Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regleringar av personskador.
En ung talangfull kvinna som jobbar som läkare och som förutspås en lysande framtid i sin yrkesutövning är på väg hem en fin sommarnatt efter avslutad tjänstgöring under lördagen.
Hon cyklar och under hemfärden blir hon angripen och brutalt våldtagen och misshandlad. Hennes fysiska och psykiska skador blir så förödande att hon inte kan återgå till arbetet.
Denna unga talangfulla kvinna blir helt arbetsoförmögen.
Enligt domen från Högsta domstolen (NJA 2010 s. 661) hur man skall tolka SkL går denna unga kvinna miste om ersättning för jobbskatteavdraget som Alliansen infört när hennes inkomstförlust skall fastställas.
Den unga talangfulla kvinnan går därmed miste om 25 000–30 000 kronor årligen.
Den person som förgripit sig på denna talangfulla unga kvinna och som brutalt våldtagit och misshandlat henne kan återgå till sitt jobb på måndag morgon och får tillgodoräkna sig jobbskatteavdraget.
Högsta domstolen kom i NJA 2008 s. 1177 fram till att man skall ta hänsyn till att den skadelidande, om hon inte hade skadats, såsom anställd vid EU-kommissionen hade haft en skattemässigt mer fördelaktig ställning än den hon får som skadad.
Därmed skulle man beakta den skattemässigt mer fördelaktig ställning som hon hade såsom anställd vid EU-kommissionen när man fastställer hennes inkomstförlust.
Här måste man ställa sig frågan om varför den utsatta kvinnan som brutalt våldtagits och misshandlats inte skall få medräkna jobbskatteavdraget i inkomstförlusten, då den som förgripit sig på kvinnan kan fortsätta att göra det.
Som en förstärkning för det vi anfört ovan vill vi påvisa även denna orättvisa.
Den unga talangfulla kvinna som brutalt våldtagits och misshandlats på väg hem från sin tjänstgöring på lasarettet får inte tillgodoräkna sig jobbskatteavdraget enligt domen från Högsta domstolen (NJA 2010 s. 661).
En sjuksköterska i femtioårsåldern, som var arbetskamrat till den unga kvinnan som brutalt våldtagits och misshandlats, ådrar sig en arbetsskada på lasarettet.
Enligt beslut från Skatteverket 2010 får den kvinna som fått en arbetsskada på lasarettet tillgodoräkna sig jobbskatteavdraget då hon får sin försäkringsersättning av AFA Försäkring. Det handlar om periodiska livräntor från den kollektivavtalsbaserade trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA) som betalas ut av AFA.
Bakgrunden finns i förarbetsuttalanden i prop. 1990/91:54 s. 165 där man säger att utfallande belopp från den aktuella trygghetsförsäkringen som ges ut som periodisk livränta ska vara förmånsgrundande i den allmänna försäkringen och således pensionsgrundande. Lagstödet finns främst i 2 kap. 15 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
För oss är detta obegripligt och minst sagt osmakligt.
Vi föreslår att det görs en översyn av skadeståndslagen (1972:207) i denna fråga som berörs i motionen.
Enligt domen från Högsta domstolen (NJA 2010 s. 661) om hur man skall tolka skadeståndslagen (1972:207) vid beräkning av inkomstförlust enligt 5 kap. 1 § är det ovärdigt och kränkande mot den unga skadade kvinnan ovan.