Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt införa nationell lagstiftning för begränsningar av kredittider.
Många storföretag inom till exempel fordonsbranschen ställer allt hårdare krav på sina leverantörer att förlänga kredittiderna. Utvecklingen har gått från 30 till 60 och nu till 90 dagars kredittid. Denna utveckling skapar betydande problem för underleverantörerna. I Frankrike har nationell lagstiftning vidtagits, och frågan diskuteras mycket i EU. Inom EU har ett arbete för att förkorta betalningstiderna och bekämpa sena betalningar bedrivits under en längre tid. Arbetet har utmynnat i ett nytt EU-direktiv om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner, vilket antogs 2011. Direktivet syftar till att förkorta de avtalade betalningstiderna och skärpa sanktionerna vid betalningsförseningar. En avsikt är att främja särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft. I direktivet anges att betalningstiden i förhållanden mellan företag inte får överstiga 60 dagar, om inte annat uttryckligen fastställts i avtalet. EU-direktivet medger att man på nationell nivå inför mer strikta lagregler än vad som anges i direktivet, till exempel regler om kortare betalningstider. När det gäller fordonsindustrin, för att ta ett exempel, visar en undersökning som gjorts av kredittiderna inom området att 30 dagar tillämpas av 14 procent av leveranserna. Upp till 60 dagar tillämpas av 44 procent, 90 dagar av 37 procent, 105 dagar av 17 procent och över 105 dagar av nästan 3 procent. Fordonskomponentgruppen bedömer att det här är ett av de allvarligaste problemen för svenska underleverantörer inom fordonsindustrin.