Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik i enlighet med tabell 1 i motionen.
Riksdagen beslutar att ersätta målen för områdena Bostadsmarknad och Hållbart samhällsbyggande i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att ersätta målet för området Konsumentpolitik med mål och delmål i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvotering i bolagsstyrelser.
Tabell 1
Nyproduktionen av bostäder är mycket låg. Bristen på tillgängliga bostäder och det knappa bostadsbyggandet är ett allvarligt hinder för tillväxt i många av landets tillväxtorter. SCB:s statistik visar att antalet nyproducerade bostäder under första halvåret 2012 fortsätter att minska – trots rekordstor efterfrågan. Tidigare har det rapporterats att nyproduktionen av studentbostäder i princip avstannat.
Det finns ett samband mellan bostadsmarknadens funktionssätt och ekonomins tillväxt. En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter att människor kan flytta till arbetstillfällen. Ökad rörlighet bidrar till högre produktivitet och fler jobb. Det håller inte att studenter vid våra forskningsintensiva universitet avbryter sin utbildning för att de inte hittar någonstans att bo.
Enligt statistik från SCB färdigställdes det i hela Sverige 134 bostäder för studenter 2011. Bristen på bostäder för studenter är särskilt svår i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund. Enligt regeringens egen utredare finns ett samlat behov av 20 000 studentbostäder.
Det behöver investeras mer i nya svenska bostadsfastigheter. Bostadssektorn i Sverige måste bli bättre på att locka investerare och riskkapital. Sverige tillhör de länder i västvärlden som haft lägst investeringar i bostadssektorn sett över de senaste tio åren. För att få investeringar till bostadsbyggande måste varje sten vändas utan ideologiska låsningar.
Den akuta bristen och det extraordinära läget som vi nu står inför gör att staten måste ta sitt ansvar för en del av kostnaden. Det mest effektiva sättet, i dagsläget, är att införa ett investeringsstöd riktat till studentlägenheter och små lägenheter. Vi måste komma igång med byggandet av fler bostäder. När unga människor kan flytta till jobb och utbildning kan vi sluta rekryteringsgapet.
Vi föreslår en byggbonus på 1 miljard kronor år 2013 till byggande av studentbostäder och små hyreslägenheter.
Vi föreslår att ett nytt bostadspolitiskt mål ersätter de nuvarande målen Bostadsmarknad och Hållbart samhällsbyggande. Vi föreslår följande formulering: ”Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö. Boende- och bebyggelsemiljön ska utgå ifrån människors efterfrågan och behov och bidra till jämlika förhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten.”
Vi menar att det är nödvändigt att vidga det konsumentpolitiska målet för att bättre svara upp mot de ambitioner vi har på detta område. Vi föreslår följande mål och delmål.
Förslag till mål:
Trygga konsumenter som handlar hållbart.
Förslag till delmål:
Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla.
Medvetna och kunniga konsumenter hushållar med egna och gemensamma resurser.
Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna.
Andelen kvinnor i börsstyrelserna minskar. Efter en stadig uppgång har kvinnorna efter årets bolagsstämmor bara 23,6 procent av styrelseplatserna. Nedgången är marginell, 0,1 procentenheter, men det visar på att en trend är bruten. Andelen kvinnor ökade hela tiden under 90- och 00-talen. Detta framgår av SIS Ägarservices senaste upplaga av Styrelser och revisorer, som kartlägger läget i börsbolagen. Det är en oacceptabelt låg andel kvinnor i bolagsstyrelserna och det är uppseendeväckande att det nu är en neråtgående trend.
Studier har visat att företag med kvinnor i styrelsen ökar sin lönsamhet snabbare. Företag tjänar ekonomiskt på att rekrytera fler kvinnor till styrelserna. Näringslivet har visat oförmåga och ovilja att genom egna initiativ tillse att styrelseuppdragen fördelas jämt mellan kvinnor och män. Gamla könsroller hindrar utveckling av det svenska näringslivet.
Efter motsvarande diskussion i Norge valde man att införa en lag om kvotering i de börsnoterade bolagen. Där har andelen kvinnor i styrelserna gått från 7 procent år 2003 till 40 procent idag. Även EU-kommissionär Vivianne Reding, liksom Europarådet har insett problemet.
EU-kommissionen arbetar nu fram ett förslag om kvoterade bolagsstyrelser. Enligt förslaget ska statliga företag år 2018 ha minst 40 procent av vardera könet i sina styrelser. Från 2020 ska samma regel gälla även i privata företag med minst 250 anställda och en omsättning på motsvarande drygt 400 miljoner kronor. Den svenska regeringen har dock uttalat att de är emot EU-kommissionens förslag om kvoterade bolagsstyrelser.
Vi socialdemokrater menar att det är dags att ändra aktiebolagslagens regler så att minst 40 procent av vardera könet är representerat i de större bolagens styrelser.