Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett ökat ekonomiskt samarbete och på sikt en gemensam valuta för de nordiska länderna.
De nordiska länderna har en lång gemensam historia. Vi har utvecklats i liknande riktning och har ungefär samma samhällsstruktur och tankesätt när det gäller ekonomiskt ansvar. Redan idag har vi ett långtgående samarbete inom en rad olika områden. Exempelvis krävs det sedan 1952 inget pass för de nordiska ländernas medborgare när de besöker ett annat nordiskt land. Gränserna på arbetsmarknaden har mer och mer suddats ut och det är idag inte ovanligt att arbeta i ett annat land än det man bor i. Ett mycket bra exempel på detta är Öresundsregionen där tusentals människor dagligen pendlar till den andra sidan sundet för att arbeta. En förutsättning för att det ska fungera är att Sverige och Danmark har ekonomiska system som är kompatibla med varandra. Det redan existerande samarbetet kan utvecklas och nå nya höjder. I en monetär union får de fem nordiska länderna Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island ett betydande ekonomiskt och politiskt inflytande. Exempelvis skulle vi som en sammanslagen ekonomisk region ha en så stor ekonomi att vi i teorin skulle kvalificera oss för en plats i G20. Grundtanken med euron är bra. Ett enat Europa med en gemensam valuta är en ekonomisk supermakt som även i framtiden kommer att kunna konkurrera med USA, Kina och Indien. Unionens problem har dock på senare tid blivit smärtsamt uppenbara. Ett samarbete där alla medlemmar inte har samma grundsyn på vilka skrivna och oskrivna regler som gäller får förr eller senare problem. Det är något som en gemensam nordisk valuta inte skulle drabbas av eftersom de nordiska länderna går in i samarbetet med starka ekonomier och, framförallt, en liknande syn på hur en ekonomi ska skötas.
Med anledning av detta bör vi se över möjligheten att öka det ekonomiska samarbetet mellan de nordiska länderna för att på sikt införa en gemensam valuta.