna har ansvar för den medborgare som hamnar i en sådan situation. Samtidigt är det vanligt att människor slussas mellan myndigheterna flera gånger om när de genomgår en längre process från att vara sjukskrivna till att ingå i arbetskraften. För den enskilde som fastnar i byråkrati och pappersexercis blir konsekvenserna betungande.

Att möjliggöra för svensk arbetskraft att praktiskt återgå till arbetsmarknaden, oavsett om det är från sjukdom eller arbetslöshet, är Sverigedemokraternas grundläggande fokus. Vi menar att myndigheterna bör slås samman till en enda myndighet som prövar individers arbetsförmåga. En ny, sammanslagen myndighet kommer alltid att stå för kostnaderna för den enskilde, oberoende av anledningen till personens behov av stöd. Detta eliminerar möjligheten för endera myndigheten att som i dag slussa över ärenden till den andra för att begränsa de egna utgifterna. I Norge genomfördes 2006 sammanslagningen av de norska motsvarigheterna till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen till en enda myndighet, NAV, med syftet att fler sjukskrivna och arbetslösa får tillträde till arbetsmarknaden.⁷⁶

För Sverigedemokraterna handlar allt i slutänden om att individen ska sättas i fokus och alltid ges nödvändigt stöd för att återgå till arbete. För att åstadkomma detta bygger vi broar mellan de tunga myndigheterna inom området. Administrativa tillkortakommanden i organisationen mellan myndigheterna får inte hejda svensk arbetskrafts återinträde på arbetsmarknaden. Den föreslagna myndighetsreformen är att slå ett slag för såväl sjukskrivna som arbetssökande.

8.7.3 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Det är Sverigedemokraternas övertygelse att kärnfamiljen är den samlevnadsform som har bäst grundförutsättningar att ge barnen en stabil och trygg uppväxtmiljö. Samtidigt är vi medvetna om att detta är en samlevnadsform som inte fungerar för alla och vill naturligtvis arbeta för ett fullgott samhällsstöd till alla samlevnadsformer där barn finns med i bilden.

Det finns ett antal konkreta saker vi vill göra för att stärka stödet i dessa fall.

8.7.3.1 Avskaffad jämställdhetsbonus

Jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen är en kostsam reform som syftar till att inskränka familjernas handlingsfrihet. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att föräldrarna själva ska få bestämma hur föräldrapenningen ska disponeras. Det utrymme vi skapar genom att avskaffa reformen kan bättre användas i andra, mer prioriterade, satsningar inom familjeområdet.

Vi skapar ett utrymme på 219 miljoner kronor 2013, 265 miljoner kronor 2014, 315 miljoner kronor 2015 och 315 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 1 114 miljoner kronor genom att avskaffa jämställdhetsbonusen.

8.7.3.2 Bostadsbidrag

De allra flesta hushåll som får bostadsbidrag är barnhushåll. Av landets 1 300 000 barnhushåll fick ungefär 14 procent bostadsbidrag under 2010.⁷⁷ I synnerhet är det barnhushåll med ensamstående föräldrar som uppbär bidraget. Denna kategori lever ofta med små marginaler. Vi avser att förbättra den ekonomiska situationen för denna grupp genom att höja ersättningsnivån för bostadsbidraget med omkring 5 procent.

Vi avsätter 200 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 800 miljoner kronor för att höja bostadsbidraget.

8.7.3.3 Underhållsstöd

Underhållsstöd betalas ut av samhället när en bidragsskyldig förälder inte fullgör sin underhållsskyldighet. Det rör sig så gott som alltid – i 87 procent av fallen – om en pappa som lämnar kvar mamman med sitt barn.⁷⁸ Den ensamstående småbarnsmamman får således själv ta hand om och uppfostra sitt barn. Sverigedemokraterna vill förbättra ensamstående småbarnsföräldrars ekonomiska situation genom att höja underhållsstödet med omkring 10 procent.

Vi avsätter 200 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 800 miljoner kronor för att stärka underhållsstödet.

8.7.3.4 Graviditetspenning

Många gravida kvinnor nekas idag graviditetspenning, vilket får till följd att de tvingas fortsätta arbeta heltid, trots höggraviditet och inte sällan med fysiskt påfrestande uppgifter. Endast var femte gravid kvinna beviljades graviditetspenning under 2010.⁷⁹ Sverigedemokraternas ambition är att nå en högre andel, så att fler kvinnor än idag ges möjligheten att trappa ner eller helt ta en paus från arbetet under de sista veckorna av graviditet. Vår målsättning är att andelen gravida som beviljas graviditetspenning uppgår till en tredjedel.

Vi avsätter 250 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 1 000 miljoner kronor för att stärka graviditetspenningen.

8.7.3.5 Föräldrapenning

För de flesta föräldrar innebär familjebildande en ekonomisk belastning i dubbel bemärkelse. Dels tillkommer kostnader för själva barnet, dels försvinner arbetsinkomster i form av lön då någon av föräldrarna ska ta hand om barnet under den första tiden. Ett samhälle med vettiga prioriteringar bör inte låta ekonomiska barriärer motverka barnafödande i ett läge där nativiteten redan är låg.

Sverigedemokraternas ambition är att stärka föräldrapenningen i föräldraförsäkringen. Taket är redan så pass högt satt att de flesta inte kommer upp i det samtidigt som det vore oklokt att öka antalet dagar, emedan även nyblivna föräldrar måste återvända till arbetsmarknaden. En förstärkning sker således smartast genom en höjning av ersättningsbeloppet. Mot slutet av budgetperioden når vi en förstärkning på knappt 3 procent från dagens nivå, vilket motsvarar drygt 5 000 kronor extra i plånboken för en genomsnittsförälder under perioden på 390 dagar då föräldrapenningen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå.

Vi avsätter 200 miljoner kronor 2013, 400 miljoner kronor 2014, 600 miljoner kronor 2015 och 800 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 2 000 miljoner kronor för att höja föräldrapenningens ersättningsnivå.

9 Välfärd

Sverigedemokraterna är ett parti för välfärd. Vår vision är ett återupprättat folkhem, där samhörigheten inte är baserad på klass utan på nationstillhörighet.

Det finns förvisso flertalet åtråvärda projekt och idéer att satsa offentliga medel på, till gagn för människors välbefinnande. Våra offentliga medel är dock begränsade och av den anledningen är det också angeläget att förmå prioritera. På samma sätt som ett hus byggs från grunden måste även välfärden byggas på ett gediget fundament.

Vi strävar efter att fokusera på välfärdens kärna – skolan, vården och omsorgen.

9.1 Sammanfattning

I detta kapitel beskriver vi våra ambitioner inom områdena skola, vård och äldreomsorg.

Vi avsätter 9 800 miljoner kronor 2013, 14 000 miljoner kronor 2014, 18 200 miljoner kronor 2015 och 21 900 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 63 900 miljoner kronor inom området välfärd.

9.1.1 Skola

Inom skolan kritiserar vi den tidigare genomdrivna kommunaliseringen och förespråkar istället ett återförstatligande. Vidare kritiserar vi regeringens sparbeting på gymnasieskolan och skjuter istället till medel, samtidigt som vi satsar på ökad trygghet, antimobbningsverksamhet, fler vuxna i skolan, ökad studievägledning, ökade resurser till barn med särskilda behov, kunskapslyft i svenska och bättre skolmat.

Vi avsätter 325 miljoner kronor 2013, 1 810 miljoner kronor 2014, 2 505 miljoner kronor 2015 och 2 630 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 7 270 miljoner kronor i syfte att stärka den svenska skolan.

9.1.2 Vård

Inom vården är våra viktigaste reformer att införa en akut- och tillgänglighetsmiljard, syftandes till att minska väntetiden på en passande vårdinsats, samt att återställa det av regeringen höjda högkostnadsskyddet, till gagn för såväl sjuka som många äldre som numer tvingas lägga ut stora delar av sin disponibla inkomst på dyra läkemedel och sjukhusbesök. Vi satsar även på fler vårdplatser, förbättrad ambulanssjukvård, förbättrad palliativ vård, screeningprogram samt hälsoundersökningar för nyanlända.

9.1.3 Äldreomsorg

Inom äldreomsorg och äldrepolitiken generellt riktar vi de största satsningarna till att förstärka pensionärernas disponibla inkomster. Vi höjer garantipensionerna med 10 procent och höjer det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år på så vis att en genomsnittlig pensionär får, med vår politik, behålla 13 800 kronor netto mer under budgetperioden. Vi satsar även på att stärka anhörigstödet, öka antalet trygghetsboenden och på en matreform.

Vi avsätter 6 250 miljoner kronor 2013, 8 600 miljoner kronor 2014, 11 250 miljoner kronor 2015 och 13 800 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 39 900 miljoner kronor för att stärka den svenska äldreomsorgen, varav 35 800 miljoner kronor går till att stärka de äldres disponibla inkomst.

9.2 Skola

Svensk skola står inför en rad olika utmaningar. Från att en gång ha varit en skola i världsklass har resultaten i den svenska skolan försämrats drastiskt de senaste 20 åren. Samtidigt har skolan blivit stökigare, otryggare och mer segregerad. Sverigedemokraterna vill förändra detta och i stället se en skola som kännetecknas av trygghet och studiero, men också av kunskapsförmedling, förbättrade studieresultat samt ordning och reda. Vi vill se en skola som genomsyras av demokratiska värden och respekt för andras åsikter, en skola där kritiskt och konstruktivt tänkande stimuleras och uppmuntras – inte bestraffas. Vi avser att genom ökad resurstilldelning och en rad genomgripande reformer verka för att svensk skola åter blir en skola i världsklass.

9.2.1 Kommunaliseringen av den svenska skolan

Kommunaliseringen av den svenska skolan klubbades igenom med en svag majoritet i Sveriges riksdag 1989 och sjösattes 1991, trots ett massivt motstånd från bland annat lärarkåren och Lärarnas Riksförbund. Bakom beslutet stod Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna. Det bör nämnas att trots att Styrningsberedningen (SOU 1988:20) konstaterade brister i det dåvarande systemet avrådde den också från en kommunalisering. I dag vet vi att Styrningsberedningens farhågor besannats. Lärarförbundet konstaterar i sin tur att andelen obehöriga lärare i skolan har ökat som en följd av kommunaliseringen.⁸⁰ ⁸¹

Ett av de största problemen med kommunaliseringen är dock att dagens skola blivit allt mer ojämlik och segregerad. Det går inte att komma ifrån att den kommunala ekonomin spelar en avgörande roll när det gäller tilldelningen av resurser till skolan. En rik kommun med ett bra skatteunderlag har naturligtvis lättare att satsa på skolan jämfört med en utflyttningskommun med ett sviktande skatteunderlag. Detta innebär således att barn får olika kvalitet på sin utbildning beroende på var i landet de bor. Att tala om en likvärdig skola i en sådan situation är inte hållbart. Till detta kommer att kvaliteten i den svenska skolan försämrats avsevärt, vilket både Skolverket och olika internationella undersökningar tydligt visar.

Det är således Sverigedemokraternas ambition att åter låta staten ta över huvudmannaskapet för den svenska skolan.

9.2.2 Det fria skolvalet och friskolereformen

Det fria skolvalets första steg togs 1990 då det blev möjligt för en elev att söka till en annan kommunal skola än den som låg närmast hemmet. Elever i skolans närhet hade dock förtur och andra elever fick börja endast i mån av plats; i annat fall var de tvungna att söka sig till en annan skola. Samtidigt stimulerades skolorna att skapa olika pedagogiska inriktningar och profiler. Den socialdemokratiska regeringens syfte med dessa båda förändringar var att inom det offentliga skolsystemets ramar möta en ökad efterfrågan på pedagogiska alternativ.

Vid valet 1991, samma år som skolan kommunaliserades, fick Sverige en borgerlig regering med Beatrice Ask som skolminister. Ask meddelade att ett systemskifte inom den svenska skolan skulle genomföras och att skolpolitikens mål nu var att erbjuda största möjliga valfrihet. Denna valfrihet skulle uppnås genom att det fria skolvalet utökades till att tillåta fristående skolor.

Förutom en ökad valfrihet var tanken med att tillåta fristående skolor att öka föräldrarnas engagemang samtidigt som skolorna skulle bli mer lyhörda gentemot såväl elever som föräldrar. Vidare framfördes att en ökad konkurrens mellan de olika skolorna och kommunerna skulle leda till en kvalitetshöjning inom skolväsendet. Tanken var också att det fria skolvalet skulle leda till ökad kostnadseffektivitet och effektivare resursanvändning.

När friskolorna började etableras var den vanligaste ägarformen stiftelse eller ekonomisk förening och oftast hade varje ägare bara en friskola. De senaste åren har det dock blivit allt vanligare att friskolor drivs i aktiebolagsform inom större koncerner, vilka inte alltid har utbildning som sin kärnverksamhet. Fem koncerner kontrollerar drygt 20 procent av marknaden för fristående grundskolor och drygt 30 procent av marknaden för fristående gymnasieskolor och de har cirka 25 procent av den totala friskolebranschen.⁸²

Det fria skolvalet och friskolereformen har kommit att innebära både för- och nackdelar för den svenska skolan. Detta konstateras också i Lärarförbundets utredning Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet från 2010. Friskoleförespråkare nämner ofta bara fördelarna, utan att ta upp de mycket allvarliga, och numera uppenbara nackdelarna. En av nackdelarna som Lärarförbundet nämner är att elever drabbas hårt om friskolor går i konkurs, något som kommer att bli aktuellt när elevantalet minskar kommande år samtidigt som vi har en kraftig ekonomisk recession i Europa.⁸³

År 2010 fick regeringen igenom en ny skollag som bland annat innebär att skillnaderna mellan de kommunala skolorna och friskolorna har minskat. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader mellan dessa båda skolformer: En kommunal skola har, till skillnad från en friskola, ett särskilt ansvar för att upprätthålla skolplikten.

För att komma tillrätta med de problem som svensk skola brottas med vill vi förutom att förstatliga skolan ta fasta på friskolereformens ursprungliga intentioner och i likhet med det system som råder i Finland skapa ett friskolesystem där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser ge – till exempel en viss pedagogisk profil, språkinriktning och så vidare – för att en friskola ska få tillstånd att starta upp sin verksamhet. Det handlar inte om att vara för eller emot friskolor utan om att hitta en väl fungerande balans, vilket vi inte har i dag.

9.2.3 Uttag av vinst i friskolor

Frågan om friskolor ska få ta ut vinst ur verksamheten har kommit att bli allt mer omdebatterad, detta inte minst sedan flera larmrapporter har visat på svåra missförhållanden i friskolor som tillåter detta. Lärarförbundet skriver att det är ”förekomsten av vinst som sänker lärartätheten”, varpå det konstateras att friskolor som tillåter uttag av vinst bland annat har lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare.⁸⁴

Sverigedemokraterna vill ta fasta på dessa åsikter och håller med om att skolsystemets resurser ska användas till att höja kvaliteten i skolorna och inte delas ut som vinst. Svensk skola är på väg att förvandlas till en miljardindustri där företag satsar pengar och tar hem vinster som i vilket annat företag som helst, bland annat genom lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare. Dessa vinster kan dessutom flyttas utomlands. Vi anser dock inte att skolan kan betraktas som vilket annat företag som helst. Vi menar också att det går alldeles utmärkt att driva friskolor utan att ta ut vinst. I vårt grannland Finland, som till skillnad från Sverige ligger i den absoluta toppen när det gäller elevers skolresultat, är det inte tillåtet med uttag av vinst. Även i Danmark och Norge är det förbjudet för en privatskola att drivas i syfte att erhålla ekonomisk vinst.⁸⁵

Vi menar att Sverige ska följa den linje som gäller i övriga Norden, där friskolor inte får ta ut några vinster ur verksamheten.

9.2.4 Avknoppning av skolor

För några år sedan uppmärksammades ett fenomen kallat ”avknoppningar” inom skolsektorn. Avknoppning som begrepp är något otydligt, men innebär vad gäller skolsektorn i korthet att en skola eller förskola överlåts till exempelvis personalen i ett riktat erbjudande, utan konkurrens och utan transparens. Personalen driver den sedan vidare i samma lokaler, ofta med liten eller ingen förändring av själva skolverksamheten som sådan.

Frågan om valfrihet och konkurrens får inte bli ett självändamål, vilket tycks vara fallet vid avknoppningar. I stället borde mer fokus läggas på hur vi höjer den svenska skolans resultat och hur vi ökar likvärdigheten. Vidare menar vi att det inte bara är förkastligt att en kommun gynnar enskilda genom att sälja ut kommunal egendom till underpris utan upphandling, utan även irrationellt och oetiskt. Vi menar därför att det i lag ska införas ett förbud mot så kallade kommunala avknoppningar.

9.2.5 Tioårig grundskola

I dag går cirka 96 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Det finns indikationer på att de barn som genomgår denna förberedande skolform får ett försprång gentemot de barn som inte gör detta. Sverigedemokraterna menar att den i dag frivilliga förskoleklassen ska införlivas i och vara en obligatorisk del av grundskolan, som då blir tioårig.

Argumenten för ett genomförande av detta är många. Förutom att ge våra barn lika möjligheter handlar det om att komma tillrätta med en lång trend med sjunkande studieresultat. Vi tror att ett införlivande av förskoleklassen i grundskolan där sexåringarna får möta behöriga lärare kommer att leda till en förbättrad verksamhet med ökad kvalitet. Detta är en nödvändig åtgärd för att kvalitetssäkra skolstarten, samtidigt som det innebär att skolan ges möjlighet att fånga barnens behov i ett tidigare stadium och därmed försöka undvika senare problem med läs- och skrivsvårigheter. Det är viktigt att komma ihåg att det finns en vilja hos barn att lära sig, vilken måste tas tillvara. Därför menar vi att förskoleklassen ska bli mer av en riktig skola. Värt att notera i sammanhanget är att svenska skolbarn – internationellt sett – börjar skolan sent, samtidigt som de har färre antal undervisningstimmar. Vi menar att införandet av en tioårig grundskola är ett bra sätt att angripa detta problem på.

9.2.6 Motverka regeringens besparingar

I regeringens höstproposition 2010/11:1 redogjordes planer för effektiviseringsvinster för att därmed kunna göra stora besparingar på gymnasieskolan. För 2012 drogs således 675 miljoner kronor in från gymnasieskolan och till 2015 är avsikten att spara in 1 930 miljoner kronor. Regeringens motivering till dessa besparingar är att elevantalet kommer att minska något framgent, samt att en utrensning av antalet utbildningslinjer genomförts. Besparingarna av ett minskat elevantal är dock små och mycket osäkra, detta då ett minskat elevantal på enskilda skolor inte alltid innebär färre lärare. Besparingarna av ett minskat antal utbildningsprogram är på många skolor obefintliga, då de inte berörs alls av denna reform. Därför delar inte Sverigedemokraterna bedömningen att det går att göra sådana dramatiska besparingar på skolan utan att kvaliteten och skolresultaten blir lidande. Vi väljer därför att skjuta till medel för att motverka regeringens sparbeting.

Vi avsätter 1 100 miljoner kronor 2014, 1 300 miljoner kronor 2015 och 1 300 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 3 700 miljoner kronor för att motverka regeringens besparingar.

9.2.7 En välbehövlig kunskapssatsning

Kännetecknande för dagens skola är att elever förväntas lära sig på egen hand genom att själva söka information. Traditionella prov ersätts med redovisningar och olika typer av grupparbeten samtidigt som det blir allt viktigare att lärande måste vara roligt. Lärarrollen har kommit att undermineras och i allt större utsträckning enbart utgöra en organisatorisk funktion som ska uppmuntra fria studier och fritt forskande.

För de elever som tidigt kan ta ansvar, som kommer från studievana hem och som är studiemotiverade kan dessa studiemetoder fungera väl. Den kravlösa skolan riskerar dock att missgynna i första hand studiesvaga elever och barn med särskilda behov, eftersom dessa oftare behöver tydliga ramar och mål samt extra hjälp för att kunna prestera. Genom olika verktyg såsom betyg från årskurs fyra, en ökad satsning på barn med särskilda behov samt en återgång till en kunskapsinriktad skola förbättras möjligheterna avsevärt att sätta in lämpliga hjälpinsatser och i ett tidigare stadium fånga upp och stötta elever som halkar efter.

För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället krävs goda språkkunskaper. Därför är det av stor vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid är svenska (skolor för nationella minoriteter undantagna). Språkets roll som kulturbärare och länk mellan generationerna kan knappast överskattas, varför skolan bör erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål, antingen inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen eller som tillvalsämne. Skolorna bör också generellt förstärka undervisningen i svenska med ett särskilt fokus på elever med svagare kunskap i svenska.

Vi avsätter 100 miljoner kronor 2013, 260 miljoner kronor 2014, 455 miljoner kronor 2015 och 500 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 1 315 miljoner kronor till en kunskapssatsning med fokus på det svenska språket.

9.2.8 Matreform

En viktig grundförutsättning för kunskapsinhämtning är att kroppen har nödvändigt bränsle i form av näringsrik mat. För att underlätta möjligheterna för kommunerna att förhöja kvaliteten på maten i våra skolor krävs en rejäl statlig satsning.

Vi avsätter 50 miljoner kronor 2013, 100 miljoner kronor 2014, 150 miljoner kronor 2015 och 180 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 480 miljoner kronor till bättre skolmat.

9.2.9 Studievägledning

Sverigedemokraterna har som målsättning att få en så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt. Som ett led i vår strävan att skapa denna högre grad av matchning ser Sverigedemokraterna det som en självklarhet att stärka och effektivisera studievägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på komvux. Vi efterfrågar även en analys av hur mycket ytterligare resurser en fullgott effektiv matchning kräver.

Vi avsätter 50 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 200 miljoner kronor till bättre studievägledning.

9.2.10 Trygghet i skolan

För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, som i dag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, vill Sverigedemokraterna genomföra en satsning på fler vuxna i skolan i form av framförallt fler skolsköterskor, skolpsykologer och kuratorer.

Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap ska motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran, varför det är av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete.

Enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket har nästan var tredje lärare utsatts för våld eller hot om våld på sin arbetsplats.⁸⁶ I själva verket handlar var tredje anmälan till Arbetsmiljöverket om just skolan. En tidigare rapport från Lärarnas Riksförbund visar i sin tur att omkring hälften av landets lärare upplever att det blivit vanligare med hot och våld i svensk skola.⁸⁷ Nästan var femte lärare oroas över att gå till sitt arbete på grund av våld och hot om våld. Våren 2005 hänvisade de båda lärarförbunden till en undersökning som gör gällande att 43 procent av lärarna varje dag tvingas att ta betydande lektionstid i anspråk för att lösa konflikter och för att försöka skapa trygghet och studiero i klassrummet.⁸⁸

Runt om i Sverige vittnar elever om ett hårdare skolklimat där elever – företrädesvis flickor och unga kvinnor – utsätts för tillmälen och sexuella trakasserier. Unga män berättar i sin tur om rån, misshandel och en allmänt otrygg skolmiljö. Statistik från Barn- och elevombudsmannen visar att 45 000 skolelever från fjärde klass upp till gymnasiet uppger att de mobbas och trakasseras i skolan.⁸⁹ I själva verket fördubblades anmälningarna om mobbning i skolan under 2010. Trots detta finns det ett stort mörkertal enligt Barn- och elevombudsmannen.

Skolan är en arbetsplats, och eleverna har rätt att kräva en väl fungerande arbetsmiljö. Som ett led i detta arbete menar Sverigedemokraterna att elever som inte fungerar i skolsituationen ska kunna omplaceras – även mot den enskilda elevens och förälderns eller föräldrarnas vilja. Sverigedemokraterna vill på sikt införa någon form av specialklasser där elever med manifesta sociala problem hänvisas för kortare eller längre perioder. Detta för att på ett rimligt sätt påverka och korrigera dessa elevers beteende genom att ge dem rätt stöd, samtidigt som övriga elever ges möjlighet till en trygg och lugn tillvaro med studiero i skolan.

Vi avsätter 125 miljoner kronor 2013, 300 miljoner kronor 2014, 550 miljoner kronor 2015 och 600 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 1 575 miljoner kronor på temat fler vuxna och trygghet i skolan.

9.2.11 Kulturarvet

Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige.

Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle.

Det är av central vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande. Ett led i det arbetet är att ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället. Det kan exempelvis ske genom att det inrättas en så kallad klassmorfar på varje skola eller i varje klass samt genom att skolklasser ges möjlighet att besöka äldreboenden för att därigenom knyta kontakter över generationsgränserna. Våra äldre kan bli en värdefull resurs i skolan.

Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Vidare bör etik och moral betonas mer än idag, så att eleverna lär sig att samarbeta, visa hänsyn, kamratanda och ärlighet.

9.2.12 Modersmålsundervisning

Modersmålsundervisningen främjar inte assimilationen till det svenska samhället, och dess effekter för inlärning av det svenska språket är tveksamma. Kommunerna eller staten bör inte stå för kostnaderna för modersmålsundervisningen då det är ett intresse för den enskilda familjen. För närvarande är det i princip kommunerna som finansierar modersmålsundervisningen men vi yrkar på att skollagen ändras så att ingen tvingande lag föreskriver obligatorisk modersmålsundervisning, undantaget för de nationella minoritetsspråken.⁹⁰ Kostnaderna för modersmålsundervisning beräknas till cirka 8 000 kronor per elev och år.⁹¹ Antalet berättigade till modersmålsundervisning var läsåret 2010/11 181 000 elever.⁹² Totalkostnaden om alla elever valde att delta i modersmålsundervisningen skulle då bli 1 448 miljoner kronor per år. Däremot är det enbart drygt hälften (55 procent) av de berättigade som även deltar i undervisningen.⁹³

Vi skapar ett utrymme på 796 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 3 186 miljoner kronor genom att reformera den nuvarande modersmålsundervisningslagstiftningen och ta bort det kommunala tvånget att erbjuda modersmålsundervisning.

9.3 Sjukvård

Det är Sverigedemokraternas målsättning att den svenska hälso- och sjukvården ska hålla en hög internationell kvalitet. Det är därför av största vikt att vi kan erbjuda patienten de allra senaste kunskaperna inom vården, prövade och avancerade behandlingsmetoder, den senaste tekniken och väl fungerande läkemedel. Allt detta behövs för att på bästa sätt kunna bota, lindra samt förebygga sjukdomar och ohälsa. Det är för oss en självklarhet att alla patienter ska ha rätt till likvärdig vård av högsta kvalitet och tillgänglighet, oavsett var i landet de bor.

För att vi ska närma oss målet om en svensk sjukvård i världsklass krävs det att tillgängligheten till vård förbättras, att vi utvecklar och förnyar sjukvården, att kroniska sjukdomar behandlas inom rimlig tid och att patienter får en kvalificerad palliativ vård i livets slutskede. Allt detta så att fler personer med dödliga sjukdomar kan räddas till livet och få möjligheten till ett fullgott liv även i fortsättningen. Det är för oss axiomatiskt att sjukvården ska vara gemensamt skattefinansierad och ges till alla medborgare efter behov.

Sverigedemokraterna presenterar nedan ett antal förslag till åtgärder som vi under de kommande åren avser att prioritera.

9.3.1 En akut- och tillgänglighetsmiljard

Det ligger i allas intresse att vi har en väl fungerade akutsjukvård i Sverige. Detta förutsätter att vi kan ha en stor tillit till att våra ambulanser kommer fram i tid, har rätt information och att personalen har rätt utrustning för att hjälpa de som är i störst nöd. En akutmottagning med sämre funktion har återverkningar på sjukhusets samlade verksamhet och äventyrar därmed hela sjukvårdsorganisationen. Patienternas tilltro kan minska då de oftast under stark oro eller stress måste spendera tid i väntan på att få vård efter att ha anlänt till akutmottagningen. Detta kan lätt leda till att medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet äventyras, något som Sverigedemokraterna anser vara oacceptabelt.

Det är inte rimligt att en person i stort behov av sjukvård, oavsett orsak, kan tvingas vänta uppemot fem timmar på en akutmottagning.⁹⁴ Målet för hela sjukvården måste vara att alla som söker sig till akutvård omedelbart ska få en diagnos. Ingen ska behöva vänta mer än två timmar på passande vårdinsats. Inom denna tid ska alltså patienten få behandling och kunna återvända hem, bli inskriven på annan klinik eller hänvisad till annan vårdenhet. För att vi ska kunna uppnå målsättningen om en snabb och välfungerande akutvård vill Sverigedemokraterna satsa mer på att utveckla och införa fler snabbspår inom vården.

Den absolut största vikten ligger på att det finns väl utrustade ambulanser. Genom att skapa förutsättningarna för att ha den modernaste högteknologin och specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som får använda sig av sina kunskaper fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandling och kommunikation med sjukhus kan då påbörjas direkt i ambulansen och patienten kan omedelbart tas till rätt avdelning, utan att behöva passera akutmottagningen. Detta innebär inte bara en avlastning för akuten och vårdpersonalen utan även en enorm förbättring för patienten som slipper vänta och lida i onödan.

Vi avsätter 1 000 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 4 000 miljoner kronor för att öka tillgängligheten inom sjukvården.

9.3.2 Vårdplats på rätt klinik bemannad med rätt kompetens

Att komma tillrätta med vårdplatsbristen är en av sjukvårdens enskilt viktigaste frågor. Det har tidigare funnits exempel på enskilda avdelningar som har så få platser att patienterna tvingas få vård i korridorer, matsalar eller expeditioner. Ett större problem uppstår när patienter skickas till en annan avdelning där plats finns men där vårdpersonalen kan sakna rätt kompetens och utrustning. Riskerna att patienter inte får den behandling som egentligen behövs eftersom vårdpersonalen är stressade, inte har rätt information och är överbelastade, kan då förekomma.

Sverigedemokraterna oroas av att se hur en allt för stor och riskfylld neddragning av antalet vårdplatser under många år har ökat. En minskning på ca 400 platser per år innebär att vi idag har knappa 25 000 vårdplatser. varav den somatiska korttidsvården utgör ca 20 000, motsvarande 2,7 platser per 1 000 invånare.⁹⁵ Detta innebär att Sverige har en lång väg att gå för att komma tillbaka till toppen med tillgängliga vårdplatser vid en internationell jämförelse.

Platsbristen leder inte bara till en försämrad vård och garanti för patienterna, den ökar sjukhusrelaterad dödlighet, ger längre vårdtid och en högre kostnad för vårdgivaren än vad som egentligen skulle behövas. Bristen bromsar även akutmottagningens funktion, vilket gör att patienterna får vänta onödigt länge på behandling samt riskerar feldiagnostisering.

Patienter i behov av intensivvård tvingas vänta allt för länge, vilket riskerar liv och föranleder utvecklingar som vi i normalfallet skulle kunna förhindra. Sverigedemokraterna ser det därför som högst angeläget att öka antalet vårdplatser och att gällande vårdgaranti kompletteras med rätten att vid behov garanteras en vårdplats på rätt klinik, bemannad med rätt kompetens.

Vi avsätter 100 miljoner kronor 2013, 150 miljoner kronor 2014, 200 miljoner kronor 2015 och 250 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 700 miljoner kronor för att utöka antalet vårdplatser.

9.3.3 Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa drabbar många människor och är ett ständigt växande folkhälsoproblem i Sverige. Här ryms allvarliga tillstånd som psykoser och djupa depressioner men även lindriga former som nedstämdhet, stress, oro och sömnsvårigheter. Med fler förebyggande insatser, effektivare behandlingsmetoder och ett bättre omhändertagande skulle det innebära höjd livskvalitet för patienterna och deras anhöriga, samt en stor samhällsbesparing.

Problemen som psykisk ohälsa skapar kan för den drabbade leda till djupare problem som missbruk, ätstörningar samt framtida problem, inte bara i skola eller arbete men även gällande familj, vänner och ens självständighet. Det enskilt allvarligaste problemet som förekommer där det finns psykisk ohälsa är självmord, vilket sker i alla åldersgrupper. Detta är tecken på att psykiatrin måste utvecklas och tillgängliggöras efter behov. Den enda åldersgruppen i samhället där självmord inte minskar är bland barn och unga; detta är ett allvarligt problem som måste prioriteras.

Inom psykiatrin finns idag endast drygt 150 vårdplatser för barn och unga i hela Sverige och det finns landsting som inte har en enda vårdplats inom psykiatrin för unga personer ⁹⁶. Detta är ett mycket allvarligt problem som vi måste ta tag i. Det är därför viktigt att en snabb och tillgänglig kompetens finns för psykisk ohälsa, även för de närstående till de drabbade. För att möta behovet behövs en utveckling och förstärkning för barn- och ungdomspsykiatrin samt att öppna upp för fler vårdplatser.

Vi avsätter 50 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 200 miljoner kronor för att bekämpa den psykiska ohälsan.

9.3.4 Satsningar på tidig identifiering av sjukdomar

För att uppnå en lyckad behandling av de flesta sjukdomar krävs tidiga insatser. Därför måste vården kontinuerligt arbeta med att upptäcka och identifiera sjukdomar så tidigt som möjligt. För exempelvis cancer måste det vara en målsättning att upptäcka tumören tidigt, helst innan patienten ens hunnit märka av symptom. Det är en uppgift som kan rädda liv och den enskilt viktigaste faktorn i förebyggande vårdinsatser.

De svenska satsningarna på regelbundna kallelser till mammografi och cellprovstagningar har lett till en minskad dödlighet i bröstcancer och livmoderhalscancer. Sverigedemokraterna anser att dessa typer av screeningåtgärder, där symptomfria individer undersöks i förebyggande syfte, ska utökas. Vi förordar en satsning med syfte att introducera fler nationella screeningprogram. Dessa ska följas upp för att kvalitet och deltagande ska kunna värderas och förbättras om så behövs. Samhällsekonomiskt är det en ren vinst, och förutsättningen är mycket bättre än om patienter uppsöker sjukvården med fullt utvecklade tumörer. Vi välkomnar därför initiativ till nya screeningprogram men vill poängtera att det endast bör ske då provsvarens säkerhet håller en mycket hög nivå, såväl för att slippa en falsk säkerhet som för att undvika onödiga ingrepp till följd av falska positiva svar.

9.3.5 Obligatorisk hälsoundersökning för nyanlända

Vi förordar även obligatoriska hälsoundersökningar för alla individer som söker svenskt uppehållstillstånd. Detta fyller en viktig samhällsfunktion då farliga och snabbt spridande sjukdomar som i dagsläget inte finns i Sverige kan upptäckas och behandlas i god tid innan de introduceras till det svenska samhället, vilket minimerar risken för onödiga epidemier. Samtidigt innebär en satsning som denna att de nya invånarna, i likhet med infödda svenskar, redan från början av sitt liv i Sverige etablerar en god kontakt med den svenska vården.

Vi avsätter 52 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 208 miljoner kronor på obligatoriska hälsoundersökningar för nyanlända.

9.3.6 Mobila vårdenheter

En verksamhet i kontinuerlig utveckling som förekommer allt oftare är att sjukvården kommer ut till dem som behöver det. Ett exempel är mobila röntgen som använts i flera av våra grannländer, vilket har visat mycket goda resultat. Att få sjukvård i hemmet skapar en ökad trygghet för patienterna, speciellt för de äldre som har svårt att ta sig till sjukvården själva.

Onödiga transporter undviks då sjukvårdspersonalen kan hjälpa patienterna i hemmet, vilket innebär en resursbesparing då den personal som skickas från sjukhuset också är den som ger vård istället för att endast övervaka under transport för att sedan lämna över till ny personal. Dessa mobila verksamheter riktas i första hand till personer i särskilda boenden och hospis, men kan även användas inom kriminalvården, vilket dels innebär kostnadsbesparingar, dels minskar säkerhetsrisker för vårdpersonalen.

Sverigedemokraterna ämnar rikta ett anslag till att förstärka och utveckla akutbils- och hembesöksverksamheten vilka vi anser vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentraler är stängda. Dessa verksamheter kommer att tillgodose befolkningens behov av läkarbesök i hemmen och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer.

Det finns i dag vissa orter med ett för litet patientunderlag och svårigheter att rekrytera tandläkare. Detta medför en viss problematik i strävan att upprätthålla en tandvård med god kvalitet. Genom att införa mobila tandvårdsenheter kan invånarna fortsatt vara garanterade god kvalitet på tandvården, oavsett var i landet de bor. Dessa skulle också underlätta för de många äldre och svårt sjuka som har svårt att ta sig till tandvårdskliniker. Då bara resan till tandläkare kan skapa en stor oro händer det att man ignorerar behovet av tandvård alltför länge, vilket i slutändan kan leda till att nödvändig tandvård helt uteblir och hälsan riskeras. Detta kan vi undvika genom att Folktandvården kommer till patienten i stället för tvärtom. Detta gäller såväl skolbarn som äldre i särskilda boenden.

9.3.7 Medicinsk vårdgaranti

Vårdgarantin är en av de viktigaste satsningar vi har i Sverige då en effektiv och utvecklad vårdgaranti ger både vårdgivare och vårdtagare en gemensam trygghet. Sverigedemokraterna anser dock att den nuvarande vårdgarantin måste förnyas och utvecklas ännu ett steg samt att de medicinska prioriteringarna måste bli tydligare och viktigare. Vi förespråkar därför ett införande av en medicinsk vårdgaranti efter den norska modellen, vilket innebär att specialist och patient gör en gemensam plan över utredning och behandlingsförlopp. Alla remisser ska värderas av en specialist inom 30 dagar och vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom inom 15 dagar. Därefter gör specialisten en prioritering inom ramen för en medicinskt grundad vårdgaranti med differentierade väntetider i förhållande till diagnosens svårighetsgrad. Planen bör, så långt det är möjligt, även omfatta rehabilitering och uppföljning.

9.3.8 Vård i livets slutskede

När livets slut närmar sig är det viktigt att vård och omsorg präglas av professionellt kunnande om de kroppsliga behoven kombinerat med lyhördhet för både andliga och själsliga behov. För såväl de personer som befinner sig i livets slutskede som deras anhöriga behöver det finnas en genuin känsla av trygghet och säkerhet. Allt fler svårt sjuka och döende vårdas idag i särskilda boendeformer eller i det egna hemmet med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Detta ställer höga krav på kompetensen inom palliativ vård hos personalen i den kommunala vård- och omsorgen. Socialstyrelsen understryker i en rapport att det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård för personalen och att likvärdig vård inte kan erbjudas i hela landet.⁹⁷

Oavsett var i livet man befinner sig händer det att olyckor och sjukdomar uppstår. Att förlora ett barn är varje förälders mardröm och inom den vanliga vården finns oftast inte tid, kunskap eller utrymme för den lindrande och tröstande vård som ska ta vid när den akuta vården är över. Många föräldrar kan vittna om den ensamhet och utsatthet de känt när deras barn ansetts färdigbehandlat. Vi vill ge utsatta familjer det allra bästa i en extremt svår situation i livet. Döende och svårt sjuka barn och unga ska erbjudas hospis med avancerad vård i livets slutskede i en hemlik miljö där ambitionen är att fylla den sista tiden med liv och att erbjuda stöd till både barnet, föräldrar och syskon utifrån behov.

Det har alltid varit Sverigedemokraternas målsättning att kunna erbjuda alla svårt sjuka i Sverige en fullgod palliativ vård. Vi förordar därför att ett nationellt centrum för palliativ medicin inrättas, där kunskap samlas och där vidare forskning inom vårdområdet sprids. Vid detta centrum ska metoder utvecklas för att därefter spridas, både nationellt och internationellt.

Vi avsätter 50 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 200 miljoner kronor för att utveckla och stärka den palliativa vården.

9.3.9 Lagstadgat tillgänglighetskrav inom ambulanssjukvården

Ambulanssjukvården har en oerhört viktig roll i omhändertagandet av akut sjuka och skadade patienter. När det gäller patienter som blir utsatta är tiden från skada till att patienten kommer under kvalificerad vård direkt relaterad till överlevnadsmöjligheterna. De senaste åren har tiden från larm till dess att ambulans kommer ökat dramatiskt. Statistik från det nationella hjärtstoppsregistret visar att ökningen bara de senaste tio åren överskrider 20 procent.⁹⁸ Sverigedemokraterna menar att det inte är acceptabelt att svårt sjuka och skadade patienter ska vänta på en ambulans och därmed riskera livet. I ett flertal länder finns det lagstadgade tillgänglighetskrav och mål för hur skadade eller svårt sjuka patienter ska nås inom en viss tid; i Sverige finns det inte några tydliga mål eller krav om hur hög tillgängligheten till ambulanser ska vara. Vi anser att det nu är dags att även vi i Sverige tar ett helhetsgrepp på ambulanssjukvården och inför motsvarande lagstadgade tillgänglighetskrav.

9.3.10 Funktionshinder

När människor hindras från att göra egna val och leva självständiga liv skapas ohälsa. En stor del av denna ohälsa uppstår på grund av hinder i omgivningen som begränsar aktivitet och delaktighet. För att funktionshindrade ska kunna ta del av samhällets tjänster krävs det ett aktivt arbete med att anpassa lokaler, byggnader, utemiljön och med information för att göra de olika verksamheterna tillgängliga oavsett en individs funktionsförmåga. Sverigedemokraterna har identifierat detta behov och anser att tillgänglighetsskapande åtgärder bör stärkas och prioriteras.

Många människor behöver under delar av eller hela sitt liv använda sig av olika tekniska hjälpmedel för att aktivt kunna ta del av livet på samma villkor som andra. Det kan handla om allt från rullstolar till hörapparater. Att ge den enskilde mer inflytande över valet av hjälpmedel är positivt eftersom det skapar bättre förutsättningar att möta var och ens behov. Regionernas och landstingens hjälpmedelscentraler har idag i många fall ett väldigt begränsat sortiment. Detta leder ofta till att personer fastnar med hjälpmedel som inte är optimala eftersom de alternativ som existerar aldrig erbjuds. Personer med funktionshinder vet bäst vilka problem de stöter på och därmed vad som kan underlätta deras vardag. Sverigedemokraterna vill öka valfriheten och underlätta vardagen för alla som behöver olika hjälpmedel genom att införa fritt val som ett komplement till den vanliga förskrivningen av hjälpmedel.

Exempelvis finns ett flertal satsningar värda att se över för att förbättra vardagen för döva och hörselskadade. Tillgänglighet för individer med denna typ av funktionshinder förutsätter en väl fungerande tolkservice. Idag ställs alltför många döva utan tolk på grund av bristande personella resurser. Tolkning för fritid och rekreation prioriteras ofta lågt, i vissa regioner och landsting prioriteras det bort helt och hållet. Detta drabbar döva hårt, eftersom de utestängs från möjligheten att delta i fritidsaktiviteter. Att kvaliteten på tolkservice varierar kraftigt mellan olika län och regioner är helt oacceptabelt för oss sverigedemokrater. Tolkservicen ska precis som annan välfärd och vård vara väl fungerande och likvärdig i hela landet.

Vidare går det att konstatera att förmedlingstjänster för bildtelefoni bara finns på dagtid, vilket begränsar tillgången till kommunikation. Dylika tjänster bör vara tillgängliga dygnet runt och möjligheterna att använda annan videokommunikation för bildtelefoni bör utvecklas.

Även tryggheten för personer med hörselnedsättning kan med rätt satsningar förbättras avsevärt. Brand- och utrymningslarm samt övriga säkerhetslarm ska inte bara höras utan också synas (ljussignaler) och kännas (vibrationer). I dag lever de flesta hörselskadade farligt eftersom de inte kan nås av olika ljudlarm på hotell, allmänna kommunikationer, arbetsplatser eller allmänna inrättningar. Vi ser det som mycket viktigt att lagstiftningen ses över så att tryggheten och säkerheten för människor med hörselnedsättning ökar.

Det är Sverigedemokraternas mening att stödet till brukarorganisationerna bör stärkas och utvecklas. Dessa organisationer fyller en viktig funktion i att bevaka och föra fram de intressen och krav som personer med ett funktionshinder har. Vi anser att brukarnas organisationer är en stor och viktig resurs och samarbetspartner för region och landsting i arbetet med att förbättra vården och levnadsvillkoren för människor med funktionshinder.

Vi avsätter 50 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 200 miljoner kronor för att underlätta vardagen för funktionshindrade.

9.3.11 Högkostnadsskyddet

Sverigedemokraterna är fortfarande negativt inställt till den höjning av högkostnadsskyddet som genomfördes vid årsskiftet. Höjningen innebar en försvårad situation för många sjuka och äldre som nu tvingas lägga stora delar av sin disponibla inkomst på dyra läkemedel och sjukhusbesök. Vi återställer högkostnadsskyddet till 900 kronor för besök inom den öppna hälso- och sjukvården respektive 1 800 kronor för läkemedel.

Vi avsätter 980 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 3 920 miljoner kronor för att återställa högkostnadsskyddet.⁹⁹

9.4 Äldrevård

De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionärer har tvingats leva på en månadsinkomst som ligger på eller strax över existensminimum. Alldeles för många svenskar drabbas av våld, övergrepp eller försummelser efter sin 65-årsdag.¹⁰⁰ Därtill är det alltför svårt att i dagens Sverige få tillgång till adekvat vård och omsorg för de äldre som inte klarar sig själva. Sverigedemokraternas uppfattning är att välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Denna utveckling måste därför vändas så snart som det är möjligt, varför vi i detta budgetförslag presenterar en rad åtgärder för att underlätta livet och vardagen för våra äldre.

9.4.1 Rättvisa skatter

Sverigedemokraterna betraktar pension som huvudsakligen uppskjuten lön. Det finns därmed varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas i den utsträckning som idag sker relativt vanliga löntagare. Vår ambition är att kraftigt reducera skatteskillnaden mellan inkomstslagen tjänst och pension till 2016 genom en successiv höjning av det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år. Under budgetperioden ska en genomsnittlig pensionär får sin skatt sänkt med motsvarande 13 800 kronor. Detta bedöms även leda till högre konsumtion bland landets pensionärer och påverkar således även också sysselsättningen i positiv riktning.

Vi avsätter 3 000 miljoner kronor 2013, 5 000 miljoner kronor 2014, 7 300 miljoner kronor 2015 och 9 500 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 24 800 miljoner kronor för att sänka pensionärernas skatter.

9.4.2 Rättvisa pensioner

För att våra satsningar ska nå de äldre som relativt har det sämst ställt väljer vi, utöver att sänka skatterna för samtliga pensionärer, även att förstärka garantipensionerna. En ogift garantipensionär med full garantipension får därmed en ökad pension med motsvarande 793 kronor per månad redan från det första budgetåret. Effekten på en helt genomsnittlig garantipensionär blir en ökning av den månatliga disponibla nettoinkomsten med 303 kronor.

Vi avsätter 2 600 miljoner kronor 2013, 2 700 miljoner kronor 2014, 2 800 miljoner kronor 2015 och 2 900 miljoner kronor 2016.¹⁰¹ Totalt under budgetperioden avsätter vi 11 000 miljoner kronor för att stärka garantipensionärernas ekonomiska situation.

9.4.3 Förbättrad livskvalitet för äldre

I den nationella brukarundersökningen för äldreomsorgen framkom det tydligt att social samvaro och sociala aktiviteter var områden som de äldre var missnöjda med.¹⁰² Äldres sociala behov behöver därför uppmärksammas i större utsträckning, då samvaro med andra höjer livskvaliteten samt är ett viktigt sätt att upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga. Att få möjlighet att leva ett aktivt liv är stimulerande och förbättrar de äldres välbefinnande.

Vi avsätter 100 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 400 miljoner kronor för att förbättra livskvalitén för äldre.

9.4.4 Matreform för äldre

Sverigedemokraterna menar också att det bör vara en självklarhet att även på äldre dagar ges chansen att varje dag få avnjuta nylagad, välsmakande och näringsrik mat. För att så många brukare inom äldreomsorgen som möjligt ska erbjudas detta vill vi införa ett statligt stimulansbidrag.

9.4.5 Riktade insatser för att motverka brott mot äldre

Våld mot äldre kan förebyggas genom en rad olika åtgärder. Ett sätt är att ge information till äldre personer som inte har insatser från äldreomsorgen om deras rätt till olika former av stöd och hjälp. Ett annat sätt är att öka kunskapen om brott mot äldre genom riktade utbildningar i ämnet till nyckelgrupper såsom personal i äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och kvinnojouren. För att i en högre grad öka tryggheten samt förebygga våld mot våra äldre föreslår vi ett stimulansbidrag till kommunerna med det tillhörande uppdraget att de ska ta fram en strategi för att upptäcka och hantera våld mot äldre.

Vi avsätter 50 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 200 miljoner kronor för att motverka brott mot äldre.

9.4.6 Stärkt anhörigstöd

Anhörigstöd är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synvinkel. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående men det handlar även om den anhöriges behov av vila samt att få tid över för personliga angelägenheter för att kunna bemästra situationen på bästa sätt. Stödet kan vara möjlighet till avlösning men också korttidsboende, dagverksamhet, utbildning av anhörigvårdaren, anhörigcentral eller träffpunkter för anhörigvårdaren. Sverigedemokraterna vill även för detta ändamål ge kommunerna ett statligt stimulansstöd.

9.4.7 Öka antalet trygghetsboenden

I syftet att snabbt få till stånd en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig på egen hand men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende, kommer Sverigedemokraterna föreslå ett särskilt riktat investeringsstöd för att komplettera regeringens anslag. Därigenom hoppas vi öka förutsättningarna för att fler trygghetsboenden faktiskt byggs. Stödet föreslås vara kombinerat med krav på att trygghetsboendena även utformas för att bryta ensamhet samt för att skapa en högre grad av gemenskap.

Vi avsätter 100 miljoner kronor 2013, 200 miljoner kronor 2014, 300 miljoner kronor 2015 och 400 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 1 000 miljoner kronor för att skapa fler trygghetsboenden.

9.4.8 Kategoriboende med husdjursprofil

Det finns mycket forskning som visar att ett djur kan medföra goda hälsoeffekter till de äldres livskvalitet.¹⁰³ Det har visat sig att djurens närhet påverkar både psykiska, fysiska och sociala funktioner positivt. Undersökningar visar också att äldre personer som har djur äter mindre läkemedel samt har en bättre egenvård. Trots kunskapen om att äldre människor mår bättre av att umgås med djur är det oftast inte tillåtet att ta med sitt sällskapsdjur vid flytt till ett äldreboende. Bara ett fåtal äldreboenden i landet erbjuder denna möjlighet. Sverigedemokraterna föreslår ett särskilt riktat investeringsstöd för att snabbt få till stånd en ökning av antalet kategoriboenden med husdjursprofil dit äldre personer ska flytta tillsammans med sina sällskapsdjur när de tvingas lämna det egna hemmet.

Vi avsätter 100 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 400 miljoner kronor för att skapa fler kategoriboenden med husdjursprofil.

9.4.9 Äldrevårdscentraler

Vi har i Sverige en mycket väl fungerande och förebyggande verksamhet när det gäller mödra- och barnhälsovården. Detta har inneburit att hälsan förbättrats för småbarn och deras mödrar och det har gett oss världens lägsta mödra- och spädbarnsdödlighet. När det gäller de äldre ser vi ofta exempel på problem som hade kunnat förhindras om det förebyggande arbetet hade varit effektivare. Sverigedemokraterna anser därför att ett system liknande mödra- och barnavårdscentralerna men inriktat på seniorer, äldrevårdscentraler, skulle kunna leda till en effektivisering av vården som därefter kan ge stora hälsovinster för en stor del av befolkningen.

9.4.10 Rett Center

Rett Center bedriver ett nationellt kunskapscenter där all fokus ligger på de bakomliggande faktorer och symptom hos Retts syndrom som är en sällsynt men svår neurologisk störning. Sedan 2003 har den svenska staten gått in och stöttat Rett Center ekonomiskt, vilket har bidragit till att forskningscentret har utvecklats. Anslaget är dock inte permanenterat, vilket innebär att Rett Center aldrig kan starta upp större forskningsprojekt som innebär kontinuerliga kostnader. Sverigedemokraterna ser det därför som en viktig satsning att dels höja anslaget för forskningsutvecklingen på Rett Center, dels fastställa att anslaget ska ges på flerårig basis.

Vi avsätter 10 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 40 miljoner kronor för att stärka kunskaperna kring Retts syndrom.

9.5 Samhällsvård

9.5.1 Nationella riktlinjer för vård av barn och unga

Varje år placeras omkring 12 000 barn och ungdomar utanför sitt hem i landets samhällsvård.¹⁰⁴ Denna verksamhet lider fortfarande av stora brister vad gäller att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden. Utgångspunkten måste vara att så många som möjligt bor kvar med sina närstående, men när det uppstår en situation som inte tillåter detta måste det finnas en väl fungerande samhällsvård som agerar direkt. Bristen på tydliga nationella riktlinjer är en stor del av grundproblemet, framför allt behöver det ställas högre krav på utförarna vad gäller kompetens, specialisering och kontroll. Det är av stor vikt att personalen har en adekvat utbildning, att vården har en tydlig inriktning och att registerkontroll görs på samtliga i samband med anställning och förordnanden. De krav som idag finns på tillgången av läkare och psykologer behöver skärpas för att få en bra balans mellan behov och tillgång på personal.

Sverigedemokraterna vill fördubbla antalet inspektioner av HVB, Sis och LSS-hem för att säkerställa tryggheten. Det finns ett stort behov av eftervård och det ska därför kunna erbjudas i högre grad än idag.

Vi avsätter 20 miljoner kronor årligen och totalt under budgetperioden 80 miljoner kronor för att stärka kvalitén i vårdnadsutredningarna.

9.5.2 Vårdnadsutredningar

Vårdnadsutredningarna inom socialtjänsten måste genomföras med den kompetens och sakkunskap som krävs för fullgod rättssäkerhet. Enligt granskningar som genomförts i familjerätter har det framkommit att det funnits brist på resurser och kompetens kring hanteringen av barn i vårdnadsutredningar varpå barnperspektivet åsidosatts.¹⁰⁵ Det finns även vissa fall där föräldrarna nekar barnet/barnen att tala med en utredare.

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att vårdnadsutredningarna måste stärkas, varför dessa inte enbart ska skötas av socionomer. Andra personer med kompetens och erfarenheter från barnpsykiatrin ska involveras. Utredningsteamet bör kompletteras med en missbruksutredare i syfte att kartlägga bakomliggande faktorer och orsaker till familjekonflikten. Ett arbetslag bestående av personer med olika professioner möjliggör att de kompletterar varandras kompetens och kan därefter komma att korta ner utredningstiden. Samtidigt säkerställs en bättre riskbedömning.

Vårdnadsutredningar som utförs professionellt kan fånga upp riskgrupper och hänvisa berörda personer till rätt instans, i syfte att komma till rätta med vad som kan vara orsaker till konflikter. Vi anser att förebyggande åtgärder som löper parallellt med professionella utredningar i längden bygger folkhälsa samt att ett sådant förfarande även bringar sparmedel samhällsekonomiskt.

Vi avsätter 50 miljoner kronor 2013, 100 miljoner kronor 2014, 150 miljoner kronor 2015 och 200 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden avsätter vi 500 miljoner kronor för att stärka kvalitén i vårdnadsutredningarna.

9.5.3 Bekämpa missbruket

Problem med missbruk sjunker allt längre ner i åldrarna, vilket allvarligt riskerar utslagning och ohälsa inte bara för missbrukarna själva utan även för anhöriga. Missbruket av alkohol, narkotika och dopning medför stora kostnader för välfärden och rättsväsendet.

Sverigedemokraterna vet att det behövs omfattande åtgärder på flera plan för att förbättra folkhälsan och skapa framtidstro. Den omfattande risk- och missbruksproblematiken leder oss därför att föreslå att

Utifrån dess omfattande skadeverkningar finns det inget skäl att fortsätta den glamorisering och avdramatisering av alkohol och droger som på de senaste åren blivit vanlig. Systembolaget, bryggerierna och krogarna har här en viktig roll att spela och är aktörer som kommer att påverkas. Även övriga aktörer i det offentliga rummet har här en skyldighet att agera med försiktighet, särskilt när det gäller barn och unga. Sverigedemokraterna anser att det finns anledning att se över styrmedlen för organisationer och myndigheter som skattefinansieras.

Vi anser vidare att konkreta styrmedel ska tillsättas i kommunerna i syfte att fånga upp missbruk och risk för missbruk. Därmed underordnas den nuvarande politiska linjen gällande personlig integritetskränkning till fördel för den samhällsnytta som ger en friskare befolkning och ett tryggare samhälle. Obligatoriska drogtester och utbyggd skolhälsovård är ett viktigt verktyg till skolor för att upptäcka riskbeteenden, vilket möjliggör mer framgångsrika behandlingsinsatser. Vi vill att skolor ska tillåtas ingripa och samhället markera mot droger i högre grad för att grupptrycket ska minska på elever att testa sinnesförändrande substanser. Vi anser även att ökad kompetens i beroendelära bland skolans anställda och socialtjänst är nödvändig för att de ska kunna möta den verklighet som råder idag och därmed stå trygga i sin yrkesroll.

Barn som öppet far illa i missbrukshem där även våld och övergrepp förekommer är en extra utsatt grupp som behöver ett väl fungerande skyddsnät. Brist på vuxna som vågar anmäla missförhållanden beror många gånger på rädsla för konfrontation eller osäkerhet om var gränsen går för att den egna tolkningen av missförhållandena ska vara relevant. I en del fall görs dock anmälan till socialtjänst men även då sker ibland att det inte leder någon vart, på grund av resursbrist och bristande riskbedömningsanalys.

Sverigedemokraterna anser att barn på ett så tidigt stadium som möjligt ska omhändertas då det råder uppenbara bevis på vanvård och fysisk och psykisk misshandel. Samtidigt ska stor vikt läggas vid att återupprätta familjen i, under och efter behandling, i den mån det anses lämpligt. Kommuner i dagsläget har mycket svårt att få tag på familjehem trots att efterfrågan kraftigt ökar varför jourhem förekommer för dem som inte får tillgång till familjehem. Då missbruk och våld i familjer ökar anser vi det vara av yttersta vikt att personer som driver jourhem ska garanteras utbildning som även innefattar missbruksproblematik, familjemönster och konflikthantering.

Vi anser att missbruksvården ska falla under landstingens och regionernas ansvar då det är de som förfogar över medicinsk tillämpning av neurologisk diagnostisering i de fall det behövs. Detta skulle också leda till att det medvetandegörs hos allmänheten att missbruk är en sjukdom vilken likställs med annan behandlingsbar sjukdom. För att kunskap kring beroendesjukdomar ska öka inom landstinget anser vi att prioriteringar ska göras för ökad forskning så att psykiatrin står bättre rustad. Rutiner för utskrivningskontroller är även av stor vikt i syfte att upptäcka läkare som överskrider befogenheter i samband med receptbelagda läkemedel.

10 Tabeller per utgiftsområde

10.1 Tabeller per utgiftsområde

10.2 Utgiftsramar per utgiftsområde

10.2.1 Rikets styrelse

Vi ökar stödet till länsstyrelserna med det tillhörande uppdraget att intensifiera djurskyddskontrollerna. Vi minskar även anslaget Stöd till politiska partier samt slopar helt anslaget Åtgärder för den nationella minoriteten romer med motiveringen att det är olyckligt att ett budgetanslag har en sådan flagrant etnisk karaktär.

10.2.2 Samhällsekonomi och förvaltning

10.2.3 Skatt, tull och exekution

Vi höjer anslagen till Skatteverket och Tullverket, jämte myndigheternas hemställan. Myndigheterna ska även få i uppdrag att prioritera skattebortfall samt ökade kontroller vid de svenska gränserna. På sikt vill vi flytta Tullverket från Finansdepartementet till Justitiedepartementet, vilket ligger i linje med vår syn att verket huvudsakligen är en brottsbekämpande myndighet.

10.2.4 Rättsväsendet

Vi ökar anslagen till rättsväsendet kraftigt med fokus på Kriminalvården för att gardera för ökad belastning med de hårdare straff partiet förespråkar samt ett större ansvar för förvar av bland annat av- och utvisade invandrare samt invandrare som uppehåller sig illegalt i landet.

10.2.5 Internationell samverkan

Sveriges samarbeten med omvärlden ska vila på en grund av ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen. Ett särskilt ömsesidigt förtroende och gemensamt intresse anser vi även existera tillsammans med våra grannländer i Norden. Med dessa länder har vi en lång gemensam historia och våra länder delar dessutom ett intresse av att möta framtida gemensamma utmaningar i vår närhet. Det är därför vår mening att Sveriges samarbeten med de nordiska länderna bör utvecklas, inte enbart vad gäller kulturellt utbyte och liknande utan också vad gäller sådant som framtida säkerhets- och försvarspolitiska utmaningar.

Utöver samarbete kring grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter samt det nordiska samarbetet som nämnts ovan bör de generella principerna för internationella samarbeten vara att värna väsentliga svenska intressen utan att därigenom åta oss ett ansvar för områden som i första hand bör vara det egna landets ansvarsområde. Efter över 15 år av svenskt miljö- och demokratistöd till Ryssland anser Sverigedemokraterna att det är dags för en avslutning. Sverigedemokraterna anser även att den typen av jämställdhetsarbete som Sida bedrivit inom ramen för Östersjösamarbetet borde vara ett område som lämpligen faller inom det enskilda landets ansvar. Med anledning av denna förändring i Sveriges utlandssamarbeten gör Sverigedemokraterna en besparing i anslaget för Östersjösamarbete.

10.2.6 Försvar och krisberedskap

Vi höjer anslagen till Försvarsmakten kraftigt med syftet att återta förlorad försvarsförmåga. Senast år 2025 ska Sverige ha 6 helt mekaniserade brigader samt 100 plan av JAS 39 Gripen E/F.

10.2.7 Internationellt bistånd

Vårt mål är att genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd och en större koncentration av bistånd till de minst utvecklade länderna gradvis kunna minska kostnaderna för utvecklingsbiståndet och år 2014 ha en biståndsram på 0,7 procent som är i enlighet med FN:s rekommendationer. Vi har ett tydligare fokus på konkret fattigdomsbekämpning i form av bland annat tillgång till vatten och sanitet, jordbruksutveckling för ökad livsmedelssäkerhet, utbildning och hälsa. Vi har i vår budget bland annat minskat de delar av det bilaterala biståndet till Afrika som går via budgetstöd. Vi har också valt att fasa ut biståndet till flera medelinkomstländer. Genom en ansvarsfull flyktingpolitik räknar vi med att successivt kunna minska kostnaderna och därmed kunna göra mindre avräkningar för flyktingkostnader och istället kunna satsa stora resurser på FN-organisationen UNHCR. Från och med 2015 räknar vi med att inte göra några avräkningar för flyktingkostnader för att renodla biståndet mer till fattigdomsbekämpning och humanitär hjälp. Därmed kan vi öka stödet till UNHCR ytterligare. Sverigedemokraterna föreslår även en utfasning av reformsamarbetet med Östeuropa och att avsluta det år 2014. I takt med att biståndsramen minskar räknar vi med att göra besparingar på Sidas förvaltningskostnader. Vi motsäger oss regeringens förslag att lägga ner Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev) och förordar istället en omstart och omorganisering för bättre styrning och effektivitet. Därför anslår vi pengar till denna verksamhet även fortsättningsvis.

10.2.8 Migration

Migrationstrycket gentemot Sverige kommer att minska kraftigt i takt med att partiets restriktiva invandringspolitik implementeras. Detta leder till besparingar inom område 8, vilka får full effekt 2014.

10.2.9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi anslår en akut- och tillgänglighetsmiljard för att minska väntetiderna för att få en passande vårdinsats. Tillika återställer vi helt det höjda högkostnadsskyddet redan under budgetperiodens första år. Vi aviserar även fler viktiga satsningar som samtliga syftar till att återupprätta en svensk sjukvård i världsklass.

Inom äldreomsorgen avsätter vi resurser för bland annat bättre mat, fler trygghetsboenden samt stärkt anhörigstöd.

10.2.10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Vi höjer sjukpenningen i paritet med vår höjning av taket i a-kassan till 900 kronor per dag, till motsvarande 643 kronor per dag.

10.2.11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom

Vi höjer garantipensionerna med motsvarande 10 procent, vilket ger en genomsnittlig garantipensionär en ökad disponibel inkomst med 303 kronor per månad.

10.2.12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi slopar den kostsamma jämställdhetsbonusen till förmån för mer angelägna satsningar. Vi höjer bostadsbidraget, underhållsstödet, graviditetspenningen samt föräldrapenningen.

10.2.13 Integration och jämställdhet

Vi skär ned kraftigt på flera områden i takt med att partiets restriktiva invandrings- och integrationspolitik implementeras. Vi väljer dock att inte avbryta ersättningen till kommuner i förtid utan låter redan ingångna avtal löpa till deras naturliga slut, vanligtvis 24 månader, varför den fulla effekten av besparingarna inte märks förrän mot slutet av budgetperioden. Anslagen Integrationsåtgärder, Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare, Hemutrustningslån, Åtgärder mot diskriminering och rasism samt Särskilda jämställdhetsåtgärder avskaffas i sin helhet.

10.2.14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Vi höjer a-kassan till 900 kronor per dag samt förbättrar för deltidsarbetslösa genom en återgång till 300-dagarsregeln. Tillika återgår vi till 100-dagarsregeln så att nyblivna arbetslösa inte tvingas söka jobb långt bort från sin hemort eller utanför sitt kompetensområde under de första 100 dagarnas arbetslöshet. Vi utvecklar även starta-eget-bidraget och låter det omfatta unga redan från 20 års ålder samt gälla i 9 månader istället för nuvarande 6. Samtidigt avvecklar vi de verkningslösa och dyra instegsjobben helt redan under det första budgetåret.

10.2.15 Studiestöd

Vi öronmärker resurser åt CSN jämte 4 500 nya komvuxplatser och 4 000 nya platser på yrkshögskolan.

10.2.16 Utbildning och universitetsforskning

Vi skapar 4 500 nya komvuxplatser samt 4 000 nya platser på yrkeshögskolan. Vi satsar även stora resurser på att öka lärartätheten i den högre utbildningen med ett långsiktigt syfte att komma tillrätta med resursbristen vid våra högskolor och universitet enligt den så kallade Grundbultens utredning, med fokus på naturvetenskap och teknik. Vi anslår även medel för att utbilda fler läkare.

10.2.17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

För Sverigedemokraterna spelar kulturen en central roll i politiken och samhällsbygget. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kultur och en kulturpolitik där barns, äldres och funktionshindrades rätt till kultur särskilt beaktas. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv som är värt att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhället. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla som vill befrämja en positiv samhällsutveckling.

Inom utgiftsområdet minskas anslag till mångkultur och samtidskonst. Dessutom minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Stöd till organisationer som baseras på kön eller etnicitet dras också in.

Satsningarna inom utgiftsområdet fördelar sig vad gäller kultur mellan insatser för att bevara och levandegöra det svenska kulturarvet och insatser som syftar till att tillgängliggöra kulturen för de yngsta barnen, för de äldre och för personer med funktionshinder. Därutöver tillförs idrotten medel för att permanenta elitsatsningen och för särskilda satsningar på idrott för äldre. Vi ger också idrotten ökade anslag till följd av en pris- och löneomräkning.

10.2.18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Vi sänker anslaget 1:3 i enlighet med Statens bostadskreditnämnds bedömning om anslagets nyttograd.

10.2.19 Regional tillväxt

Vi ökar de regionala anslagen vilka syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar därmed till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.

10.2.20 Allmän miljö- och naturvård

Sverigedemokraterna tar situationen i vårt innanhav Östersjön på allvar – dels genom ett höjt årligt tillskott till åtgärder för havs- och vattenmiljö, dels genom en höjning av anslaget för sanering och återställning av förorenade områden. Vi stärker även anslagen till Kemikalieinspektionen för att leva upp till vårt mål om att genomföra en begränsning av kemiska tillsatser.

10.2.21 Energi

Vi ökar anslagen till energiforskning och energieffektivisering som ett led i vår övergripande och långsiktiga målsättning om ett Sverige fritt oljeberoende och andra fossila bränslen.

10.2.22 Kommunikationer

Vi anslår stora resurser med fokus på ökat underhåll och drift av järnvägssystemet. Vår ambition är att dels nå upp till Trafikverkets högsta ambitionsnivå för järnvägsnätet samt skjuta till resurser för gruvnäringens behov av infrastruktur såsom förstärkning av Malmbanan.

10.2.23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi avsätter resurser till djurvälfärdsersättning till certifierade grisfarmare för att kompensera för de höga kraven inom svenskt djurskydd. Tillika höjer vi återbetalningen av koldioxidskatten då Sverige har bland de högsta skatterna på diesel inom jordbruket.

10.2.24 Näringsliv

10.2.25 Allmänna bidrag till kommuner

Vi kompenserar kommunerna för lägre inkomstskatter till följd av den högre nivån på det förhöjda grundavdraget. Vi sänker däremot bidragen till kommunerna till följd av en minskad invandring.

Det finansiella sparandet i kommunsektorn är detsamma som i regeringens förslag.

10.2.26 Statsskuldräntor

10.2.27 Avgifter till Europeiska unionen

11 Statsbudgeten och den offentliga sektorn

11.1 Utgiftstak för staten

11.2 Statsbudgetens inkomster

11.3 Statsbudgetens saldo och statsskulden

11.4 Den offentliga sektorns finanser

11.5 Kommunsektorns finanser

[1]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Höjd arbetsgivaravgift, dnr 2012:938.

[2]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Höjd arbetsgivaravgift, dnr 2012:938.

[3]

Ibid.

[4]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Momssänkning för restaurang- och cateringtjänster, dnr 2012:945.

[5]

Samtal med Daniel Barr, Riksgälden, den 29 juni 2012.

[6]

Asylum Levels and Trends in Industrialized Countries, UNHCR 2011.

[7]

Migrationsverkets årsredovisning 2009.

[8]

www.unhcr.se: Asylsökande i de baltiska och nordiska länderna 2005–2009.

[9]

Migrationsverkets årsredovisning 2010.

[10]

Migrationsverkets årsredovisning 2011.

[11]

UNHCR (2011), Asylum Levels and Trends in Industrialized Countries.

[12]

Migrationsverket, Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980–2009.

[13]

Migrationsverket, Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980–2010, arbetstillstånd och besök har räknats bort.

[14]

Bilaga A, Nettobesparing på invandring och integration.

[15]

Världsbanken, Voices of the Poor, studie bestående av tre böcker: Can Anyone Hear Us? (2000), Crying Out for Change (2000), From Many Lands (2002).

[16]

Birgegård, Lars–Erik (2011), Bistånd det omöjliga uppdraget? Reflektioner kring utveckling och bistånd.

[17]

Världsbanken (2008), World Development Report, Agriculture for Development.

[18]

Ibid.

[19]

Birgegård, Lars-Erik (2011), Bistånd det omöjliga uppdraget? Reflektioner kring utveckling och bistånd.

[20]

Hydèn; Göran (2010) Bistånd och utveckling, Afrika givarnas stora utmaning. Liber: Malmö.

[21]

Regeringskansliet (2011), Rapport från ekonomiska avdelningen 2011:1, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?, s. 65–66.

[22]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Höjd arbetsgivaravgift, dnr 2012:938.

[23]

Långtidsutredningen (2011), huvudbetänkande.

[24]

Finanspolitiska rådet (2011), Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport.

[25]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Höjd arbetsgivaravgift, dnr 2012:938.

[26]

Riksdagens utredningstjänst (2011), Sänkt moms för restaurang- och cateringnäringen, dnr 2011:529.

[27]

Finanspolitiska rådet (2012), Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport 2012, s. 145.

[28]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Momssänkning för restaurang- och cateringtjänster, dnr 2012:945.

[29]

Riksrevisionens rapport om Stabilitetsfonden (skr. 2011/12:71 s. 11).

[30]

Riksrevisionens rapport om Stabilitetsfonden (skr. 2011/12:71 s. 6).

[31]

Ibid.

[32]

Samtal med Daniel Barr, Riksgälden, den 29 juni 2012.

[33]

Prop. 2011/12:100 bil. 5 Utvärdering av jobbskatteavdraget s. 61.

[34]

Regeringskansliet (2011), Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? Rapport från ekonomiska avdelningen 2011:1, s. 65–66.

[35]

Långtidsutredningen (2011), huvudbetänkande (SOU 2011:11 s. 146–147).

[36]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Socialavgiftsavdrag, dnr 2012:1148.

[37]

Företagarna (2009), Arbetsgivarnas sjuklöneansvar – en dyr affär för jobben, s. 5.

[38]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Reformera sjuklöneansvaret, dnr 2012:1149.

[39]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Lärlingsjobb och arbetsgivareavgifter, dnr 2012:941.

[40]

Riksdagens utredningstjänst (2011), Stöd till start av näringsverksamhet, dnr 2011:976.

[41]

Svensk Näringsliv och LO (2011), Faktiska konsekvenser av turordningsreglerna i LAS och avtal, s. 102.

[42]

Fritzell, Ann & Birath, Björn, 2002, Utbildning, utbyggnad, urholkning.

[43]

SULF (2010), pm: Resurstilldelning för högre utbildning, Fritzell, Ann.

[44]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Nya komvuxplatser, dnr 2012:947.

[45]

Årsredovisning 2010. Myndigheten för yrkeshögskolan.

[46]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Studiemedel, dnr 2012:940.

[47]

Prop. 2011/12:100 bil. 5 Utvärdering av jobbskatteavdraget, s. 61.

[48]

Trafikverket (2011), Situationen i det svenska järnvägsnätet, TRV 2011/10161A.

[49]

Ibid.

[50]

Sveriges geologiska undersökning (2011), En kraftfull svensk mineralstrategi, s. 5.

[51]

Geovista (2011). Mineralråvaror i Barentsregionen, Underlag till transportplanering, Sammanfattning.

[52]

Trafikverket (2011), Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren 2012–2021, s. 23.

[53]

Geovista (2011), Mineralråvaror i Barentsregionen, Underlag till transportplanering, s. 49.

[54]

Trafikverket (2011), Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren 2012–2021, s. 43.

[55]

2012 års ekonomiska vårproposition, s. 111 (prop. 2011/12:100).

[56]

Långtidsutredningen (2011) Den svenska arbetsmarknaden, s. 83 (SOU 2011:11).

[57]

Sveriges geologiska undersökning (2011) En kraftfull svensk mineralstrategi, s.12.

[58]

Sveriges geologiska undersökning (2008) Kartläggning av Sveriges malm- och mineraltillgångar i syfte att utveckla en kunskapsbas, s. 56.

[59]

Sveriges geologiska undersökning (2011), En kraftfull svensk mineralstrategi, s. 9.

[60]

http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/uran.html

[61]

Riksdagens utredningstjänst (2011), Skattefri andrahandsuthyrning, dnr 2011:1021.

[62]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Fastighetsavgift studentbostäder, dnr 2012:1356.

[63]

Riksdagens utredningstjänst (2011), Kostnader för svenska djurskyddskrav, dnr 2011:971.

[64]

Ibid.

[65]

Riksdagens utredningstjänst (2011), Jordbrukssektorn och dieselskatten, dnr 2011: 970.

[66]

Lantbrukarnas riksförbund, yttrande över ds 2009:24, Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

[67]

Synliga kostnader, osynliga vinster – Offentlig upphandling som industripolitik (2010), prof. em. Gunnar Eliasson.

[68]

SOU 2009:78 Ökad säkerhet i domstol.

[69]

Regeringens prop. 2011/12:63 Ökad säkerhet i domstol.

[70]

SO-rapport 2011-11-16, Arbetslöshetskassornas samorganisation.

[71]

Arbetslöshetsförsäkringen i siffror 2011. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.

[72]

Medlemsrapport januari 2012. IAF.

[73]

Från många till en – sammanslagningar av myndigheter. Rir 2010:3.

[74]

Tabell 3.1, Rir 2010:3.

[75]

Mer om den betungande administrationen finns att läsa om i Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen – En underlagspromemoria från Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, till den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen.

[76]

http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/tema-nye-roller-for-arbeidsformidlingene-i-norden/arbetsfoermedlingen-den-nya-diverseboden

[77]

Regeringens prop. 2011/12:100 Utg.omr. 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn s. 41.

[78]

Regeringens prop. 2011/12:100 Utg.omr. 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn s. 36.

[79]

Regeringens prop. 2011/12:100 Utg.omr. 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn s. 34.

[80]

Lärarnas Riksförbund (2010), Från byråkrati till undervisning – en finansieringsmodell för framtidens skola.

[81]

Lärarförbundet (2010), Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet.

[82]

Sten Svensson (2010), Perspektiv på skolan, Lärarförbundet.

[83]

Sten Svensson (2012), Eleverna förlorare när gymnasier går i konkurs, 2012-08-07 DN.

[84]

Lärarförbundet (2010), Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet.

[85]

SVT Rapport (2008), Sverige enda landet utan vinstbegränsning för friskolor, 2008-10-31.

[86]

Lenita Jällhage, Emma Härdmark, DN, 2007-09-09, Var tredje lärare utsatt för våld eller hot/Arbetsmiljöverket, Hot och våld i skolan nr:4 2007.

[87]

Ibid.

[88]

Ibid.

[89]

Lenita Jällhage, 2011-01-28, Anmäld mobbning fördubblad.

[90]

Skollagen 8 kap. 10 §, 9 kap. 10 §, 10 kap. 7 §, samt justering av 10 kap. 39 §.

[91]

Botkyrka kommun år 2010.

[92]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Modersmålsundervisning, dnr 2012:1355.

[93]

Ibid.

[94]

Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar, Slutrapport Mars 2011, Socialstyrelsen.

[95]

Tillgång på vårdplatser. Rapport från socialstyrelsen. http://www.oecd.org/els/healthpoliciesanddata/OECDHealthData2012FrequentlyRequestedData_Updated.xls#'Hospital beds'!A1

[96]

Karläggning av den psykiatriska heldygnsvården. Rapport från SKL.

[97]

http://www.nationellaradetforpalliativvard.se/blanketter/publikationer/Socialstyrelsens%20rapport%2011%20dec06.pdf

[98]

http://www.hjart-lungfonden.se/Global/skrifter-rapporter/Hjartrapport/001-044_Hjärtrapporten_1_2010_72medel.pdf

[99]

Prop. 2011/12:100 utg.omr. 9 – Hälsovård, sjukvård och social omsorg s. 69.

[100]

Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män – en omfångsundersökning i Umeå kommun.

[101]

Riksdagens utredningstjänst (2012), Höjd garantipension, dnr 2012:1147.

[102]

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8522/2009-126-99_200912699_rev1.pdf

[103]

Riksdagens utredningstjänst (2009), Djur i vården, dnr 2009:1800.

[104]

Riksdagens utredningstjänst, Frågor om samhällsvård, dnr 2011:975.

[105]

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18519/2011-11-40.pdf

Utgiftsområde		Avvikelse från regeringen (SD)
		2013	2014	2015	2016
1	Rikets styrelse	+22	+22	+22	+32
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	-1 904	+726	+526	+526
3	Skatt, tull och exekution	+250	+275	+300	+325
4	Rättsväsendet	+1 950	+2 320	+2 062	+1 896
5	Internationell samverkan	-142	-142	-143	-144
6	Försvar och samhällets krisberedskap	+2 000	+4 000	+6 000	+8 000
7	Internationellt bistånd	-7 538	-8 021	-8 239	-8 840
8	Migration	-4 125	-7 732	-7 767	-7 954
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	+3 417	+3 385	+4 037	+4 460
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	+2 800	+2 724	+2 719	+2 716
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	+4 000	+4 024	+4 137	+4 233
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	+405	-348	-1 016	-1 540
13	Integration och jämställdhet	-4 803	-10 676	-12 649	-12 616
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	+5 551	+5 478	+5 076	+4 690
15	Studiestöd	+125	-18	-112	-285
16	Utbildning och universitetsforskning	+2 633	+5 240	+5 878	+6 026
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	+288	+308	+328	+348
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	+105	+106	+107	+108
19	Regional tillväxt	+30	+60	+110	+200
20	Allmän miljö- och naturvård	+100	+200	+300	+400
21	Energi	+30	+60	+110	+200
22	Kommunikationer	+1 000	+2 000	+3 000	+4 000
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	+350	+620	+991	+1 041
24	Näringsliv	±0	±0	±0	±0
25	Allmänna bidrag till kommuner	+4 363	+1 209	-1 355	-3 954
26	Statsskuldsräntor m.m.	±0	±0	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		+10 907	+5 819	+4 421	+3 868
Minskning av anslagsbehållningar		±0	±0	±0	±0
Summa utgifter		+10 907	+5 819	+4 421	+3 868
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto		-2 500	-2 500	-2 500	-2 500
Kassamässig korrigering		±0	±0	±0	±0
Summa		+8 407	+3 319	+1 921	+1 368

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
3:1	Sametinget	+5	+5	+5	+5
5:1	Länsstyrelserna m.m.	+45	+45	+45	+45
6:6	Stöd till politiska partier	–17	–17	–17	–17
7:2	Åtgärder för den nationella minoriteten romer	–12	–12	–12	–2
	Summa	+22	+22	+22	+32

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:6	Finanspolitiska rådet	+1	+1	+1	+1
1:11	Finansinspektionen	+25	+25	+25	+25
1:18	Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken	–2 530
	Nya anslag
2:1	Statens lönekostnader (slopad nedsättning för unga)	+500	+500	+500	+500
2:2	Statens lönekostnader (återställd generell sänkning arb.avg.)	+400	+200	+100	+100
2:3	Transfereringar (återställd generell sänkning arb.avg.)	–300	–400	–500	–500
2:4	Transfereringar (till följd av KPI-effekt)		+400	+400	+400
	Summa	–1 904	+726	+526	+526

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
1:1	Skatteverket	+100	+125	+150	+175
1:3	Tullverket	+150	+150	+150	+150
	Summa	+250	+275	+300	+325

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:1	Polisorganisationen	+776	+809	+767	+767
1:2	Säkerhetspolisen	+50	+75	+75	+75
1:3	Åklagarmyndigheten	+323	+368	+330	+330
1:5	Sveriges Domstolar	+472	+347	+422	+422
1:6	Kriminalvården	+200	+747	+747	+747
1:7	Brottsförebyggande rådet	+37	+36	+33	+33
1:8	Rättsmedicinalverket	+21	+19	+20	+20
1:9	Gentekniknämnden	+1	+1	+1	+1
1:10	Brottsoffermyndigheten	+115	+120	+125	+130
1:12	Rättsliga biträden m.m.		+25	+30	+40
	Nya anslag
2:1	Minskad invandring	–45	–227	–488	–669
	Summa	+1 950	+2 320	+2 062	+1 896

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:9	Svenska institutet	–47	–48	–49	–50
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	–94	–94	–94	–94
	Summa	–142	–142	–143	–144

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	+730	+1 340	+3 244	+3 917
1:2	Fredsfrämjande förbandsinsatser	–1 864	–1 924	–1 987	–2 051
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	+1 798	+3 198	+3 307	+4 548
1:4	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar	+800	+800	+800	+800
1:5	Forskning och teknikutveckling	+181	+181	+181	+181
1:6	Totalförsvarets rekryteringsmyndighet	+30	+30	+30	+30
1:7	Officersutbildning m.m.	+50	+50	+50	+50
1:8	Försvarets radioanstalt	+100	+100	+100	+100
1:9	Totalförsvarets forskningsinstitut	+150	+150	+150	+150
1:10	Nämnder m.m.	+5	+5	+5	+5
1:12	Försvarsexportmyndigheten	+20	+20	+20	+20
2:4	Krisberedskap		+50	+100	+250
	Summa	+2 000	+4 000	+6 000	+8 000

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1	Biståndsverksamhet	–6 453	–6 530	–6 743	–7 343
1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	–150	–180	–190	–190
1:3	Nordiska Afrikainstitutet	–8	–8	–8	–8
1:4	Folke Bernadotteakademin	–20	–21	–21	–21
1:6	Avveckling av Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete		+25	+30	+30
2:1	Reformsamarbete i Östeuropa	–907	–1 307	–1 307	–1 307
	Summa	–7 538	–8 021	–8 239	–8 840

Utgiftsområde 8 Migration
1:1	Migrationsverket	–1 047	–1 999	–1 986	–1 931
1:2	Ersättningar och bostadskostnader	–2 079	–4 118	–4 163	–4 377
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	–420	–427	–433	–443
1:4	Domstolsprövning i utlänningsärenden	–247	–501	–500	–505
1:5	Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden	–72	–143	–143	–143
1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	–133	–271	–258	–262
1:7	Utresor för avvisade och utvisade	–123	–253	–264	–274
1:9	Ramöverenskommelse om migrationspolitik	–5	–20	–20	–20
	Summa	–4 125	–7 732	–7 767	–7 954

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	+10	–440	–290	–290
	Nya anslag
9:1	Minskad invandring	–45	–227	–325	–502
10:1	Förstärkt sjukvård	+1 702	+1 952	+2 202	+2 452
11:1	Förstärkt äldrevård	+650	+900	+1 150	+1 400
12:1	Förstärkt samhällsvård	+120	+220	+320	+420
13:1	Återställt högkostnadsskydd	+980	+980	+980	+980
	Summa	+3 417	+3 385	+4 037	+4 460
	Specificering av anslagsförändringar
10:1	Akut- och tillgänglighetsmiljard	+1 000	+1 000	+1 000	+1 000
	Ökat antal vårdplatser	+100	+150	+200	+250
	Psykisk ohälsa	+50	+50	+50	+50
	Screeningprogram	+100	+150	+200	+250
	Obligatorisk hälsoundersökning för nyanlända	+52	+52	+52	+52
	Mobila vårdenheter	+100	+150	+200	+250
	Medicinsk vårdgaranti	+100	+150	+200	+250
	Palliativ vård	+50	+50	+50	+50
	Ambulanssjukvården	+100	+150	+200	+250
	Funktionshinder	+50	+50	+50	+50
11:1	Förbättrad livskvalitet	+100	+100	+100	+100
	Matreform	+100	+150	+200	+250
	Insatser mot brott	+50	+50	+50	+50
	Stärkt anhörigstöd	+100	+150	+200	+250
	Ökat antal trygghetsboenden	+100	+200	+300	+400
	Kategoriboende med husdjursprofil	+100	+100	+100	+100
	Äldrevårdscentraler	+100	+150	+200	+250
12:1	Vårdnadsutredningar	+50	+100	+150	+200
	Bekämpa missbruket	+50	+100	+150	+200
	Nationella riktlinjer för vård av barn och unga	+20	+20	+20	+20

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	+700	+700	+700	+700
	Nya anslag
3:1	Minskad invandring		–76	–81	–84
4:1	Sjuklönereform för små företag	+2 100	+2 100	+2 100	+2 100
	Summa	+2 800	+2 724	+2 719	+2 716

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
1:1	Garantipension till ålderspension	+4 900	+5 000	+5 200	+5 300
1:3	Bostadstillägg till pensionärer	–900	–900	–900	–900
	Nya anslag
3:1	Minskad invandring		–76	–163	–167
	Summa	+4 000	+4 024	+4 137	+4 233

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:2	Föräldraförsäkring	+231	+385	+535	+735
1:3	Underhållsstöd	+200	+200	+200	+200
1:8	Bostadsbidrag	+200	+200	+200	+200
	Nya anslag
2:1	Minskad invandring	–226	–1 133	–1 951	–2 675
	Summa	+405	–348	–1 016	–1 540

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
1:1	Integrationsåtgärder	–243	–242	–134	–134
1:2	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	–1 334	–5 040	–7 087	–7 274
1:3	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare	–862	–2 387	–2 481	–2 362
1:4	Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare	–1 783	–2 450	–2 602	–2 494
1:5	Hemutrustningslån	–217	–190	–183	–188
2:1	Diskrimineringsombudsmannen	–95	–97	–99	–101
2:2	Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.	–30	–30	–29	–29
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	–239	–239	–34	–34
	Summa	–4 803	–10 676	–12 649	–12 616

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	+5 700	+6 000	+5 900	+5 700
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	–159	–244	–274	–274
	Nya anslag
3:1	Minskad invandring	–90	–378	–650	–836
4:1	Kulturarvslyft	+100
	Summa	+5 551	+5 378	+4 976	+4 590

Stockholm den 2 oktober 2012
Jimmie Åkesson (SD)
Erik Almqvist (SD)	Stellan Bojerud (SD)
Kent Ekeroth (SD)	Thoralf Alfsson (SD)
Josef Fransson (SD)	Carina Herrstedt (SD)
Lars Isovaara (SD)	Mikael Jansson (SD)
Richard Jomshof (SD)	Mattias Karlsson (SD)
Julia Kronlid (SD)	Margareta Larsson (SD)
David Lång (SD)	Per Ramhorn (SD)
Johnny Skalin (SD)	Sven-Olof Sällström (SD)
Björn Söder (SD)	Tony Wiklander (SD)
Jonas Åkerlund (SD)

Utgiftsområde 15 Studiestöd
1;2	Studiemedel m.m.	+170	+210	+214	+218
	Nya anslag
2:1	Minskad invandring	–45	–227	–325	–502
	Summa	+125	–18	–112	–285

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:12	Myndigheten för yrkeshögskolan	+250	+250	+250	+250
1:14	Statligt stöd till vuxenutbildning	+203	+207	+211	+215
3:4	Rymdforskning och rymdverksamhet	+200	+200	+200	+200
	Nya anslag
5:1	Minskad invandring	–45	–227	–488	–669
6:1	Forskningsinitiativ	+800	+800	+800	+800
6:2	Grundbultsambitionen	+800	+2 100	+2 300	+2 500
6:3	Fler läkarplatser	+100	+100	+100	+100
6:4	Satsning på grund- och gymnasieskolan	+325	+1 810	+2 505	+2 630
	Summa	+2 633	+5 240	+5 878	+6 026
	Specificering av anslagsförändringar
6:4	Motverka regeringens sparbeting på gymnasieskolan		+1 100	+1 300	+1 300
	Kunskapssatsning på svenska språket	+50	+100	+200	+200
	Matreform	+50	+100	+150	+180
	Fler vuxna i skolan	+75	+200	+400	+400
	Studievägledning	+50	+50	+50	+50
	Antimobbningssatsning	+50	+100	+150	+200
	Satsning på barn med särskilda behov	+50	+160	+255	+300

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:1	Statens kulturråd	+20	+20	+5	+5
1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete	–25	–25	–25	–25
1:3	Skapande skola	+50	+50	+50	+50
1:4	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	+20	+20	+20	+20
1:5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	+5	+5	+5	+5
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	–50	–50	–50	–50
2:3	Statens musikverk	+6	+6	+6	+6
3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	–47	–47	–47	–47
3:4	Institutet för språk och folkminnen	+5	+5	+5	+5
4:1	Statens konstråd	–1	–1	–1	–1
4:2	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	–10	–10	–10	–10
4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	+5	+5	+5	+5
5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	–33	–33	–33	–33
7:1	Riksantikvarieämbetet	+30	+30	+30	+30
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	+160	+160	+160	+160
7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	+50	+50	+65	+65
8:1	Centrala museer: Myndigheter	–20	–20	–20	–20
8:2	Centrala museer: Stiftelser	+20	+20	+20	+20
8:3	Bidrag till vissa museer	+1	+1	+1	+1
9:2	Stöd till trossamfund	–30	–30	–30	–30
12:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	–5	–5	–5	–5
13:1	Stöd till idrotten	+125	+145	+165	+185
13:3	Bidrag för kvinnors organisering	–28	–28	–28	–28
13:4	Stöd till friluftsorganisationer	+5	+5	+5	+5
13:5	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	–15	–15	–15	–15
14:1	Bidrag till folkbildningen	–80	–80	–80	–80
14:2	Bidrag till kontakttolkutbildning	–5	–5	–5	–5
	Nya anslag
16:1	Skapande äldreomsorg	+35	+35	+35	+35
16:2	Kulturarvsfond	+100	+100	+100	+100
	Summa	+288	+308	+328	+348

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:3	Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad	–35	–34	–33	–32
	Nya anslag
3:1	Bidrag till miljonprogrammen	+140	+140	+140	+140
	Summa	+105	+106	+107	+108

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
1:1	Regionala tillväxtåtgärder	+10	+20	+30	+40
1:2	Transportbidrag	+20	+40	+80	+160
	Summa	+30	+60	+110	+200

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
1:4	Sanering och återställning av förorenade områden	+100	+200	+300	+400
	Summa	+100	+200	+300	+400

Utgiftsområde 21 Energi
1:5	Energiforskning	+20	+40	+80	+160
1:11	Energieffektiviseringsprogram	+10	+20	+30	+40
	Summa	+30	+60	+110	+200

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:2	Banhållning	+1 000	+2 000	+3 000	+4 000
	Summa	+1 000	+2 000	+3 000	+4 000

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
	Nya anslag
2:1	Djurvälfärdsersättning	+150	+250	+300	+350
2:2	Höjd återbetalning av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner	+200	+370	+691	+691
	Summa	+350	+620	+991	+1 041

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
	Nya anslag
2:1	Minskad invandring	–1 341	–6 595	–11 659	–16 758
2:2	Avskaffad lag om modersmålsundervisning	–796	–796	–796	–796
3:1	Kompensation skattejusteringar	+6 500	+8 600	+11 100	+13 600
	Summa	+4 363	+1 209	–1 355	–3 954

Sysselsättning, tillväxt, trygghet och välfärd

1 Innehållsförteckning

2 Med ansvar för Sverige

2.1 Våra viktigaste satsningar

2.1.1 Det ska löna sig att arbeta

2.1.2 Det ska löna sig att anställa

2.1.3 Utbilda för arbetsmarknaden

2.1.4 Tillväxt genom infrastruktur

2.1.5 Krafttag mot brottsligheten

2.1.6 En återupprättad försvarsförmåga

2.1.7 Gemensamma trygghetsförsäkringar

2.1.8 En sjukvård i världsklass

2.1.9 Stärkta pensioner

2.1.10 Ökad hjälp till världens flyktingar

2.1.11 Höjda säkerhetsmarginaler

3 Förslag till riksdagsbeslut

4 Det ekonomiska läget

5 Budgetutrymmet

5.1 Sammanfattning

5.1.1 Invandring och integration

5.1.2 Bistånd

5.1.3 Slopad ungdomsrabatt

5.1.4 Återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften

5.1.5 Återställd restaurang- och cateringmoms

5.1.6 Återförande av medel från Stabilitetsfonden

5.1.7 Nej till kapitalhöjning i EIB

5.2 Invandring

5.2.1 En ny asylpolitik

5.2.2 Skärpta krav för anhöriginvandring

5.2.3 Budgetära effekter

5.3 Internationellt bistånd

5.4 Återställd generell sänkning av de sociala avgifterna

5.5 Ungdomsrabatt

5.6 Restaurang- och cateringmomsen

5.7 Återförande av Stabilitetsfondens medel

6 Sysselsättning

6.1 Sammanfattning

6.2 Jobbskatteavdrag

6.3 Sociala avgifter

6.4 Sjuklöneansvar

6.5 Lärlingsjobb

6.6 Gästarbetarsystem

6.7 Starta-eget-bidrag

6.8 Turordningsregler

6.9 Slopade instegsjobb

6.10 Högre utbildning

6.11 Komvux

6.12 Myndigheten för yrkeshögskolan

6.13 Utökat RUT-avdrag för äldre

7 Tillväxt

7.1 Sammanfattning

7.1.1 Infrastruktur

7.1.2 Forskning

7.1.3 Energi

7.1.4 Bostäder

7.1.5 Miljö, skog och jordbruk

7.2 Infrastruktur

7.2.1 Återreglering

7.2.2 Upprustning av järnvägsnätet

7.2.3 Utbyggnad av järnvägsnätet

7.3 Gruvnäringen

7.3.1 Infrastruktur

7.3.2 Utbildning och arbetsmarknad

7.3.3 Mineralersättningen

7.3.4 Sveriges geologiska undersökning och Bergsstaten

7.3.5 Nordiskt forskningscentrum

7.3.6 Uranbrytning

7.4 Forskning och utveckling

7.4.1 Informationsteknik

7.4.2 Kärnfysik

7.4.3 Genteknik

7.4.4 Nanoteknologi

7.4.5 Rymdforskning och rymdverksamhet

7.5 Energi

7.5.1 Energitillförsel

7.5.2 Kärnkraft

7.5.3 Vindkraft

7.5.4 Vattenkraft

7.5.5 Biobränslen och nya energikällor

7.5.6 Sänkt elskatt

Tabell 2 Utgiftstak för staten (SD)
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
	2013	2014	2015	2016
Takbegränsade utgifter	+10 907	+6 419	+4 721	+3 868
Budgeteringsmarginal	–10 907	–6 419	–4 721	–3 868
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0	±0

	Tabell 3 Statsbudgetens inkomster (SD)
	Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
				2013		2014		2015		2016
	Direkta skatter på arbete			–16 110		–18 960		–21 390		–23 530
	Indirekta skatter på arbete			+18 955		+19 320		+19 940		+20 760
	Skatt på kapital			–2 200		–2 200		–2 300		–2 500
	Skatt på konsumtion och insatsvaror			+5 175		+4 260		+3 270		–2 720
	Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)			+5 820		+2 420		–480		–7 990
	avgår skatter från andra sektorer			+2 600		+5 300		+8 000		+10 500
	Statens skatteintäkter (periodiserat)			+8 420		+7 720		+7 520		+2 510
	Periodiseringar			±0		±0		±0		±0
	Statens skatteinkomster (kassamässigt)			+8 420		+7 720		+7 520		+2 510
	Övriga inkomster (kassamässigt)			±0		±0		±0		±0
	Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)			+8 420		+7 720		+7 520		+2 510
Specificering av Sverigedemokraternas inkomstförändringar
1111		Återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften	–100		–200		–200		–200
		Återställd krogmoms	–100		–500		–400		–400
		Förhöjt grundavdrag för 65 år och äldre	–100		–100		–200		–200

1115		Återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften	–1 900		–2 800		–3 300		–3 500
		Lärlingsjobb befriade från arbetsgivaravgift	–300		–300		–300		–300
		Förhöjt grundavdrag för 65 år och äldre	–2 900		–4 900		–7 100		–9 300
		Höjd garantipension med 10 procent	+1 400		+1 500		+1 500		+1 500
		Höjt tak i a-kassan	+1 100		+1 200		+1 200		+1 100

1140		Ett femte steg i jobbskatteavdraget	–12 000		–12 000		–12 000		–12 000
		Lärlingsjobb befriade från arbetsgivaravgift	–100		–100		–100		–100
		Utvecklat RUT-avdrag för äldre	–500		–500		–500		–500
		Reformering av a-kassan (300-dagarsregeln)	–400		–400		–400		–400
		Höjt tak i a-kassan	–300		–300		–300		–300
		Skattefri andrahandsuthyrning	–100		–100		–100		–100

1210		Minskade intäkter invandring	–45		–180		–360		–540
		Slopad ungdomsrabatt	+21 200		+22 300		+23 400		+24 600
		Återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften	+13 300		+12 700		+12 400		+12 200
		Lärlingsjobb befriade från arbetsgivaravgift	–100		–100		–100		–100
		Reformering av a-kassan (300-dagarsregeln)	+100		+100		+100		+100

1240		Slopad ungdomsrabatt	+100		+100		+100		+100
		Återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften	+500		+500		+500		+500

1280		Socialavgiftsavdrag	–15 000		–15 000		–15 000		–15 000
		Lärlingsjobb befriade från arbetsgivaravgift	–1 100		–1 100		–1 100		–1 100

1310		Återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften	–100		–100		–100		–100
		Skattefri andrahandsuthyrning	–200		–200		–200		–200

1320		Slopad ungdomsrabatt	–5 600		–5 900		–6 200		–6 500
		Återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften	–700		–400		–200		–100
		Socialavgiftsavdrag	+3 900		+3 900		+3 900		+3 900
		Reformerat sjuklöneansvar	+600		+600		+600		+600

1350		Slopad fastighetsavgift studentbostäder	–100		–100		–100		–100

1410		Minskad invandring	–225		–1 440		–2 430		–3 420
		Återställd krogmoms	+5 400		+5 400		+5 400		+5 400

1430		Återställd krogmoms			+300		+300		+300
		Sänkt elskatt			–5 000		–5 000		–5 000

Tabell 4 Statsbudgetens saldo och statsskulden (SD)
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
	2013	2014	2015	2016
Statsbudgetens inkomster	+8 420	+7 720	+7 520	+2 510
därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0	±0
Statsbudgetens utgifter	+8 407	+3 319	+1 921	+1 368
därav statsskuldräntor	±0	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	–2 500	–2 500	–2 500	–2 500
kassamässig korrigering	±0	±0	±0	±0
Statsbudgetens saldo	+13	+4 401	+5 599	+1 142
Statsskuld vid årets slut	–13	–4 414	–10 013	–11 155

Tabell 5 Den offentliga sektorns finanser (SD)
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
	2013	2014	2015	2016
Offentlig sektors inkomster	+5 820	+2 420	–480	–7 990
Offentlig sektors utgifter	+5 272	–1 723	–6 022	–9 175
Finansiellt sparande i offentlig sektor	+548	+4 143	+5 542	+1 185
Staten	+13	+4 401	+5 599	+1 142
Ålderspensionssystemet	+535	–258	–57	+44
Kommunsektorn	±0	±0	±0	±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	-0,6 %	0,4 %	1,8 %	2,5 %

Tabell 6 Kommunsektorns finanser (SD)
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
	2013	2014	2015	2016
Kommunal inkomstskatt	–2 600	–5 300	–8 000	–10 500
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0	±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25	+4 363	+1 209	–1 355	–3 954
därav ekonomiska regleringar	–2 137	–7 391	–12 455	–17 554
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	±0	±0	±0	±0
Inkomster totalt	+1 763	–4 091	–9 355	–14 454
Utgifter	+1 763	–4 091	–9 355	–14 454
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0	±0