Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att inrätta ett svenskt veterancentrum med specialkompetens och forskning kring soldaternas tjänst.
Sverige har bedrivit internationella insatser sedan 1948. Svenska soldater har således under lång tid riskerat livet för andra människors fred och frihet och gör så än i dag. Dessa soldater gör en viktig insats för Sverige, både hemma och utomlands. Dessa människor – som är beredda att riskera såväl sitt eget liv som sin frihet för andras – förtjänar övriga samhällets största respekt.
Trots de skador som många av våra soldater har ådragit sig i fredens tjänst, har vi i vårt land varit dåliga på att ta hand om veteranerna. Många soldater och anhöriga har upplevt att man får bristfälligt stöd såväl när soldaterna är ute på uppdrag som när de återvänt till Sverige. Detta är inte värdigt Sverige som nation.
Sverige har av hävd en positiv inställning till internationella fredsbevarande insatser, och vi bär ett moraliskt ansvar att bistå våra medmänniskor utomlands utifrån tankar om solidaritet. För att vi med gott samvete ska kunna delta i dessa insatser krävs dock att vi på ett bättre sätt också kan ta hand om våra soldater när de återvänder hem.
Sveriges regering införde en samlad veteranstödspolitik 2010, och det finns anledning att vara stolt över att alliansregeringen därmed tagit steg i rätt riktning: Stödet till anhöriga ökar, med bl.a. kontaktpersoner inom Försvarsmakten och en särskild veteranadministration. Särskilda informationssatsningar görs för barnen, och en familjepolicy tas fram för stöd och vägledning för anhöriga. Rehabilitering för soldater som skadats vid tjänstgöring är inte längre tidsbegränsad, utan kvarstår så länge behovet består och åtgärderna framstår som skäliga. Bestämmelserna om hur Försäkringskassan ska pröva huruvida en förvärvad skada är arbetsskada förstärks samtidigt.
En rad viktiga symboliska förändringar har också genomförts, såsom införandet av Försvarsmaktens medalj till sårade i strid och förtjänstmedalj med svärd, samt upprättandet av ett gemensamt monument till minne av svenska veteraner vid Sjöhistoriska museet i Stockholm. Särskilt glädjande är att den 29 maj nu är officiell veterandag i hela landet, vilket skapar särskilda möjligheter för svenska folket att oavsett politisk färg visa sitt stöd för veteranerna samt hedra minnet av våra stupade. En gemensam ceremoni hålls samtidigt för alla svenska veteransoldater denna dag vid Sjöhistoriska museet i Stockholm. Förhoppningsvis utvecklas firandet av veterandagen med tiden, och uppmärksamheten kring våra soldater ökar.
Dessa förändringar är välkomna, men för att föra samman flera av insatserna bör det nu också inrättas ett svenskt veterancentrum, som ett sätt att utveckla den veteranadministration som alliansregeringen förslog och som nu inrättats av Försvarsmakten. Vid ett svenskt veterancentrum skulle svenska soldater kunna få kostnadsfri hjälp i form av stödsamtal. Vård efter avslutad militärtjänst skulle kunna ges, med specialkompetens kring de problem som rör soldaternas tjänst. Ytterligare viktiga komponenter vore att initiera forskning kring de svårigheter som utlandsveteraner ofta drabbas av vid hemkomst, att bistå soldater vid karriärväxling mellan den militära och civila arbetsmarknaden och att fungera som nätverksbildare för organisationer som arbetar med veteraner, såsom Svenska Soldathemsförbundet, Invidzonen, Fredsbaskrarna och Officersförbundet. På så vis skulle Sveriges veterancentrum bli en mötesplats för såväl soldater och anhöriga som frivilliga.